Jag tycker att lejonhuvad kanin passar bra till kel likabra som andra dvärgraser. I alla fall dem jag har stött på.
Har en själv med, helmysig.

Jag tycker de lejonhuvade är mer som dvärgvädurar nu. Men hermeliner kommer jag inte överens med. Träffar ju på en hel del olika kaniner eftersom jag omplacerar. De allra flesta är ju lejon och dvv.

När jag hade lejonhuvade, 1999, så hade de ju i lera generationer korsats med hermeliner. Så då hade de hermelinernas tråkiga stressiga temperament.

Nu kanske man skulle ge rasen en chans till .

Fast dem hermeliner jag har träffat har inte varit stressiga. Inte den jag hade heller. Men kanske beror på uppfödning?
Finns kanske dåliga och bra gener där gällande om dem är stressade?
Inte så haj på hermeliner.

Jag har både Lejonhuvade och en dvärgvädur och jag tycker att Lejonen är precis lika trevliga, framåt o sociala som dvärväduren. Ingen av mina lejon har någonsin varit agressiv. Jag tycker Lejon e en bra ras till kel. Jag har bara fått goda ord från köpare som köpt lejon av mig !

Jag gillar hermeliner. :) De jag har haft har alla varit lugna, trevliga kaniner (från olika uppfödare).

Mina lejonhuvade är iaf super mysiga, däremot finns de uppfödare som inte håller på med kaninerna och då blir de inte så tama. Så köp från en uppfödare som du kan känna att du litar på isf!

Jag tycker också att Lejonhuvade är väldigt trevliga, och lugna. De tolererar det mesta, och jag kan inte påstå att jag hanterar mina ungar särskilt mycket. De är liksom sådana bara.

#8, det är precis det jag vill ha! Spelar ingen roll för mig om de är tama, men de måste vara nyfikna och lätta att hantera i alla lägen. Som dvärgvädurar vill jag att de ska "födas tama"!

#9 Vissa av mina linjer är så. Andra kan man få jobba lite mer med, men de är absolut inte aggressiva. Det värsta som kan hända är att de sätter sig i ett hörn av buren när man ska ta ut dem. ;)
Men vissa av dem är riktigt pussiga. <3

#9 Finns många otroligt trevliga linjer inom lejonen nu.

Vissa av mina kullar har jag hållit på med jätte mycket. Men i somras fick jag 4 kullar med 6+6+6 ungar i o då var det svårt att hinna med att hantera alla dagligen. Men de var jätte nyfikna och sociala ändå :)

Nää jag hade en lejonhuvad kanin och tycker inte om den, men den var väl inte så stressad bara "opersonlig" och inte så nyfiken. Kom typ aldrig fram i buren heller. Men ja det är ju helt individuellt..
Haft en hermelin hane som var så himla underbar, inte alls stressad eller så! Min syster hade en hermelin hane som var minst lika underbar, snäll, personlig, nyfiken. Man kunde vrida och vända, dom var inte som trasdockor, men dom var inte heller sprattliga eller skygga. Båda kom alltid fram i buren. :)
Men hermelin honorna vi har haft (2 st) har båda varit "opersonliga", lite "stressade" och en av dom blev med åren lite "bitchig". Satt sig gärna i ett hörn av buren.

Men jag älskar fortfarande hermelinerna, särskilt hanarna. Idag har jag dock bara dvärgvädurar i lejon, teddy & "normalhår". Dom föds ju precis som du säger "tama" och kommer alltid fram i buren :)

En kull vi fick med hermeliner kom inte ens fram i buren men det berodde på att mamman nästan aldrig tillät dom komma ut ur bolådan konstigt nog! Men dom var fortfarande nyfikna och hanterbara, stack inte ifrån. Men man fick jobba lite med dom för att dom inte skulla sprattla eller springa ifrån en, en av dom skrek och blev rädd när man tog i den en gång vilket aldrig har hänt förr…

#12 Känns lite taskigt att döma ut en ras utifrån en individ ;)

#13 Min kompis har/haft ett flertal olika lejon från olika led och ingen har varit särskilt mysig tycker jag, utom en hane :) Sen skrev jag även "Men ja det är ju helt individuellt…" ^^,

Det är verkligen helt individuellt; vi har en hermelinhona som är helt underbar. Inte alls skygg eller stressad, snarare tvärt om. Hon är framåt och nyfiken, och kommer alltid fram när man öppnar burdörren. Hon är faktiskt mer social än dvärgvädurshonan som hon delar boning med
Uppfödaren vi köpte henne av hade inte hanterat henne, hade knappt burit henne, och ändå är hon så trevlig.

Jag har inte tyckt om hermeliner innan eftersom alla jag har stött på har varit, som ni sagt, stressade och bara sitter i ett hörn när man kommer nära dem. Men efter denna tösen har jag verkligen ändrat uppfattning om dem

Jag har en linje bland mina dvärgvädurslejon där en del ungar föds helt orädda! Skullebo Paprika var den första och sedan blir det minst någon i varje kull efter henne och även bland barnbarn och barnbarnsbarn . De andra ungarna är också väldigt trevliga och lätta att få tama, men de helt oräda märker ut sig redan från början!

Om det finns såna individer även bland hermelinerna borde man verkligen aktivt ta vara på dem!