har haft samma problem som dig.
Jag fick inte gå in i samma rum som min kanin utan att hon morrade åt mig, och vi bodde i samma rum.
Provade allt som de här på iFokus erbjöd mig, inget hjälpte.

Tillslut tog det det tunga beskedet att prova flytta henne, miljöbyte ska tydligen göra gott.
Jag tog henne till en kaningård här i närheten där en man har hand om omplaceringskaniner, han har en egen uppfödning osv.
Jag ringde redan andra dagen och hörde hur det var med henne och fick till svar att hon håller på att aklimatiserar sig… (lämnade henne på sommaren så hån blev utekanin istället)
Dagen efter ringde jag igen och då sa ahan att hon var cool-lugn och hur glad som helst.
Min aggresiva tjej hade blivit lugn, pågrund av miljöombyte, utekanin, eller att hon slapp mig ? Jag vet inte, men allt löste sig.
Så jag lät henne vara kvar där.

Förstår att lämna bort henne är det sista du vill.
Har du provat att sitta med henne i ett rum och låta henne komma till dig först? om du sitter och kanske läser en bok blir hon mer nyfiken på dig när du ignorerar henne.
Locka henne med nått du gillar.

Prova att byta till ute/inne kanin (inte så lätt nu men..)
eller byt bara plats på buren/byt bur.

Sedan.. är hon köpt från uppfödare eller djuraffär?
Min var köpt från djuraffär, då vet man aldrig hur temperamentet blir.
Och jag lärde mig en läxa där och stödjer aldrig mer grossister.

Har märkt att det ofta faktiskt löser sig med en lugn kaninkompis :)

oki, ja då vet du hur det är.

Hon har varit innekanin men i sommras fick hon komma ut vilket hon verkade gilla, men då vart det väldigt svårt att ta in henne på kvällen. Hon bodde då hos min mamma och pappa för jag bodde i lägenhet då. om jag inte minns helt fel så bet hon även pappa som hade hand om henne och nu när jag tänker efter bet hon även mig när jag skulle ta upp henne så hon fick gå ut i rast hagen.

Hon vart i så mycke bättre i sitt humör att vara hos dem heller:(

Nu bor jag i hus så nu har jag henne hela tiden. Så hon har ju fått flytta lite och har fått byta bur och ställe där den står det funkar inte heller:(

Jag köpte henne av uppfödare så hon är inte någon djuraffärs kanin.

Vet ärligt talet inte hur jag ska göra.

Men tusen tack för svaret.

du har ingen kompis som kan prova att ta henne ett tag, för att se hur det är med helt miljöombyte och nya människor?

# 2 ska inte vara negativ men jag tror inte det skulle funka iaf, hon har fått vara i närheten av andra kaniner honor som hanar och hon blir bara sur och ska nafsa bita dem. Då har det varit galler mellan så det är ingen som blit skadad som tur är.

usch, låter ju som att hon är värsta monstret. Men hon har sina små ljusa saker oxå:) Tyvärr är det sällan jag ser dem nu för tiden.

#4 nä, det är lite ont om såna tyvärr.

har även hört att en del blir lugnare efter man tagit kull på dem..
men det är inte alltid så kul när man inte vet om ungarna ärver mammans temperament…

#7 oki, men hur stor är chansen att de ärver det?

#8 det är svårt att säga.
Hon är ju inte i tonåren längre så det kan inte vara därför hon är aggresiv.
Har du pratat med uppfödaren och hört med henne? hur föräldrarna var.
Det finns ingen risk att hon har ont någonstans så att det är därför hon är aggresiv.

Vore lite synd o ta kull och få aggresiva ungar ;/

#9 Ja, risken finns ju att de kan bli agressiva. Plus att hon är ju så pass gammal oxå, skulle ju ha tagit en kull på henne tidigare i så fall.

Nä, själva tonårsperioden gick relativt bra om jag inte minns helt fel. Lite små sur och så men det är ju sånt man får räkna med då.

Nä, jag har inte pratat med uppfödaren.

hm, tror inte det. Men de visar ju inte direkt att de har ont och den tanken har inte slagit mig då hon rör sig så pass mycket och äter bra.

du kan ju ''putta'' lite på henne varje gång hon biter dig eller morrar åt dig och belöna när hon är lugn

#11 Jag har testat det och gör fortfarande och jag tycker inte det hjälper men fortsätter iaf då jag så hemskt gärna vill att hon ska ändra sig. Men orken börjar ärligt talet försvinna, vissa dagar då hon är helt omöjlig känns de extra jobbigt.

#12 känner igen det där.

Men ta och prata med uppfödaren!

#12 okej, men tappa inte hoppet!!

#13 Jag har pratat med uppfödaren och det är bara min lilla busa som är så här

#14 Ja du, jag ska försöka ett bra tag till. Har jag dessutom försökt så här länge kan jag ju hålla på ett tag till

# 15, hehe ahmen min hona var ju väldigt rädd men idag var hon en helt underbar liten tjej som inte alls var rädd, så kjag är nöjd att jag hållde på så länge- 5 månader.

#16 oki, va skönt! Det verkar kunna ta tid att få bort vissa saker.

men med tålamod kommer man nog långt:)

#17 ja det tycker jag, jag är så nöjd med henne! för hon brukar springa iväg när man klappar henne men nu har hon märkt att det inte är ngt farligt och då litar hon på mig :)