För det första tycker jag att han låter uttråkad på något sätt. Han har ju hare i sig, och jag har för mig att dem är väldigt aktiva eller?
Hur utmanar du honom mentalt?

Det kan ju vara så att han får för lite mental träning, och blir frusterad - och sedan utvecklat agression. Jag förstår verkligen din situation, och att det är jobbigt. Kastrera kan vara en god ide, dem blir ofta lugnare.

Jag hade kastrerat honom! Och sedan användt mycket godis och klicker!

Jag hade avlivat, utan tvekan. Ett bett i ansiktet är illa nog, en sån kanin hade jag personligen aldrig haft kvar dels för min egen, andra som ska hantera, samt kaninens skull =/
Visst har det blivit vårkänslor i luften och många kaniner börjar bli lite halvknasiga och parningsvilliga, men går det till sån här överdrift så tror inte jag att man själv som ägare eller kaninen tycker att det är så roligt längre =/

Säger som jag sa innan att du borde kastrera honom :) eftersom han är en otroligt underbar liten kille så tkr jag de är onödigt och ta bort honom utan att försöka! Eftersom han aldrig visat sig agressiv under sina nästan 4 månader hemma hos mig, och sedan när jag träffade honom på kista var han super snäll :)

Det kan ju vara någonting fel i hjärnan menar inget illa med det men det kan vara en hjärnumör något liknande så han har ont eller att den då isåfal påvärkar hjärnan på något sätt.

eller så kanske det är Psykiskt fel på kanin och jag menar inget illa det kan ju vara ett sådan medfött fel i hjärnan som visar sig först nu.

Tack så mycket för svaren! Ska tänka mer på det med kastrering. Jag vill verkligen att det ska bli som förut för det är en kanin jag gillar.

Han har verkligen mycket energi! Han är inte stilla en sekund. Han är väldigt utåtriktad, han är ju absolut inte sån som sitter i ett hörn i buren när man kommer, utan han springer alltid fram och vill komma ut. Hänger ut hela kroppen för buren och sitter typ med bakbenen på spillblankan :P

Hur utmanar du honom mentalt?
_Det kan ju vara så att han får för lite mental träning, och blir frusterad - och sedan utvecklat agression.
_Mental träning? Typ att han får leta efter godis och sånt? Det har jag sånna fall inte brövat. Jag har haft aktiveringsboll till han och andra leksaker men han bryr sig inte om det.
Han bor över en brunstig hon nu, och han själv är säkert i tonåren. Kan det göra att han blir ännu mer frustrerad att han vill para sig eller nåt? "/ Godis och klicker kan vara nåt också. Men det är svårt när jag inte kan sitta i hans Hage eller något..

Mental träning är någon form av arbete eller utmanning där han måste använda sina sinnen, och arbeta med hjärnan. T.ex som att gömma pelletsen i buren istället för att hälla det i en skål.

Han kan säkerligen vara frustrerad över att bo i närheten av en brunstig hona. Att flytta på honom, kastrera honom och börja gömma godis, och pellets kan göra att hans beteende försvinner.

Hur stor bur har han, och hur mycket får han vara ute i hagen? Vad finns det för saker i hagen?

#6 min ena hane började bitas, han e 5 månader, och det började med efter att j ag fick hem min andra hane.

Han kände väl av att min hona började brunsta med den nya hanen i närheten, så han blev helknasig efter det. Och så kom han nog in i könsmognad då med.

Så jag flyttade bort Boss till ett annat rum, så nu har han ingen kontakt med de andra kaninerna. Låter heller inte kaninerna vistas på samma område när de går lösa i lägenheten, de har fått varsitt område, just för slippa hålla på att revirmärka ochkänna av varandra på samma sätt.

Och detta har hjälpt mig, han har smånafsat en gång efter detta, men är mkt lugnare.

Så de kanske kan hjälpa dig att han slipper ha honor i sin närhet om du har möjlighet.

Och även då mental träning som sagt! :)

Han kankse behöver få en liten nallekompis att få ut sin "frustration på"

Det har jag till min andra hane, och har blivit lugnare när han får umgås med denna med jämna mellanrum! :)

Ha hanskar på dig vid hantering och ha han inte upp i ansiktet utan mer i marknivå med sele på i början när du börjar hantera han, och be även din mamma vara med, så du får upp ett förtroende för han igen.

Och håll på med han ofta, men korta stunder, då växer eran relation igen tror jag.

Hoppas ni hittar tillbax till varandra!

#7 Har flyttat på honan men nu har han en hane under sig istället, vet inte om det gör det bättre..

Han har tyvärr inte en särskilt stor bur. Han bor i en av facken i en 2-fackare, men det skulle kunna vara möjligt att göra en ramp ner till facket under så bor han större.
Han är ute i hagen varje dag och där finns det en stubbe, grenar och ett pappershus.

Ja, det hade varit bättre med en lite större bur. Eller att du kanske bygger en säker Hage med tak som han får vara ute i hela dagarna.. Lägg in nya saker i hagen varje dag, gärna ifrån skogen. Det är mycket bra med nya dofter. Sedan i vår kan man även göra en liten jordhög i hagen som han får gräva i.

Men kastrera honom och se, jobba mycket med honom. Och kanske umgås lite extra med honom. Ge honom inte maten i en skål, utan sprid ut den i buren.

Hagen han har nu har tak överallt, men vet inte om den är tillräckligt säker? Igår var han ute från morgonen till klockan tio på kvällen och ändå hade han inte alls lust att gå in, lika full med energi som vanligt..

Kanske ska ha bo i den hagen dygnet runt? Och att du bygger ett litet krypin bara? Kanske gör hagen lite säkrare, och större samt lägger in lite mera stora stockar och stora grenar ifrån skogen.

Om du låter honom bo i Hage dygnet runt, vilket aboslut kan funka, tänk på att hantera honom mkt så han inte blir "förvildad" :)

Jag skulle avlivat, det där är absolut inte normalt beteende.

Hade med avlivat, inget normalt beteende alls.

Håller med överstående, avlivning. Även om det låter hemskt. 
Ett sådant djur ska man inte ha vid liv, det är stressande för djur och framför allt för ägare. Om inte annat är det jätte farligt, tänk dig om han hade missat kinden och satt sig i halsen och träffat halspulsådern..

Det kanske går att förbättra lite med träning men jag tror faktiskt inte det är värt att få det liite bättre. Kaniner ska vara snälla och absolut inte bitas, det spelar ingen roll om dom är i tonnåren eller är könsmogna eller något. En kanin ska inte bitas.

Jag tror även att om han bor i hagen blir han mindre tam och värre, då har han en större yta att komma undan på med mera.

Jag tycker du ska ge honom en chans. Alla behöver en extra chans, och kanske fungerar det. Man har ju inget att förlora. Att avliva på rullande band, kaniner som biter, är galet. Alla kaniner har något någon naffsat eller bitit på någon. Det hör till deras natur att smaka på saker och känna när de är unga.

Att säga att kaniner inte ska bitas kan man heller inte, en kanin biter för att försvara sig. Självklart ska den inte behöva försvara sig eller bita för att dem tycker det är obehagligt med något. Men det är som att säga att hundar inte får morra, för det gör dem och det hör till deras natur. Men det kanske inte är ett önskvärt beteende, och då får man ju arbeta bort det.

Sedan måste du ju känna själv om han är stressad av det, eller om han bara bits och får sina utfall. Vi här bakom skärmarna kan inte ta något beslut i detta. Det är upp till dig.

Men det är en STOR skillnad på att nafsa, eller nypa till, och på att flyga på matte och bita sig fast.

Jag sällar mig nog till dem som förordar avlivning. Världen är full av snälla kaniner!

Jag sällar mig till skaran som tycker kastrering. Men isf så fort som möjligt. För även om ett beteende till att börja med är orsakat av hormoner kan det ibland "sätta sig". Så även om man kastrerar så har den varit så sålänge att det blir en del av själva personligheten och inte försvinner. Jag tror också att det inte hjälper med endast kastrering utan som många säger så behöver han större utrymme. Om du absolut inte kan ordna det är kanske avlivning det enda alternativet. För han kan ju inte omplaceras.

Men att ha nolltolerans mot kaniner som bits tycker jag är att vara orättvis och att sopa problemet under mattan. Vissa djur har ju helt enkelt mer krävande behov än andra och sånt får man räkna med, oavsett vilken sorts djur man har. Jag har haft flera aggresiva kaniner som blivit väldigt snälla med tiden.

#19 Fast den här har ju hoppat upp i ansiktet och bitit sig fast. Det är ju lite skillnad på en så pass aggressiv kanin och att tala om avlivning på löpande band pga att kaniner bits…

Kaninen mår ju inte heller bra av att vara så aggressiv, måste vara oerhört stressande.

#17
Som en överstående säger så är det otroligt stor skillnad på att nyp/nafsa/smaka och att hugga sig fast i armar, ben och ansikte!
Rent ut sagt livsfarlig kanin. Med tanke på att hon inte tog bort honom efter första bitningarna utan att lät honom vara kvar och bita i ansiktet så tror jag nog hon har givit honom ganska många chanser.

En trygg och säker kanin bits inte.
Som du säger så biter kaniner för att försvara sig, då måste kaninen alltså vara jätte stressad och må riktigt dålig. Att vara agressiv ligger inte i kaninens natur!

Tycker du TS att det är värt ett försök att kastrera så gör det och se hur det blir, men då ska det vara gjort väldigt snart skulle jag säga efter som att det som sagt annars sätter sig i beteendet och inte bara hormonerna.

Men jag skulle nog inte vågra mig på att säga det är "stor" chans han blir bra om han nu ens skulle bli helt bra (lite tendenser kan ju finas kvar ändå).

Visst fins det en changs att han blir bra även om den inte är övervägande. Men har du råd med en kastrering så visst, prova.

Är det "pojkfassoner" så borde det ju hjälpa, och hanar brukar ju i regel också bli lite lugnare när de är kastrerade så är han hyperaktiv så kanske det hjälper lite mot det med.

Men personligen så hade jag nog faktiskt valt att avliva om det är såhär pass illa och eskalerat. Att de kan bita hår när handra bara "smakar" är en sak, men att helt oprovocerat hoppa upp och bita i ansiktet är inte normalt, inte ens för en "bitig" kanin. Jag tror att det inte bara är hormoner och understimulans utan också något i huvudet, som kanske i kombination med det andra blivit ännu värre.

Men som sagt, tycker du att det är värt tid, möda och pengar för att få honom bra så visst kan du försöka, liten chans finns ju såklart! Det är upp till var och en.

Oj nu fick jag mycket att tänka på. Kan ju bli fel hur jag än gör. Kastrerar jag och det inte blir bättre med träning och så, då blir det att avliva ändå= jäkligt mycket pengar nästan i "onödan". Avlivar jag på direkten har jag kanske tagit bort ett underbart liv i onödan, fast som inte har visat det eftersom jag inte har kunnat ta hand om han på det sätt som han behöver…

Tycker inte du ska ha skuldkänslor. Om du försökt aktivera honom, och inte varit elak, så är det inte ditt fel.

Ingen normal men uttråkad kanin beter sig så illa. Tycker inte du ska ödsla tid och pengar på kastration.

Du verkar ha gett din kanin många chanser, och ibland är det faktiskt bäst att ge upp.

#23 Givetvis är det synd att avliva ett "friskt" djur, och man ska väll i första hans de till att rehabilitera dem (i.af om man kan ha dem kvar själv, kan man inte det är nog avliva snällast så det inte kommer någonstans där de mår ännu sämmre för att de inte förstår sig på djurets problem).

Men man får också tänka på att de aldrig lider av att inte leva heller.

Men titta runt på lite olika kliniker och jämför priser, det kan variera mellan 400-1200 för en kastrering! Men hittar du en inte allt för dyr så kanske det kan vara värt ändå?

Men som sagt, den främsta utmaningen blir nog att få honom ordentligt "tam" igen och kunna hantera honom. För det tar trots allt ett tag innan hormonerna gått ur kroppen helt, någon månad tar det nog innan man böjrar se ordentliga resultat.

Jag tycker även att han visat att han inte är frisk.
Inget friskt djur hugger någon i ansiktet.
Och "visst" en gång men han verkar hugga rätt så ofta.

Tycker du ska ta och tänka över säkerheten också, det är faktiskt riktigt farligt att ha en sådan kanin! Har gjort samma svåra beslut som du.
Hade en dvärgvädurskille på 3 år i madagaskar som hette Timotej.  
Oj vad jag fortfarande älskar den kaninen.
Han slickade mig alltid på fingrarna och myste alltid med mig, men såfort min kompis som jag hade uppfödningen med då och hennes farfar närmade sig honom flög han på och högg. Inte alltid men ofta, en gång är även en gång för mycket.
Vi tog bort honom, jag ångrar mig så otroligt mycket men samtidigt vet jag att jag har gjort rätt.

Jag håller med om att det är illa att bli biten i ansiktet och jag skulle ha väldigt svårt att lita på den kaninen.

Men om man ska se på det rationellt så kan man inte göra skillnad på en kanin som biter någon i armen eller ansiktet. Den biter bara det som är i närheten. En hund däremot är väldigt mycket värre om den biter i ansiktet för den vet precis vad den gör, det handlar om att markera. En kanin har ett helt annat socialt beteende och tänker inte på det viset. Att den inte släpper däremot tycker jag är ett varningstecken.

#27 Instämmer.

Men det som är svårt med kaniner är att man inte kan gå till psykolog eller liknande som man kan göra med hundar tex. Man får liksom gå på sin egna känsla och självklart göra en utredning hos veterinär innan man tar det sista beslutet att avliva.

Det kan vara så att din kanin har psykiska besvär. Men det kan också vara en fysisk skada, dvs att det är smärta som framkallar hans aggressiva beteende.

Svårt läge, men jag hade som sagt låtit honom somna in om inte en bra kaninveterinär kan hitta något fysiskt fel på honom.

Jag röstar för kastrering, det är ju värt att prova ifall det gör så att du kan ha kvar honom :)

Jag hade kastrerat kaninen, och gett honom en chans. Men då är jag ju 28 år gammal och jobbar och har utan problem råd att göra det också. Som alla säger finns det ju inga garantier för att han ska lugna ner sig, men om du väljer att kastrera och det gör skillnad kommer du nog vara väldigt glad för att du gjorde det. Om du avlivar kaninen kanske du alltid kommer fundera, "tänk om jag kastrerat, kanske det löst sig då?"…

Men kan säkert vara bra att ngn veterinär på kika på honom också som #28 säger, vem vet han kanske inte är riktigt frisk och beter sig aggressivt pg a det?

Om jag ska vara ärlig tror jag faktist inte kastrering kommer hjälpa så mycket. Jag har t.ex aldrig kunnat gå in i hans Hage eller kunnat ta upp han med händerna ur hagen. Och det verkar som att det kommer behövas mycket tid och träning för att han ska kunna bli en snäll kanin, och kan nog inte säga att jag har ett överflöd med tid..tränar liksom gympa 14 timmar i veckan, har andra kaniner och så ska man trycka in läxor och kompisar också :P
Men a jag får tänka på det. Känns omöjligt som det är nu iaf..

Det du kan göra är ju att ge bort honom till någon med stor kaninvana, och sådana kaniner som din. Har hört flera som har tagit in agressiva kaniner, och sedan fått dem helt "normala". Leta runt efter en person eller uppfödare som gör just sådant.
Dem har ju garanterat den tid och det som behövs för att han ska må bra. Du kanske inte kan ge honom det han behöver.

#31 Kanske någon annan kan ta över han som har tid och vana?
Jag adopterade en honkanin ifrån En Andra Chans, hon var tjurig morrade osv, det blev bättre sedan sämre igen (hade henne ca 3 veckor), hon bet till och med, lämnade tillbaka henne, hon flyttade till en som hade kaninvana, stora hagar osv, var världens snällaste där :) Menar inte nu att du är dålig kaninägare, menar bara att du kanske inte har tiden som krävs då?

Ja det skulle kunna vara en bra idé. Vet ni någon som är bra på "problem kaniner"? Ska jag kanske lägga ut annons här och på Kaninhoppning?

Lägg ut en annons på alla Kaninsajter.

Jag vill inte verka hjärtlös, men om han redan är nervös och aggressiv så lär han inte må bra av att flyttas runt…

#36 Gick superbra för den kaninen jag berättade om, hon bor där fortfarande (gjort ca 1 år nu) och hon mår tipptopp.

#36 det kan ju vara så att denna kanin behöver ett miljöbyte för att bryta beteendet! Så det kan vara värt att testa och funkar inte det så har han fått sin chans i allafall, och då kan man ta bort han o veta att man ändå provat detta.

#36 Han flyttas bara en gång till en annan person. Om man ska vara orolig över att flytta runt kaniner kan man ju fråga sig hur de enormt nervösa kaninerna på utställningarna egentligen mår?

Och som tesselituss säger så kanske han rent av mår bra av att komma till ett nytt ställe. Börja om på nytt lixsom :)

Ett exempel är min hona. Hon byter betende beroende på vilken bur hon bor i :S Hade henne i en riktig lyxbur först, där var hon nästan alltid surig och sprang alltid in i bodelen. Sen flyttade jag henne till samma 2-fackare som Wille bor i, där blev hon super snäll och kom alltid fram och ville bli uppburen. Nu blev jag ju tvungen att flytta henne till den större buren igen och nu är hon lika dan som hon var förut när hon bodde där..

Ang. Wille då.. Jag älskar verkligen honom, och just därför jag vill att han ska må bra. Jag tror faktist att jag är för feg för att kunna få han till den kanin jag vill att han ska vara. Tog in han igår efter att han hade vart i hagen, alltså han var på en bänk i tvättstugan. Det ändå jag vågar är typ att klappa han snabbt på huvudet, jag vågar liksom inte ta ett till steg..är typ rädd för att han ska bitas, och då blir det värre än det var förut.
Det ändå jag vill är att ha en snäll kanin som jag kan tävla hoppning med, men som samtigt är en kelkanin också..

Tro på dig själv Hanna. Det går bara man vill! Tar du det där steget till och faktiskt kanske börjar klappa honom när han sitter stilla, och inte beter sig agressivt. Om du vågar, kanske han förändras.

Men om du känner att du inte klarar av honom så är det nog läge att överlåta honom till någon som kan det. Ge honom en chans. Du bestämmer.

Jag skulle aldrig kunna avliva ett friskt djur. Tycker du ska försöka med att kastrera eller lämna över honom åt någon kunig.

Jag vet inte riktigt vad som kan göras för att hjälpa dig. Men kanske du kan utrusta dig med en säkerhetsutrustning när du ska hälsa på honom. Typ ha tjocka handskar, tjock tröja, tjocka byxor och kanske en halsduk eller något runt halsen (inte vet jag xD).                                  Du kan sedan t.ex. sätta dig ner i hans inhängnad och se vad han gör. Och sedan så kan du ge han godis varje gång han kommer fram till dig. prata lungnande med honom. Även när du närmar dig buren/inhängnaden.

Jag är ingen expert på kaninagrisivetet…

Lycka till med din kanin Wille <3

vill bara lägga till en sak som du kan pröva:

pröva att bytt ut fodret om det har mycket E-vitaminer i sig. Det stimulerar könsdriften har jag hört… Kanske inte stämmer…

#42
Ett sådant djur är inte friskt någonstans!

#44

inte :O??? För att få reda på det får hon väll gå till vetrinern och se om den har någon sjukdom eller så? Tycker man ska försöka innan man avlivar ett djur. Men det är ju såklart inte bra när ett djur bits. Men jag tror att man kan få bort det beteendet på något sätt ;) Bara man har tållamod och är mycket försiktig <3

Skulle vilja hjälpa dig!! <33

#44 Onödig komentar. Det är som att du skulle påstå att den där kaninen är fullkomligt galen, idiotisk och inte värd att leva. Skulle du säga så till en människa eller?

#46

håller fulständigt med!! :D <3

#46
Inget djur är friskt som biter någon i ansiktet.
Ett djur som är friskt och mår bra biter inte folk.. okej en gång eller ja inte ens då men den här kaninen verkar ju bitas hela tiden och hårt också. Det är inte ett friskt beteende.
Förlåt om jag säger såhär men det är lite typisk kelkanins ägare att tycka att alla kaniner ska leva oavsett hur dom beter sig. Men det är rent ut sagt livsfarlig att ha ett sådant djur. Hade han råkat satt sig i halsen så kanske inte TS hade levt idag. Hade han träffat halspulsådern ja, då vill ni inte riktigt vetat vad som hade hänt.

Ett djur som beter sig så där är otroligt stressat och mår inte bra.
Det behöver inte vara en sjukdom utan det kan vara psykiskt.

TS detta är inte riktat till dig.  

Så #44 det är snarare av dig som det är en onödig kommentar!

Du vet inget mer än någon annan här inne om kaninen. Och det du säger behöver inte alls stämma. Vi vet att det är livsfarligt att kaninen biter. Men istället för att bara avliva honom kan man ju försöka hjälpa honom.

Hanna vet mest av alla här inne om sin kanin, och det är bara hon som
kan avgöra detta.
Hon behöver inte sådana där kommentarer om att hennes kanin inte är frisk någonstans. Hon har troligen fattat att det är något fel, och istället för att sitta och ge sådana där svar kan du väll ge henne ett råd. (Förutom avlivning, för du redan sagt det). Har man inget mer att tillföra så..
Och vad ser du som onödigt i min kommentar, om jag får fråga?

måste bara hålla med #48.

Det ÄR inte friskt att vara så aggressiv.
Jag ser ingen anledning att ödsla energi på ett elakt litet djur under en längre tid.
Nu retar jag väl upp halva kif, men det är faktiskt så att man t o m äter kaniner. Även snälla kaniner, om man föder upp dem för matens skull.

Varför då lägga ner hela sin själ på en kelkanin som bara bits, när man skaffat den för att gosa med?
Världen är full av rara kaniner som man kan bli bästis med!

Jag skulle aldrig behålla ett djur som jag är rädd för. Men cred till de människor som tar sig an sånt. Det är dock ingenting för vanliga keldjursägare eller hobbyuppfödare utan erfarenhet i ämnet, om du frågar mig.

#49
Jag tyckte det var en onödig kommentar då det är väldigt onödigt och ironiskt att blanda in människor i detta. Djur och människor är två helt olika ting och ska inte blandas ihop. Ett djur blir aldrig en människa. 

Jag vet ingenting mer än det som står i tråden här och ja, TS vet mest om sin kanin. Jag har aldrig sagt något annat. MEN, inget friskt djur beter sig sådär. Det är inget eget för hennes djur utan inget friskt djur beter sig sådär. Med tanke på att djur inte kan prata så visar dom att dom inte mår bra eller att något är fel. Det där är ett starkt tecken på stress, agrisivietet med mera. Du missar det mesta jag skriver och koncentrerar dig på saker som jag inte ens har skrivit.

Tycker verkligen man ska ge kaninen en chans till! Även om TS inte kanske har tid och så om jag fattat de rätt? (: Så kanske man kan lämna kaninen till någon med stor vana av sådana kaniner.

Har ett skuttande bevis här hemma på att kaniner kan ändra sig UTAN att kastreras också :)

Som det diskuteras i den här tråden med avlivning, så skulle jag ha avlivat min kanin för 2 år sedan, så många gånger han huggit mig.

Det är klart att med rätt metod så kommer kaninen att lugna sig, kanske inte bli världens "kelis", men lugnare. Att kastrera skulle nog också hjälpa

Hör efter här inne på kif om det finns någon som är villig att hjälpa dig :)

Jag tror att han beter sig så för att det dels är vår och för att han är i tonåren. Men visst, beteendet är lite väl överdrivet och han borde väl kanske vara lugnare, men jag tror absolut att han kan bli det. Jag har träffat honom både som liten hos uppfödaren + på kistamässan i januari och då har han varit trevlig =) så det kan likabra vara något tillfälligt som går att få bukt på och behöver inte vara något bestående "psykiskt fel" eller så.

Jag håller med LinneaJohansson att det inte är ett normalt friskt beteende så som du beskriver att din kanin är.

Ta honom till veterinären och be dom göra en ordentlig hälsokoll, hittar de inget fysiskt fel så kan det mycket väl vara ett psykiskt fel och då mår han helt klart inte bra.

Visst vill man ge sina husdjur en chans, men ibland kan jag ärligt tycka att det går för långt. Vet att väldigt många inte håller med mig här. Men att vara rädd för sin kanin är inte bra. Och för kaninen att vara så aggressiv är inte heller bra.

Skillnaden mellan djur och människor är att vi, även om det både känns och låter hemskt, kan välja att avsluta deras liv när de är obotligt sjuka eller inte kan leva ett fullgott liv.

Jag tycker TS är stark som går ut och berättar ärligt. Visst kan det kännas som ett nederlag och man kan leta fel hos sig själv men i slutändan är det kaninen som inte mår bra.

Frågan e om man kan ge han lite johannesört? Det verkar ju lugnande. Kankse kan prova det o se om han ändrar sig, bara en tanke! :)

#55
Kunde inte skrivit det bättre själv!

Verkar som att ni tror att han är helt hemsk, men det är han verkligen inte :) Han har varit en sån kanin som kunnat sitta i famnen och som man kan gosa med. Antagligen hanmig för att jag tog bort han från en hona som han var väldigt intresserad av, och när jag fick stå med honom en ganska lång stund medans mamma tog in honan blev han nog väldigt irriterad..
När jag ser Wille i hagen när han hoppar över hinder blir jag så lycklig. Jag ser verkligen att han är en underbar kanin som bara har fel sinnes ställning eller något. Det är något speciellt med han, och jag vill att han sa få en till chans. Vi hade våran bra tid när vi kunde träna hoppning tillsammans, något som han verkligen älskar :) Tror jag ska se om någon som har erfarenhet kan ta hand om honom..

Helt rätt Hanna! Ge honom en andra chans, det är han värd.

De tycker jag med! O prova gärna johannesört, de har dämpande effekt! :)

#58 Låter som ett klok beslut :)

Vad hände med denna kanin?

det är idag mycket bättre med wille! han vet att det är jag som bestämmer men jag vet endå vart gränsen går för vad man kan göra med han. han tycker inte om att gosa i famnen t.ex och inte att bli upplyft för mycket i sele och så. vi har faktist lyckats bliv medelsvår klassade i hoppning också och att hoppa är nåt han tycker är superkul! för att han ska må bra vehöver han mhcket aktivering och kommer han inte jt varje dag så välter han upponer på hela buren ;) men mycket bättre är det! ttor de var tonåren som spökade och gjorde det värree också..

är väldigt glad att jag inte avlivade han. jag trodde aldrig att det skulle bli bättre, men med hjälp av min kompis fick v ordning p honom efter mycket arbete. visst, han är ju inte perfekt kanske, men alla har sina brister och willes är att han har lite hetsigt humör.. tar man reda på vad kaninen behöver för att må bra så verkar det lösa sig. jag gjorde en stor rymningssäker Hage som han kan va i så mycket som möjligt, han fick en egen stöfre bur utan så mycket konatkt med dom andra kaninerna eftersom han blir helt virr i bången av andra kaniner.

Hej!

Jag är jätteglad att du gav honom en andra chans. Jag tycker inte att man borde avliva några husdjur alls egentligen, för om man nu ska envisas med att ta vilda djur och domesticera dem ska man la för fan försöka ta hand om dem också och ge dem alla chanser DE behöver, inte de som man själv har lust till. Sedan finns det ju nyanser i varje enskilt fall, som hur mycket man fixar och när man behöver släppa taget (fast enligt mig då helst till någon som kan mer, fast däri ligger väl problemet att folk inte ids med sina kaniner) och jag anklagar inte någon som inte delar min åsikt.

Tjöt från en trött djurälskare! Kul att det är bättre med Wille. Känn dig välkommen att PMa mig  om du får problem med honom igen, jag har en rätt bra känsla för kaninpsykologi!

Detta har hänt med min kanin men jag började ta till med hårdhandskarna och var bestämd. Jag vissade att jag var bossen liksom. Min kanin gör fortfarande utfall och så vidare, men hon är inte alls lika aggressiv.

Mina tips? är att berömma kaninen direkt om den inte gör något när du bär den eller när den helt enkelt är inaggressiv. Fråga mig på facebook om du har mer. Eftersom att jag också gått igenom detta. Tilde Ellens Sistaar Lienau @ facebook.

#66 Hon har ju skrivit att det har löst sig :D

Utan att ha läst andras inlägg så skulle ja avliva utan tvekan! Han mår uppenbarligen inte bra, han ska inte flyttas till någon annan som han kan göra samma sak på. Ja tycker inte det är värt att lägga pengar på att kastrera en så aggresiv kanin!

#68 Det har ordnat sig med kaninen.

#67; Upptäckte det precis : ) Men tack ändå. Måste även berömma dig för den otroliga kunskap om djuren. Du har varit till stor hjälp på min gård iallafall !

#69 okej va bra! min dator är så grymt seg så det går inte kolla genom alla inlägg :/

#71 Min med ibland :/

Kul att det gick bra! svarar jag lite sent ;) är inte inne på kanin.ifokus så ofta så glömmer när jag väl är inne ibland att kolla efter svar. men ska nog börja vara här oftare, då jag får mkt bra information härifrån som är till mkt nytta för mig och min kanin :)