undrar också

Jag skulle säga avliva, har kaninen bitits men om du behandlat den väl så är det ingen bra idé att sälja den vidare. :)

Beror på varför kaninen beter sig som den gör.

Pga misshandlar/misskötsel: Nej, då hade jag gett den en chans.

Pga okänd anledning: Ja! Om jag hade testat allting som går att testa.
Plus att jag hade gjort en veterinärundersökning först så att kaninen inte har ont.

#2 Klart jag har behandlat henne väl, har försökt fått henne "hanterbar" hur länge som helst.. Ja, fick ett riktigt läskigt sår i fingret.
Nej, tänkte också så. Men jag känner mig ju ändå dum om jag väljer att avliva..

Två av mina kaniner som varit så är idag änglarna på kaningården och jag är SÅ glad att jag inte avlivade dom! Den ena honan (Kesella) bodde i ett förråd på 10 kvm med tunnlar, grenar, leksaker mm men såfort man öppnade dörren och satte ner foten på golvet så kom hon som en raket och attackerade benet, har fått flera rejäla jack av henne. Men efter MYCKET hantering och tid blev det bättre och bättre, idag skulle hon aldrig bita en människa.

Skulle försöka sälja h*n till någon som är berädd att ge h*n en andra chans, för jag tror inte på att en kanin attackerar utan anledning (och OM det skulle vara så så GÅR det att få kaninen snäll igen).

Det kan vara att kaninen har ont någonstans, är rädd för sin omgivning/människor, vill försvara sitt revir mm.

När jag sålt kaninerna som jag inte ska ha kvar (ska bara ha kvar hoppkaniner och mina 2 pensionärer) så funderar jag på att omplacera en eller två kaniner åt gången, tex aggresiva kaniner eller rädd och otama kaniner mm eftersom det verkar vara något som behövs. Det är kanske inte säkert att jag kommer lyckas med alla, men då har jag i alla fall gett dom en andra chans.

Vi fick avliva våran Stella då hon var helt galen, vi kunde sitta vid bordet och hon kunde komma och attackera våra fötter. Egentligen så skulle jag aldrig vela avliva en kanin, men man kan inte alltid välja.

En kanin som ständigt är arg och på sin vakt mår ju inte bra. Så om jag testat allt hade jag nog avlivat den.
Men först besökt en veterinär, samt verkligen försökt jobba bort beteendet.

Hade nog tesstat att sätta kaninen i en annan bur och se vad som händer då, har en kanin som var aggresiv när han var i en av mina burar, bytte då till en med stor rast Hage och där trivs han jätte bra och har sluutat anfalla. Idag skulle han nog aldrig bita någon : )

Men om det inte blir bättre skulle jag nog avlida kaninen : (

Hur gammal är hon? och hur länge har du haft hon? Momiji blev dåligt hanterad på djuraffären och precis när jag började få han tam blev han könsmogen, Först nu, efter 6 månader och kastrering har jag fått han helt tam. Kan det vara något sånt?

Är kaninen knappt hanterbar skulle jag säga avliva. Testa några av tipsen för att se om det hjälper med t ex miljöombyte, men du ska inte ha dåligt samvete om det inte funkar.

Det finns mängder av snälla kaniner som inte har bra hem, och det avlivas kaniner av alla möjliga skäl (man äter dem ju t o m), så att ha dåligt samvete över att avliva en aggressiv kanin är absolut slöseri med energi.
Aggressivitet är en legitim anledning till avlivning, precis som sjukdom och skador.

#9 Ca 2 år är hon. Har haft henne i 1 år.

#10 Först bodde hon i en Hage + krypin, men det funkade inte alls,
sedan bodde hon i en bur på bron & nu slutligen bor hon i en tvåfackare. Miljöombyte har alltså inte funkat vidare bra..

Ja, du har rätt…

Jag skulle avliva.

Okej, då kan det ju inte vara samma problem som med Momiji, det låter inte bra för hon då 

Kan visserligen vara ett rent "lynnesfel", men döm inte ut henne utan att ha besökt veterinär. Antingen kan hon ha ont någonstans, eller så är det något med hormonerna (livmodercancer/cystor förekommer även hos kaniner vilket kan påverka det hela) och jag skulle då hellre kastrera min kanin än avliva den utan att ge den någon chans. Dvs gör en ordentlig veterinärundersökning, även ultraljud för att vara på den säkra sidan. Hittas inget fel är avlivning det mest skonsamma, både för djuret och människorna omkring.

hade samma problem med min hona, hon fastnade i tonårsperioden och förblem bitsk, kunde inte vara i samma rum som henne utan att hon fick damp.

jag lämnade bort henne och då blev hon snäll.
miljöbyte var tydligen det enda som behövdes.

Skulle aldrig sälja en aggro kanin och vill inte ha den i gården heller. Tack vare att jag gallrar hårt på temperamentet så kan jag hyra in kaninvakt vid semester och kan sälja trevliga djur. Även om man kan träna bort det så vill jag inte ha såna tendenser i min genpool.

Har en hona som fastnade i tonåren och kom aldrig ur den. Hon är en kelkanin, men känns ändå jätte jobbigt att hon är så pass sur, kan inte ha henne i knät utan att hon biter mig. Hon bor utomhus. Men hon trivs inomhus och är mycket trevligare inne än ute, funderar på om det möjligen är för att hon föddes inne och sedan fick bo ute hos oss. Tror att ett miljöombyte för henne skulle va perfekt, men det finns inte många som vill ha en sur kanin.

Har haft några kaniner som varit rätt aggressiva men som idag aldrig skulle ens tänka på att göra något mot mig. Jag funderade inte ens på att avliva någon av dem utan mitt mål var att få dem precis som de är idag. Min ena hane visste jag om att han kunde bli väldigt aggressiv då hans pappa lämnat flera aggressiva avkommor och var själv aggressiv som ung. Han blev aggressiv men vi jobbade och jobbade. Idag är han min bebis som följer mig vart jag än går. Jag tror att man kan få en kanin hanterbar trots att den är väldigt aggressiv. Men man får jobba hårt o ha mycket tålamod. Har din hona flyttat runt mycket innan hon kom till dig? För jag sålde en hona som var världens snällaste sen såldes hon vidare o efterhand blev hon mer och mer aggressiv.. pga flyttarna.. hon avlivades dock innan jag fick ens chansen att få tillbaka henne.

# 18 Ungefär så var det för mig med, fast dom kaninerna jag hade hade inte aggresivitet i släkten, tvärtom. Det kan nog ha berott mycket på tonåren för den ena kaninen o för mycket stress (barn o djur som är i närheten av burarna) motför hennes tidigare hem. Idag är den ena honan världens keligaste och min kelgris, den andra är mycket bättre, inte aggresiva längre och hanterbar, dock lite rädd så vi kämpar fortfarande och det går frammåt :D Håller med din teori om att man kan få en väldigt aggresiva kaniner hanterbara med mycket tid o tålamod :)

Skulle aldrig avliva om jag inte visste orsaken.Känns elakt ifall det skulle va så att h*n har ont:/ Tycker du ska göra en ordentlig vetrinärundersökning på den;)

Om du ändå inte kan ha kvar henne så ser jag avlivning som ett bättre alternativ. Om du säljer henne och ho fortsätter sitt beteende är risken stor att hon får vandra runt i olika hem.

Skulle inte vilja ha kvar en aggressiv kanin och än mindre avla vidare på den, sån Avel är bara sjuk och totalt oansvarig!
Hos mig finns det bara gudasnälla kaniner just för att jag inte accepterar aggressivitet. Ett stressat och aggressivt djur mår inte bra och har inget bra att tillföra arten, för mig är en psykisk åkomma lika dåligt (om inte värre) som en fysisk skada.

Jag vet många som har haft aggressiva kaniner som har blivit "bra" och trevliga senare i livet, men vad har de att tillföra arten? Varför glömma bort hur otrevliga de var tidigare?
De kanske är jättebra på att hoppa, får bra poäng på utställning eller är jättegosiga, men vill vi verkligen få fram aggressiva tävlingskompisar eller ja, otrevliga kompisar öht genom att avla vidare på såna djur? Jag tycker inte att det är att tänka på djurets bästa (eller avkommans och artens bästa).
Att äga ett djur ska vara roligt, man ska inte behöva va rädd för sin vän. Så, för mig är det en självklarhet att ta bort såna djur, de mår inte bra och vi mår (oftast) inte bra av att ha dem. Vill man tvunget ha kvar sin aggressiva kanin så tycker jag iaf inte att man borde avla vidare på den hur bra den än är på olika saker.

VArt bor du , jag vill ha kaninennnn =)

#22 *trycker på gillaknappen*

…

#25 På vilket sätt är det välmening? Onödig och taskig kommentar.

#26 Precis!

Jag tycker inte att man ska avliva en aggressiv kanin. Man kan, som många sagt, träna bort det. Det finns så många olika anledningar till varför. En skada, man har själv hanterat kaninen fel, fått vara ute för lite, arv. En kanin visar inte som andra djur när de är sjuka. Det är bara för att de fått det från det vilda. Annars hade rovdjur tagit de. Så någon kanske visar det genom att vara aggressiv? Vi kan klara av aggressiva djur som kan döda oss men inte en kanin? Hur sjukt är inte det? En kanin kan inte döda oss men då kan den bli avlivad ist för att stora djur ska bli avlivade så tränar vi bort detta? Bara för att någon i släkten är aggressiv så behöver inte ungarna, barnbarnen eller barnbarnsbarn bli aggressiva. Då kan det vara att man inte hanterat kaninen fel. Det går ju inte i arv? Orkar du ta itu med kaninen så spara den, annars sälj till någon som klarar av det. Onödigt att avliva en kanin som kanske bara inte mår bra och nu menar jag inte i psyket utan fysiskt.

Svårt att sälja en aggresiv kanin, så det är nog bäst att avliva om man nu inte hittar nån som vill försöka jobba med den, fast då får man nog skänka bort den, knappast nån som vill betala nåt för en arg kanin.

#23 Klarar du verkligen av en agressiv kanin med tanke den okunskap och i vissa fall omdömeslöshet du visat i andra trådar?

#30 Men igen! Det är ju åh så irriterande att man inte kan anmäla inlägg utan att vara guldmedlem, men nu PM:ar jag moderatorerna. Såhär kan man inte hålla på mot folk, det är hemskt dåligt forumvett och dåligt folkvett, hoppas du inte beter dig såhär mot folk i verkliga livet.

Jag skulle aldrg få för mig att avliva en kanin även om den var agressiv endast om den var svårt skadad eller bara sjuk som inte går att bota, jag fick en kanin tam efter ca 2 år efter att hon blev "slagen" av sin förra ägare när hon försökte nos på de..
Jag skulle nog försöka ge kaninen en andra chans.

#25 Hann inte läsa. Med tanke på vad #26 & #27 skrev kan jag inte tro att det var något "snällt" heller.

Alla verkar tycka olika här, jag vet inte vad jag ska tycka ännu.
Men hittar jag någon som verkligen kan jobba med henne & har den tiden, så skänks hon till denna person! Annars lutar det tyvär åt avlivning..

Så, om det finns någon som vill ha henne & verkligen jobba med henne osv, hör av dig via PM!

Ser att inlägget har några dagar på nacken och att diskusisonen rört upp känslor. Jag vet vad jag hade gjort om jag känt att jag inte kunde hantera situationen, och jag hade åkt till vetrinär och avlivat kaninen. Jag hade inte omplacerat en aggresiv kanin (eller annat djur). Vad är det som säger att nästa ägare lyckas bättre? Vad är det som säger att nästa ägare tar bättre hand om djuret än jag när jag gjort mitt bästa? Risken för att kaninens aggresiva beteende ska försätta den själv i en sämre levnadssituation tycker jag är för stor.

I slutändan är det den egna magkänslan som ska styra. Tror man innerst inne att kaninen kan få det bra hos någon annan som är beredd att ta hand om problemet, så kör på det. 
Personligen hade avlivat, hos vetrinär som sagt.  Då vet jag att den åtmonstone inte slutat vanvårdad, eller som orm-mat eller liknande…