Har han varit så ända sen han var liten? Han kan vara i tonårsperioden just nu och vara lite tjurig, det är det många kaniner som är när dem ska bli könsmogna. Att kastrera honom kan nog hjälpa en hel del, men är det bara för att han är i tonåren så går det ju över om några veckor.

Okej, tack för svaret! :D

#1: Att det är många kaniner som är tjuriga när de blir könsmogna kan jag inte hålla med om.
Däremot finns det de kaniner som blir så.
Av alla kaniner jag någonsin ägt (vilket är ett par stycken) så har jag bara varit med om ett fåtal som varit så.

TS: Har han varit så länge, eller kommit plötsligt?
Hur är hans föräldrar samt syskon i temperamentet?

För mig låter det inte riktigt som tonåren i och med att du betonar att han är mycket aggressiv.
En kanin som är såpass aggressiv brukar det sällan bero på just tonåren, utan tyvärr helt enkelt dåligt temperament.
Sedan beror det väl också på vad man menar med mycket aggressiv.
En mycket aggressiv kanin är för mig en kanin som hugger utan att tveka och som gärna hänger sig fast och är allmänt opålitlig.

Jag har haft 8 kaniner, och nån enstaka har/är lite tjurig. Ena HONAN som kanske är dräktig, kan man inte ens ta….. Hon försvarar sitt revir genom att bitas, rivas eller attackera……

#3 Jag håller med dig helt! Har inte heller varit med om speciellt många kaniner (om ens nån?) som hamnat i "tonåren" och på grund av det blivit aggressiv. Tror det mer handlar om kaninens temperament och inte på grund av att den blivit könsmogen. Skulle påstå att nästan alla kaniner som blir så pass aggressiva så att de hugger utan anledning har det i temperamentet, tex starkt revirhävdande. Undantaget är honor som är dräktiga eller digivande, de kan bli förlåtna om de är tjuriga (jag har också varit gravid så jag vet hur man blir ;)

Men du kan ju alltid prova att kastrera, det finns ju en chans att det hjälper :)

Det jag kan säga är att du inte har tillräcklig kontakt med honom, när du kommer och ska ge han sin mat i buren det är samma sak som att en främmanade människa kommer in på ditt rum utan att äsga något och bara ställa in en massa saker där, då skulle du egentligen försvara dig genom att gå fram till personen och fråga vad den håller på med , eller hur ?

det är samma med kaninen, efter som att den inte är kastrerad så är den mer noga med sitt revir, så jag kan bara säga  att du inte har tillräcklig kontakt med honom :)

#6 Jag håller helt klart med dig:)

#6 Jag tror inte att det är så enkelt. Då skulle de flesta stora uppfödares kaniner attackera sin ägare hela tiden då de ofta inte har tillräcklig kontakt med sin kanin. Tror det sitter i generna, inte i en utebliven kontakt :) En kanin brukar inte och ska inte vara aggressiv. Är kaninen aggressiv så beror det oftast på att de är rädda (temperamentets fel eller felhantering), försvarar sitt revir (också temperamentets fel eller felhantering) eller att den mår dåligt/har ont av någon anledning.

Skulle en okänd person komma in på mitt rum så skulle inte jag spriga fram och klappa till honom, lika lite som en kanin ska attackera sin ägare oprovocerat.

Osäker?

#6 Nej det stämmer inte, dom flesta kaniner är tvärtom väldigt kontaktsökande när man kommer och ska ge mat, kommer fram osv., här handlar det nog om en kanin med dåligt temperament. Kaninägaren är väl inte en främmande människa heller, så där har du nog helt fel i dina påståenden. Har haft så många kaniner och någon enstaka som varit väldigt revirvaktande och attackerat när man stoppade ner handen i buren, den blev aldrig bättre, men man fick lära sig att hantera den, inte kul alls. Men dom allra flesta kaninerna bryr sig inte alls om att man rumsterar om i burarna.

Vad är det för ras??

#8 Ja många tror olika här i världen :)

Men om man tänker ur det naturliga då, Om det är en han (hane 1) kanin som bor på ett  ställe och har sitt revir (rätt stort eftersom att det är en okastrerad hane)  runt om där, så kommer det en annan hane (2) och traskar in i hans revir då kommer hane 1 att försvara sitt revir genom att gå fram till hane 2 och attackera honom och visa här är mitt place kom inte nära,eller hur ? :)

Det är en instinkt för okastrerade hanar att göra så, oftast så brukar den instinkten sitta kvar och bur kaniner som får sitta i bur mycket använder gärna de instinkten då, efter som att det är deras place och deras revir lixom :)

Det finns ju också dom väldigt trevliga okastrerade hanarna, och om du kollar hur mycket tid deras ägare har gett dom så kommer du nog se varför dom är så tillgivna :) om man ger kaninen en chans att lära känna människan så går allt, vi är trotsallt ett rovdjur och kaniner ett flyt djur så det krävs mycket av oss att inte visa våra rovdjurs instinkter så mycket och arbeta som en flock istället :)

#9

Det finns människor med väldigt dåligt temperament också, dom är också oftast svåra att hantera och vara med men man hittar deras punkter så man kan få dom lugna, Samma med kaniner, alla är inte perfekta, det finns väldingt glada människor, väldigt lednsa, väldigt tysta, Samma med kaniner vissa är tillbaka dragna, visa är aggresiva och vill ha allt på deras sätt, det finns väldigt glada och ivriga kaniner :)

TS : Jag rekommenderar dig att börja hanskas med din kanin mer, men gör det på hans villkor, stick in handen i hans bur och se om han vill fram och hälsa fortsätt så tills han kommer fram och är nyfiken ha en liten godbit i handen också :) sen är det bara att fortsätta tills ni känner varandra :)  om han inte är kastrerad kan det avra en fördel att kastrera honom :)

Min kanin var EXTREMT aggressiv när han var ca ett halv år. 24 juli blir han 1 och just nu är han värsta kelgrisen! Jag fick helt enkelt acceptera att han inte ville bli klappad och matad. ;)

Vad har du för bur ts? Har du en bur som öppnas uppåt kan det vara problemet. Jag har upplevt många kaniner som känner obehag inför dessa burar samt haft en som faktiskt blev aggressiv av att sitta i en sådan bur och är en riktig slickepott i en bur som öppnas framåt då han inte känner sig hotad vilket han gör i burar som öppnas uppåt.

De burar som öppnas uppåt brukar även vara orsaken till att kaniner blir rädda för att bli upplyfta. Allt som kommer uppifrån uppfattar många kaniner som en fara eller fiende.

Jag tror faktiskt att det kan bero lite på bådeock ni säger här. Han kanske har något i generna, samtidigt som han kanske inte blivit handskad med på rätt sätt. :)

#11 Vr har du fått allt detta ifrån, enligt mig är det helt fel, mina dvärgvädurar och dvärgvädurar överlag är tillgivna, tama och trevliga redan från början, finns inget revirvaktande över huvudtaget. En aggresiv kanin skulle jag aldrig ha som husdjur, har haft det en gång och det var en liten svart hermelinhona som vaktade buren så man inte kunde stoppa in handen.

Har bara haft okastrerade hanar och alla mina hanar har varit supertrevliga, tillgivna och tama, inte brytt sig hur mycket man än varit och rumsterat i buren och inte sjutton har dom fått nån överdriven uppmärksamhet, eftersom jag har haft ca 12 kaniner så hinner man inte ägna dom så mycket tid. Jag har haft en del kaniner genom åren, så jag vet vad jag talar om.

Och hur vet du hur mycket tid TS ägnar åt sin kanin, du kan ju inte skriva att hon ägnar för lite tid åt sin kanin, utan att veta fakta om hur det verkligen förhåller sig och en kanin ska inte vara aggresiv även om man inte ägnar jättemycket tid åt den, då är det en kanin med dåligt temperament.

#15

Jag studerar djur i deras vilda perspekteiv, eller ja när dom är i stora hagar tex :)

Alla djur är heeelt olika den andra, din svarta hermelin hona tex har/hade väldigt mycket revir markering och så och väldigt noga med vilka hon släpper in i sitt liv , kankse är det en väldigt Osäker kanin? som vill vara för sig själv ?

har du fött upp alla dina kaniner själv ?

Nej jag vet inte hur mycket tid hon spenderar med sin kanin, Men eftersom att hon ber om hjälp att hennes kanin är agressiv så antar jag att hon inte är "vänn" med sin kanin, om hon hade varit "vän/kompis" med sin kanin hade hon aldrig bett om hjälp, då hade hon själv sett lösningen :)

#11 Nej, enligt min uppfattning och erfarenhet så har du inte rätt. De allra flesta kanin(hanar) är trevliga och har inte instinkten att attackera så fort man kommer. Jag har under min tid som uppfödare haft mer än 100 avelsdjur (ja, under ca 25 - 30 års tid), och det är bara en hand full som visat aggressivitet. Av dessa så har de flesta haft aggressiviteten bestående, dvs det är genetiskt. Jag har nästan enbart haft Dvärgvädur i olika pälslag, och vet att vissa andra raser visar mer aggressivitet. Det beror då helt säkert på gener om vissa raser har annat temperament än andra.

En kanin är inte ett rovdjur som attackerar det första den gör utan springer hellre och gömmer sig om den blir rädd. Att kaninen gömmer sig när den blir rädd är ett betydligt vanligare beteende än att den attackerar. Det är lite farligt att påstå att det är ett normalt beteende att en kanin som inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet attackerar. Sådana kaniner ska man absolut sålla ut från aveln för det är inte normalt! Kaniner är fredliga djur.

#17

ja som du säger i din text, det är generna som bestämmer om kaninen är "aggresiv", Men det är inget fel på en kanin som är aggresiv, oftast vill djuret förklara något med en väldigt stoor signal, Jag har själv varit med om en väldigt aggresiv hane, han attackerade allt och alla så fort det kom i hans revir, Men när jag började förklara för honom att jag inte är farlig och att man kan sammarbeta istället så blev han mycket snällare emot mig, vi lekte och hade väldigt kul tillsammans. Men efter som vii hade han löst i hela lägenheten så var vi tvungna att kastrera honom och då blev hanheelt annorlunda han blev som en liten gud helt underbar :)

Nej en kanin är ett flykt djur :) men om det kommer en anna kanin i dess revir så försvarar dom ju sitt revir genom att attackera och förklara att det här är mitt place lixom.

Jag har ALDRIG sagt att en kanin ska få uppmärksamhet, jag har sagt att man ska behandla sin kanin som en kompis, man har köpt en själ en livs levande själ då får man ju ta hand om den själen på deras vilkor och behandla den med respekt och omtanke. Ja man kanske inte ska använda en kanin med anlag till aggresivitet i aveln, för det ligger ju i generna … som en människa (som jag redan nämnt ) det finns vissa människor som är väldigt svåra att hanskas med på olika sätt och oftast får ju deras barn också lite av det :)

#16 Den svarta hermelinhonan hade jag fött upp själv, men hermeliner är ju inte som dvärgvädurar, det skiljer sig ju mycket mellan raserna och hermeliner är ofta aggresiva.

Dom flesta av mina kaniner har jag fött upp själv, har minskat ner nu så jag har bara 6 kaniner och 4 av dom har jag fött upp själv. Men jag märker ju så stor skillnad mellan raserna, dvärgväduren är tam redan från början, medan hermeliner och lejonhuvade som jag hade ett tag inte alls på långa vägar är lika tama, dom sprang undan när man skulle ta upp dom osv.

Jo, jag tycker att det är fel på en kanin som är aggresiv, en sällskapskanin ska inte vara aggresiv, då är det ett genetiskt fel och en sån kanin ska man inte avla på. Sen ska man nog inte jämföra kaniner med människor heller.

#19

då kan det ju långt bak i släkten vara någon som har varit lite aggresiv ? :)

om det är du som har fött upp dom själv så är du ju nog väldigt noga med vilka kaniner du avlar på eller hur ? du avlar ju inte gärna på en hane som kanske har varit aggresiv eller har aggresiva anlag i sin släkt eller hur ?
det finns alltid kaniner som är lite aggresiva ( naturligt) och så parar en uppfödning med en sån kanin som då lyckas få fram några enstaka aggresiva kaniner (som bla du, du lyckades få fram en aggresiv kanin utan mening) . Jag tycker inte att det är ett genetiskt fel, det går att förebygg det.

i sånna här fall tycker jag att man kan jämnföra  kaniner och människor, om man verkligen annalyserar en kanin så kan du se likheterna i deras beteende som i vårat, elle rja jag vet inte hur jag ska förklara men jag tycker det är rimligt att kunna jämnföra kanin och människa i sånna här tillfälen :) djur som djur :D

#20 Jag avlar inte på aggresiva kaniner, men jag vet inte vad som blev fel med just denna kanin, varken mamman eller pappan var aggresiv, men just dom här små hermelinerna är ofta aggresiva, hade en granne som hade en hermelinkanin, som attackerade allt och alla. Men inte beror det på hur mycket man umgås med sin kanin, utan det aggresiva beteendet är medfött.