Jag kanske inte är den rätta att svara på detta men kan säga lite.

Du måste bli medlem i SKAF och avla på kaniner med stamtavla, tror de ska vara utställda med, och sedan kan man även ställa ut mamma m. kull, men tror inte det är ett måste för stamtavla. Du köper dig ett uppfödarnummer, och stamtavlepapper som du sedan skriver stamtavlan på. Att gå jordbruksverkets kurs för Avel och kaniner, (vet ej exakta namnet) är bra som uppfödare, det har väldigt många av de seriösa gjort, tror dock inte det heller är obligatoriskt.

Beroende på vart du bor, så behöver man tillstånd av jordbruksverket att ha ett visst antal kaniner, kolla upp vad som gäller i din kommun.

För ett par år sedan kom en ny lag att man inte får märka kanninen sjäkv, så det gör man hos veterinär, eller så ringmärker man (hemma) runt benet.

Jag själv tycker det finns en väldans massa rex och rexbärande kaniner, så jag skulle inte välja det. Kort och långhår är nog det som folk mest vill ha. Barnfamiljer föredrar ofta ha lånhåriga fläckiga kaniner, uppfödarna vill ha emd godkänd teckning i båda hårstrukturerna.

Det är inte direkt jättesvårt att få kaniner sålt, men man svårar till det om man inte har hemsida och om det är "fula" raser som familjer inte vill köpa.

Varför inte föda upp någon ovanlig ras som knappt finns här i Sverige? :) Det behövs ju mer sådana. T.ex. japankanin, rhönkanin o.s.v.

Annars verkar det som att teddy och sådana fluffiga kaniner är populära. År 2010 sa min fästmö att löwen var som populärast.

Kan försöka besvara lite frågor så gott jag kan.

Först och främst behöver du om du inte redan är det gå med i svenska kaninavelsföreningen. http://skaf.info

Sen behöver du skaffa dig ett uppfödarnummer. Info om det hittar du på http://skaf.info

När det gäller öronmärkning är det lag på att det måste göras hos veterinär. Mer om det kan du läsa här : http://skaf.info/index.php?option=com_content&view=article&id=151&Itemid=167

Alternativ till öronmärkning är ringmärkning. En ring med ett speciellt nummer. Ringen sätts på benet på kaninen när den är unge.

Ras är svårt att välja. Skulle sälja, välj en mindre ras. Oftast lättare att få sålt som sällskapskanin. Jag själv föder upp Lejonhuvad Kanin i första hand. Tycker de är hyffsat lätta att få sålda. Lätta att få sålda till kel. Vi behöver fler uppfödare av Lejonhuvad Kanin. Hur lätt det är att få sålt är väldigt olika. Ibland går det jätte lätt och ibland svårare. Jag har inte haft några problem med att få kaninungar sålda. Jag är ingen stor uppfödare, men som jag ser det så tycker jag att folk hellre köper lejon än dvärgvädurar till kel. Jag har även dvärgvädurar ute till salu nu, men det är lejonen som sålt bäst.

Har du fler frågor så hör av dig. :)

Jag har sneglat lite extra på teddyvädur för jag tycker dem är fruktansvärt söta, men vill man ha den pälsvården? Jag personligen har inte så mycket emot att sitta och pyssla, men vill andra det? Jag hittar inte så många sådana kaniner till salu. Finns det utställningar för teddyvädur i skåne?

Någon otroligt ovanlig ras vet jag inte om jag vill ha, då blir det efter ett tag svårt att få tag på nytt blod.

Vad är ringmärker runt benet? :S Aldrig hört! Vet att man gör det på fåglar, men kaniner?! Berätta gärna mer :)

Hur går det till att ge en kaninunge stamtavla? Kostar det något?

Jag ska inte ha något stor skala nu i början utan tänkte att det räcker med 3-4 honor. Vill hinna med alla riktigt ordentligt.

Ska titta igenom alla länkar :) Tack för att så många redan svarat :) Skönt att ha någon att bolla ideér, min sambo är inte så inne i kaninvärlden utan säger bara " alla är ju söta, blanda lite så får du en egen ras".. njaaa det funkar ju inte riktigt så ;)

Teddyvädur är inte en godkänd ras, och går alltså inte att ställa ut.

Finns otroligt många raser och pälsar att välja mellan, dvärgvädur rex som jag har är väldigt populära just nu.

Vill du ha en klassisk "utställningsras" är tan och rex framgångsrika raser.

Ahh det var lite det jag misstänkte faktiskt. Varför är den inte godkänd?
Kan den bli godkänd i framtiden?

Rex är nog den enda ras jag inte är så jättesugen på, de ser lite lustiga ut hehe :)

Teddyvädurar är fina. Men är lite jäkligt att sälja överskottet till kel, då många inte fattar hur mycket pälsvård de kräver.

Annars är ju Lejonhuvad Dvärgvädur ett alternativ, du verkar gilla hängöron :)

Ringmärkning är som på fåglar, man sätter en ring på deras ben.

Själv är jag emot det, jag öronmärker hellre mina.

På frågan om stamtavla, det enda du betalar är stamtavleblocken. Det är du själv som skriver stamtavlan på dina ungar.

"Teddyväduren är en rätt så ny ras här i Sverige, men den har funnits i andra länder en tid. Den har i år (2010) blivit godkänd som egen ras, vilket innebär att man kan ställa ut den på utsällningar. Teddyväduren heter då Dvärgvädur Angora, men uppfödare runt om i Sverige väljer att fortfarande använda det "gamla" namnet: Teddyvädur. Teddyväduren följer på ett ungefär dvärgvädurens standard, förutom att den har lång ullig päls på hela kroppen."

Hittade detta på en hemsida, kan det stämma? Var kan man kolla upp fakta kring det?

Men hur funkar denna ring? Växer dom inte ur den när dom blir äldre? Tappar den? Trasslar in sig i en lång päls? Har någon en bild? 
Varför är du emot den?

#7 Nu vet jag inte vart i skåne du bor men ett råd är gå på utställningar, titta på olika raser och prata med uppfödarna. 21/8 är det utställning i Arlöv om jag inte minns fel i början av september ska det väl vara en I Helsingborg också. samt att bli medlem i SKAF och en lokalklubb nära dig kan vara bra

Här diskuteras lite kring dvärgvädur angora : http://teddykaniner.ifokus.se/discussions/4d7139c0b9cb46221d050d40-dvargvadur-angora

Här kan du läsa om ringmärkning: http://www.plingeling.net/index.php?page=ringmaerkning

Jag är emot den för att det inte känns naturligt med ringar. Har hört om ringar som vuxit fast i skinnet. Man måste vara nogrann med att kolla ringen varje dag.

Jag föredrar öronmärkning, man öronmärker o kaninen kan aldrig få problem med det.

#11: Inte helt sant att en kanin aldrig kan få problem med öronmärkning.
Det kan uppstå problem även med öronmärkning, såsom ex blodöra.
Ibland har det även hänt att om man "märkt" ett o eller en 0 så har det trillar bort och gett ett hål i örat.

Kanske inte helt jämförbart med ring som växt in i benet, men det jag menade var att det inte stämde att det aldrig blir problem med öronmärkning.
Väljer man ringmärkning får man ju se till att kolla ringen med jämna mellanrum.

Har själv ringmärkt och den hanen jag har kvar har inga problem what so ever, inte ens minsta lilla bortskavd päls under.

#9: Ringen är gjord utav aluminium och träs över tassen och sätts vid fotleden när ungen är liten.
Om man väljer rätt storlek ska det inte uppstå några problem.
Inom vissa raser är det dock inte alltid helt säkert vilken storlek som passar, då de inte är tillräckligt homozygota (dvs tillräckligt jämna i storlek/utseende osv).
Därför bör man som sagt alltid kolla ringen och om den ser ut att kunna bli för liten är det smartast att klippa bort den.

Bild på ringmärkning finns här.

#12 nej, det är sant. Kan ju bli problem med öronmärkning. Men jag har inte varit med om det *pepparpeppar* Förstår inte riktigt varför det kan ramla ur o bli ett hål?

Men om man nu måste klippa av ringen, då får man ju inte på en ny och kaninens framtid blir väl förstörd? Eller hur löser man det?

#14 Ja, är du tvungen att klippa ringen så kan du inte sätta på ny ring.

Men jag vet inte om man istället kan öronmärka då? Kanske någon annan vet.

#13: Tänk dig själv att "märka" dit ett 0 i ex ett tunt skinntyg.
Öronen är såpass tunna att det kan bli på det viset.

#14: Nejdå, kaninens framtid behöver inte alls vara förstörd ifall man måste klippa av ringen.
Alternativet finns ju då att öronmärka den istället.

Okej :)

Vi vänder på steken istället.
Vilka långhåriga (eller antydan till långhåriga) kaniner med hängande öron kan man ställa ut och få stamtavla på? 
Lugnt och trevligt temprament är önskvärt.

Lejonhuvad Dvärgvädur är enda långhåriga med hängöron som går att ställa ut o få stamtavla på !

Tack :)
Finns det några bra sidor om fakta kring dessa? Rasstandard osv

#19 http://dvargkaniner.ifokus.se/articles/4d714b4fb9cb46223905fa7d-lejonhuvad-dvargvadur

För mer info: googla :)

Det första som du behöver göra är att söka ett uppdödarnummer. Gå in på skaf.info så hittar du där hur du ska göra där.

Men alldra först måste man bli medlem i sverigeskaninavelsförening, det är inte så jätte dyrt.

Så länge man väntar på uppfödar nummret så får du köpa stamtavlor, det finns att köpa på sverigeskaninavelsföreningens hemsida. Då beställer du det bara där :)

Om du vill skriva för hand så gör du det men du kan också hemta hem ett program på datorn som heter kaninprinter orginal pro v. 2,7, sök bara på google efter det. Det är helt GRATIS.

Sen det där med öronmärkning. Nu är det så att dom har ändrat reglerna i sverige om att öronmärka knainer. Det är inte vem som helst som får göra det längre som det var förr. Utan nu måste man gå och öronmärka dom hos veterinären (det är ganska dyrt) Då söver dom även ner kaninungarna och det är sällan som vaknar upp igen.

Det kan inte bli något problem med öronmärkning. Man märker dom när dom är va 6-7 veckor och då känner dom det knappt. För att deras öron är mycket tunna då.

Men man kan köpa benringar till dom för 15 kr st på kaninavelsföreningens hemsida. Det kan du sätta dit alldeles själv, när dom är små.

Dvärgvädur är en populär ras som många vill ha och det tror jag är den lättaste rasen att sälja. Annars så är det också många som vill ha Fransk Vädur.

Hoppas du fick lite fler svar! :)

#17 Cashmere vädur:) vi behöver nytt blod i Skåne! Alla är släkt med varandra. Nu har vi dock ingen uppfödare av den rasen här i Skåne. Jag har försökt få bebisar på min fina hona men hon vill inte så jag har gett upp. En helt underbar ras och knappt någon pälsvård. Jag har borstat min hona 2ggr under 3 år. Finns de som fått borsta 4ggr/år. Före och efter fällning. Men det är inte så att man tröttnar på pälsen. Men bebispälsen kan vara jobbig. Så den första månaden kommer man få pilla igenom pälsen och få ha en massa halm för att slippa ha en ullig spånboll. Jag har aldrig varit besviken! Är som en dvv med massa päls på kroppen, lite mer än normalt i huvudet, på tassarna och svansen. Har en dvv och en cashmere vädur och de är UNDERBARA! Visst kan damen säga till när hon inte vill men det är inte ofta. Hon vet vad hon får och inte får göra. Sen brukar hon skoja. Hoppar ut ur buren, sitter och väntar tills man ger henne onda ögat och sen hoppar hon in igen haha.

#18 Fel….

Dvärgvädur är godkänd i angora, och i fuchspäls men då kallas den cashmere vädur. Även lejonhuvad vädur är godkänt. Det finns alltså 3 långhårsvarianter.

#17 Jag rekommenderar att du väljer den ras DU tycker är finast, inte den marknaden vill ha. Det är din hobbyuppfödning och du måste välja en ras du trivs med och brinner för, annars lessnar man fort. Och räknas inte heller till hobbyuppfödare… Man får bara sälja överskottet, inte föda upp med mål att sälja till kel (då räknas det som yrkesmässig verksamhet vilket kräver tillstånd).

Angående att sälja till kel så är det svårt att sälja något annat än dvärgkaniner och holländsk kanin.

Själv började jag med Holländsk kanin, vansinnigt vacker och trevlig ras men de äter en hel del och bajsar en hel del i jämförelse med hermeliner, som jag fasade över till 2006. Hermeliner är väldigt smidiga tycker jag, de är renliga (i motsats till många dvärgvädurar), de äter lite, de bajsar lite, jag kan ha en ganska liten bur (120x60cm) och ändå vara långt över minimimåttet. Nackdelen med hermeliner tycker jag är dvärggenen, som innebär att om man parar två dvärgar (utställningsdjur) så får man ett bortfall på 25% eftersom dubbeldvärgar (även kallade muppar) inte överlever. Så hermeliner har tyvärr ofta små kullar.

Jag älskar dock teddy, och till veckan får jag hem två Angora i färgen swarschgrannen, både för att ha till ullproduktion men även för att börja para mot hermeliner för att "skapa" dvärgteddy. Teddysarna har problem med att dom inte alls är avlade för utställning, med blandade färger, mycket wienerbärare/wienertecknade (ej godkänt och betraktas som ett ogräs då det är svårt att avla bort) och riktigt dåliga kroppar och öron. Så jag börjar från scratch =).

Angående att bli uppfödare så har du redan fått bra tips?. Bli medlem i SKAF (finns 4 lokalföreningar i Skåne har jag för mig, ca 3-400kr). Köp ett uppfödarnummer (100kr). Gå nybörjarkursen först, den är billig och bra (några hundringar och man får bland annat en bok), 8 timmar. Efter tre års vitsordad uppfödning och en genomgången "Jordbruksverkets kurs" (2 dagar, 1500-2500kr) kan du ansöka om att registrera ditt kaningårdsnamn (500kr).

Köp avelsdjur med fulla stamtavlor! Köp inga från Skåne… De har ett jätteproblem just nu med att en stambokförare misskött sig och tre års registrerade djur är nu inte alls registrerade. En full stamtavla har inga luckor och exakt allting är ifyllt (utom champion-raden, såvida det inte är en champion). Jätteviktigt att alla delpoängen och stamboksnumret är ifyllt och även alla adresser även om det är samma uppfödare på flera kaniner.

Besök kaningårdar i området, se om du kan hitta en mentor i föreningen =).

Gör en budget. Hur många djur har du råd att ha? Hur ofta vill du fara på utställningar, hur många burar behöver du (minst dubbelt så många som antalet avelsdjur) och vad kommer foder, strö, hö och halm kosta dig varje månad? Sen kan du börja spana efter avelsdjur.

Dvärgvädur är ett bra val om du vill sälja till kel. Vill du ha långhår tycker jag att du ska ha Cashmere vädur, de är lättskötta och vackra. Satsa på 1 färg eller 1 färggrupp (exempelvis zobelsiames och zoblar).

Skaffa en hemsida. Googlesites är riktigt bra. Ha många bilder och få färger ;-).

Du får gärna maila lite med mig om du vill veta mer =). skiesabove@gmail.com

Hej!!

Vad gäller märkning så är de så att som sagt en veterinär måste göra detta efter dom nya regler som införts.. Vilket då jag har hört mig för kostar runt 500 krper styck!! Sen kostar ju kaniner och föda upp. Mat, strö, hö, inköp och renovering av burar, bensin för alla milen om man måste åka långt för att köpa in djur eller åka på utställning osv.. och ska man då gå med vinst eller iaf jämt upp så får du sätta ett väldigt högt pris på din kanin unge…

Ringen om jag inte missminner mig kostar 12 kr st o de är så att om kaninen skulle tappa den så är de INTE ALLS KÖRT! Man kontaktar då uppfödaren som man köpte kaninen av och hon/han i sin tur ger kaninen en ny och ändrar detta i kaninens stamtavla..

Personligen så skulle jag hellre märka i örat men som bestämmelserna är idag så blir de ring annars så skulle priset av djuret bli så pass dyrt så att de skulle bli problem och sälja dom… Talade med en i styrelsen på Hälsinglands skaf om detta och hon sa att det är många som lade ner sin verksamhet då dom nya bestämmelserna kom om märkning…

#23, Oops de glömde jag visst :)

#21 "Då söver dom även ner kaninungarna och det är sällan som vaknar upp igen."

Det stämmer inte, för mig har det bara behövts Emlabedövning.

"Min" veterinär skulle aldrig söva för öronmärkning.

O priset är väldigt olika beroende på vem man åker till. Jag betalade 80 kr per kanin för öronmärkning. Vet folk som bara betalar 50 kr oxå !

#26 Gud va billigt!! Här är dom stenhårda en kaninuppfödare som jag samarbetar med hade hört om man inte kunde få ett paket pris men de va tji.. Vet att jag hört någon säga att vissa kan "se mellan fingrarna" men lång ifrån alla…  Värt o kolla upp så man inte kommer med typ 10 ungar annars kan de bli dyrt!! :-P

Jag ringmärker för övrigt. Stort fan av det. Vågar dock endast sälja ringmärkta till riktigt engagerade vuxna köpare (inte bara en hyfsat engagerad snäll föräldrer, jag kräver att den vuxna själv ska vara intresserad av kaninerna för att våga sälja ringmärkta).

Jag har hermeliner och märker med A eller B. Mitt mål är att alla mina ska behöva B-ring, det är snyggare med grövre benstomme, vill inte ha dvärgharelika hermeliner (de har samma ursprung och en del linjer är mycket harlika hos hermelinerna).

Jag ringmärker vanligtvis vid 3-4 månader då jag vet hur benstommen blir. Det är egentligen inget problem att få på en ring på en vuxen heller, kaniner sträcker aldrig ut bakbenet helt av sig själva, så ringen kan inte fara av då. Och hellre en ring som kan tas av (även om den egentligen ska få "växa fast" alltså bara kunna snurras, inte tas av) än en ring som verkligen växer fast, då får man klippa, fara till veterinär och öronmärka, få signatur på stamtavlan, sen kontaka riksstambokföraren för att anmäla ommärkning.

Alla som märker hos veterinär! Se till att få signatur på baksidan under rubriken "veterinärbehandlingar".

Ringarna är som tidigare nämnts av aluminium, de har rundade kanter och kaninerna har inga besvär av dom. Jag har själv en hel del dåliga erfarenheter av öronmärkning trots kylklampar och emblasalvor. Hermeliner har så små öron… Man kan inte välja vars man ska sätta märkningen, så det kan skrikas och blödas och det kan bli infekterat och läka fult. Har med egna ögon sätt öronmärkningar både bli "knöliga" och falla ur. En kanin som en kompis sålde kom tillbaks med ett stort hål i örat, hela märkningen hade trillat ur. En bra hermelin har helt enkelt för små öron för att passa till öronmärkning. I USA är det dock många som använder tatueringspenna istället, jag har själv en som jag provat på kelkaniner under dispensperioden, den funkar riktigt bra. Tyvärr räknas det också som operativt ingrepp (allt som bryter huden) och får inte utföras av annan än veterinär i Sverige.

#28 "Alla som märker hos veterinär! Se till att få signatur på baksidan under rubriken "veterinärbehandlingar"."

Varför måste det signeras egentligen? De har aldrig kontrollerat någon vad jag hört.

Jag har en hona som är ommärkt, och det syns. Första siffran är svart, resten är blåa. Men domaren reagera inte. Hade glömt stamtavlan hemma, där veterinären skrivit i att hon var ommärkt. Men hon blev inte nollad.

Det är nog inte många som vet om att det ska signeras. Står ju ingenting på skaf´s sida. Vart finns det infon?

#28 OT, men ska bli jätte spännande när du kommit igång med dvärgteddy. :) Blir det Hermelinangora då?

Vill bara markera, jag kommer INTE föda upp kaniner för att det är "skoj" eller liknande. Jag har haft mycket olika raser innan som sällskap, allt från hermelin till belgisk jätte.  Visst finns det skillnader i det ursprungliga tempamentet men det handlar också mycket om personlighet. Därför har jag svårt att välja en specifik ras då jag har positiva erfarenheter av många av dem som sällskapskaniner. Avel är ganska nytt för mig och ett helt annat sätt att tänka på än när man "bara" har sällskapskaniner.
Jag vill ha stadiga mål med min Avel och uppnå de målen, därför är jag öppen för alla raser då de har olika mål och har kommit olika långt. Det är Kaniner i sig jag älskar, inte specifika raser. Visst jag är inget fan av rexar, så långt sträcker sig min smak :) Jag skulle inte heller få för mig att blanda för att få fram söta och charmiga kaniner bara för att jag tycker om fler raser.

Jag tycker det är viktigt att höra en del av vad som önskas för det är inte lönt att föda upp en ras som redan finns i överflöd i skåne. Tanken är att behålla djur man är nöjd med och kan föra vidare det man vill ha, överskottet ska bort helt enkelt.

#29 Nej, det har inte utförts någon kontroll… ÄNNU. Det har ju hänt att det dyker upp djurskyddshandläggare på utställningar och den dagen dom vill se bevis så sitter många i skiten. Egentligen ska man alltid ha med stamtavlepärmen på utställning, om det uppstår någon dispyt angående renrasighet/ägandeskap. En till sak som många glömmer (jag inklusive) är att fylla i ägarbyte så att man kan bevisa att man äger kaninen.

När man ändå är hos veterinären kostar det inget extra att få signaturen, och jag tycker att det är ett tecken på en seriös uppfödare. Det finns otroligt många som fortfarande hemmamärker.

Vid ommärkning är det obligatoriskt, ommärkningen ska egentligen godkännas av riksstambokföraren. Fick den infon på kursen i Alingsås. Infon BORDE stå på Skaf men det lär ju inte hända, tänkte lägga upp den på Kanin-Net.

Angående dvärgteddy så blir det Hermelinangora ja, jag vill givetvis ha utställningsbara ulltottar :D. Allt för att jävlas med domarna, hehe… Dom är ju inte så förtjusta i alla mörka whitezoblar jag brukar visa… Nu ska dom få tampas med ett kul håranlag också :D. Men gällande angororna så får jag helt enkelt se om det går att ringmärka, mest troligt inte. BDKAF arrangerar dock märkträffar med veterinär ca 60-80kr/kanin.

#32 Tycker överhuvudtaget att det kan "fuskas" mycket inom kaninutställning.

Vi ringde Asp innan ommärkningen så det är inga problem.

En fråga, är det egentligen okej att ställa ut en annans kanin i ens eget namn? Det e ju så otroligt lätt att göra ett ägarbyte, inget som ska registreras eller så.

Haha ja domarna lär inte bli överlyckliga ;)

Men så kul med nya ulltussar, jag gillar alla långhåriga djur och raser =)

#33 Det är egentligen inte ok att ställa ut annans kanin. Därav ska stamtavlorna egentligen vara med och ska egentligen ha ägarbyten på baksidan…

Visst är det lätt att fuskas, och cheaters will cheat, men bästa sättet att minska fusk är att göra det skämmigt att fuska och status att inte göra det =). Jag tycker att vi borde ha som i Finland, där de alltid har med kaninens namn och uppfödarens namn i katalogen (även efter ägarbyte).

Jag själv skulle inte valt dvv. Du har så många att konkurrera med. Men som jag skrev i #22 Cashmere vädur. Precis som dvv men med fluffpäls. Du är den enda uppfödaren i Skåne isåfall och har ingen att konkurrera med. Tycker det är hemskt tråkigt att min hona inte vill få bebisar. Hon har fått väldigt bra poäng av domarna trots att en av de inte är spec förtjust i fluffarna. Så vill du ha en kanin som är lugn, snäll, långhårig men knappt någon pälsvård behövs och du vill ha en ras där du slipper ha 30 uppfödare av samma ras så säger jag att cashmere vädur. Men självklart är det du som väljer, ger bara rådet då jag själv bor i Skåne och har sett hur många dvv det är. Likadant med hermeliner. Man har ingen chans om man nu inte får fram toppendjur och det är mycket jobb. Jag själv tycker att det är samma personer som vinner. Iaf de åren då jag ställde ut. Nu har jag sadlat om till hoppning men vet ändå vad som finns i Skåne:)

#35 på kaninutställningar i Sverige tävlar vi inte inom raserna, alltså finns det inga fördelar med att vara ensam. Det är tvärtemot en stor nackdel, för då måste man själv hålla sig med fler djur då man inte har någon i närheten att samarbeta med. Det är endast fåtalet utställningar som har BIR (Bäst i Ras) och det ses mer som en liten extratävling, inte särskilt prestigefyllt (eftersom man kanske inte hade någon konkurrens alls). Att få en Best in Show, det är den stora äran, och då är det alla raser och alla klasser mot varandra.

Dvärgkaninklubbens pris för Klubbmästare är däremot lite mer prestigefyllt, man tävlar då med egenuppfödda kaniner i samma ras/färg/päls. Klipper in nedan:

"Att bli klubbmästare innebär att man vunnit en av klubbens finaste titlar.

Uppfödarna samlar bedömningskort under året, från 1 januari till 31 december. Så väljer de ut de sju bästa korten från minst fyra olika kaniner i samma färg-, päls-, och rasvariant. Max ett djur får vara inköpt och man ska själv stå som ägare till kaninerna vid utställnings tillfällen.

Den uppfödare som fått ihop mest poäng blir Klubbmästare i sin variant."

Men att bli klubbmästare när man inte har någon konkurrens är mest ett betyg på att man föder upp nog med djur för att få ihop sju kort…

#35 Den sista meningen var allså min, vet inte hur man tar bort den blå färgen.

För övrigt, vad är bra poäng för dig?

Min skala:

Under 90p: Bör aldrig användas i Avel. En bra kanin kan inte få så låga poäng även om den tokfäller och har smutsiga tassar.

90-92,5p: Kan tolereras om det finns en vettig anledning, exempelvis saknar dvärggen och fick avdrag för hög vikt. Även fällning är ok "ursäkt", också tendens till hakpåse på honor som haft kull (men jag ställer helst färdigt en hona innan jag parar henne, har dock köpt en nollad hona och fått henne i hyfsad kondition. Hon hade fått 94,5p i B, sen 00p i A, sen fick jag henne till 91,5p hakpåse + fällning, det får jag vara nöjd med).

93-94p: Oftast stabila avelsdjur. Här hamnar många av mina pga låg teckning, det svåraste att jobba med för mig som har dubbeltecknade. Mina kaniner flaxar ofta mellan 93-95p beroende på domare (det är alltid teckningen dom får avdrag på). Har reggat en hona på 94p som egentligen kan få mer, men ids inte tävla med henne eftersom hon är inköpt. Mycket roligare att tävla med egenuppfödda.

94p+: Att vara riktigt nöjd med

95p+: Dags att skutta runt i lycka

95,5p+: Lipdags och tacktal. Jag såg tydligen rätt kul ut när det hände mig på egenuppfödd hona :P, hon blev BIS också. Whäwhä =).

#37 hur många kaniner har du hos dig?

#38 Jag har 17 hermeliner (ska ta en kull 3 september också), och snart även 2 angoror =). 11 av hermelinerna är egenuppfödda.

#37 Jag kanske uttryckte mig konstigt. Menade inte att det var helt bra att vara ensam, som du själv sa, då får man ha en massa egna djur. Men samtidigt hur stor är chansen att man ska få sålt ungarna om man är 30 uppfödare inom samma län? Är det jag tänker på. Inte bara på utställningarna. Man ska ju oxå få sålt djuren:)

#40 Som uppfödare får man vara beredd på, och ska vara beredd på, att man inte får sålt en enda. Det gäller att ha en plan för det. Själv har jag bara sålt 2 stycken till kel i år och 1 till uppfödare (iofs behållt 11 st men ändå), jag har nekat massa oseriösa köpare och hyrare eftersom jag anser att en död kanin lider inte.

Och… håll i er nu…

Kanin är gott (oavsett storlek, hermelin funkar fint till hushållskött) och grisar/kycklingar i uppfödningsfabriker har ett fruktansvärt liv. Jag äter helst bara kött som jag själv fött upp.

Jag tycker att det är fruktansvärt onödigt att avliva friska kaniner, men att slakta friska kaniner, det är det faktiskt inget fel på. Man respekterar deras livs värde när man tar vara på så mycket som möjligt från dom. Att bara avliva och slänga, det känns inte bra, men om jag kan ta vara på kött jag själv fött upp och slipper handla i butik så blir alla vinnare (även kaninen, jämför med att hamna på djuraffärn/hos en familj som glömmer bort den till vintern).

#41 Det är ju inte värre än att föda upp kyckling/nöt/lamm osv för att äta. Tycker jag.

Starkt att klara av det. jag hade nog inte kunnat det, hade bara sett mina kaninbebisar på tallriken.
Tycker inte heller det är fel, men jag själv hade inte klarat det.
Äter dock allt kött där jag inte sett djuret i livet innan :)

#43 Nej, jag har förståelse för att inte alla klarar av det =). Men man måste helt enkelt vara beredd på att hantera ett överskott av ungar, och ha en plan för vad man ska göra då.

I Kaninuppfödaren (förbundets tidning) från 70-talet snackas det mycket om vilket djurplågeri det är att sälja kaniner som sällskapsdjur, och att det bara är giriga personer som gör det (man får 3-6ggr mer i värde av att sälja en levande kanin vs. att äta upp den, så är det fortfarande), och att alla borde äta upp dom istället såsom kaniner var menade att göras :P.

Det är intressant hur det hela har svängt runt på bara 40 år, nu tycker ju många att det är jag som är konstig som äter sällskapsdjur…

Men det ska tilläggas att jag inte kan äta ett djur jag har en relation till, klarar knappt av att avliva dom själv. Om jag har möjlighet när jag ska avliva en hermelin så låter jag en vän göra det åt mig, är det ett ungdjur/en aggresiv kanin kan jag äta den men inte annars. Man skapar ju såklart emotionella band till dom och det blir konstigt att äta en kompis =/.

Själva avlivningen är en mycket stark upplevelse, första gångerna jag gjorde det själv drömde jag mardrömmar efteråt och jag berörs fortfarande starkt av det. Att ta hand om själva slaktandet sen är inte alls illa, men just det där med att ta ett liv… det ska inte tas lätt på… Och det känns alltid bättre när man då kan låta kaninen komma till nytta, då dog den inte i onödan så att säga.

Lite off topic :).

Mycket bra tråd ;) Vill ju själv bli uppfödare en dag

#0 angånde det här med att välja ras är ett rätt svårt beslut. tycker nästan det är A till O att välja efter det man själv vill. Vill man ställa ut? hur stor kan kaninerna vara för att inte tar förstor plats hemma? mat och foder åtgång? Vad har jag egentligen råd med?

Att börja med rätt ras är viktigt det svårare att göra sig av med något man ändå satt sig fast med.

Vill man ha en lite ekonomisk kanin som ändå har bra poäng i utställning och går till viss del sälja till kel är det hermelin som gäller får man tag i rätt djur med bra temprament kan man komma långt på bara det.

Har själv avlat i flera år fört hade jag dvärgvädur men största neckdelen där är dubbelhakorna. Sen hade jag lite blandtat hermelin, lejon ja lite kel helt enkelt. Och det som jag senare fasnade för var dvärgharen en liten ras som äter mycket och dessutom inte alltid är så snäll kan inte säljas till vem som helst men det jag fasnade för vad deras lätthet att få poäng ligger oftas runt 94p om dom inte tokfäller eller är mycket över/underviktig.

Under det senaste år har jag testat teddyvädur wienerfri. riktigt svår att få tag i men lika svår att bli av med när dom inte är wienertecknade. Planen var att prov ställa som dvärgvädurs angora vilket jag inte har uterslutat ännu så länge dom finns kvar hos mig. Men min poäng var att ack så svår ras att börja sin utställnings och avels intresse med ingen höjdare. Då dom är långt i från ras standard och kommer dröja bra många år innan det finns bra djur som håller alla mått.

Hej och tack för en intressant tråd! Jag vill också bli uppfödare. Själv har jag tänkt satsa på att lite långsamt komma fram till beige dvv, då den färgen är mest recessiv och dessutom svår att få fram då kanel inte är "godkänd".

Underbart många konkreta tips? jag fått här, tack! :D

#47 det värkligen kul att just du vågar satsa på nått det kan ju vara så att du kan behöva avla in andra raser för att få till rätt färg en prosses som tar lång tid. Jag lyckades med mitt mål i år hade min drömm om en dvärghare i viltblå och nu har jag en utan att behöva avla in andra raser. utan hade fått tag i en blå hona med viltanlag och en viltbrun hane med blåanlag.

Dvärgvädurar är då lättare eftersom att dom redan finns i så många färger därför kan det vara en idé och köpa avelsdjur som kan vara bra grund till beige. Nu vet inte jag vilka färger som behövs för att få till det men finns säkert nån som vet. Beige är förövrigt rätt så sällsynt.

Beige på dvärgvädur är absolut inte omöjligt, det finns ju både fina havanna dvv och isabella dvv, och där har du alla anlagen som behövs (gul-brun-blå).

Det finns även kanel (ej Godkänd färg? men börjar bli poppis) av dvv att köpa, och många av dom är satin eller satinbärare.

Satin dvv beige! Det vore rätt läckert.