Det här har jag tänkt på en del när jag bestämde mig för att annonsera om mina kaniner som nu är 3 år.

Många jag pratade med såg det som en självklarhet att jag skulle skänka bort dom. Som om det var enda möjligheten att få bort dom.

Men för mig var det självklart att även dom skulle kosta. Och den som inte kan lägga ut 100-150 kr på en vuxen kanin kanske inte egentligen är en bra köpare.

Om jag däremot skulle veta att personen skulle ta bra hand om kaninen, så skulle jag kunna skänka bort den istället. Men då bör man nästan veta innan vem personen är. Inte första bästa främling som verkar bra.

Däremot förstår jag att man kanske inte kan sätta något högt pris på en vuxen kanin.

jag skulle kunna skänka bort min kanin till någon jag visste skulle ta hand om honom bra, men jag skulle nog vilja veta att personen skulle vara villig att betala något för kaninen om det krävs..

blev lite skumt skrivet kanske.. hoppas du förstår vad jag menar

personer som enbart är ute efter gratis djur känns inte riktigt seriöst.

sen tror jag att det beror på vad för typ av kanin man har vad man kan sätta för pris..  men 100-150 kr är ju ingenting, även om det handlar om en vuxen kanin, är man inte beredd att ge det för en kanin man gillar så är det nog ngt skumt..

jag skulle lätt betala mkt mer för en kanin jag förälskat mig i även om den vore vuxen..

Om jag vet att en kanin får ett toppenhem så kan jag skänka bort den utan problem, oavsett vad jag anser att den har för värde i övrigt.

Annars så tar jag ca 200 för en vuxen, mer om den har lite högre poäng på utställning (93 och uppåt)
Men aldrig mer än 400 för en vuxen, i så fall om den är import.

Ungar brukar jag sänka priset på vid 3 mån, till 300. 4 mån till 200.
Ungar 8v - 3 mån kostar 400.

Skulle jag tvingas göra mig av med ett djur pga personliga omständigheter (t.ex allergi, ändrade familjeförhållanden, försämrad ekonomi etc) så skulle hemmet betyda allt för mig, och skulle endast sälja djuret för en symbolisk summa för att kunna finna ett bra, nytt hem. Skulle inte skänka bort, det skulle kännas sniket mot djuret. Och detta gäller alla djur, inte bara kanin.

Jag skulle aldrig skänka bort ett djur. 
Tycker dom är värda mer en så, tycker man i alla fall kan ta en symbolsumma. Säljer mina ungar för 400 och vuxna för minst 200!

Symbolisk summa på 50-100:- för en vuxen kanin, om den är yngre än 1 år kan priset bli lite högre, men max 200:-

#2 Jo jag förstår hur du menar tror jag. Krävs det då att du vet vem personen är eller räcker det med att du känner att det skulle bli ett bra hem? 

#3 Samma fråga till dig Vad krävs för att du ska vara säker på att det är ett toppenhem?

#4 Vad skulle räknas som en symbolisk summa för dig?

#5 Jo och det följer ju vissa risker om man skänker bort ett djur också.
Personligen skulle jag nog bara kunna "skänka bort" ett djur om det skulle vara till min syster eller någon av mina vänner.  

#6 Tror nog det är bra att man sätter åtminstone 100 kr

#7 det krävs att det känns rätt och att jag är övertygad om att kaninen skulle få det bra, personer som inte vill berätta om sin kaninvana och hur kaninen kommer att bo & vad den kommer få äta går bort direkt..(gör de iofs oavsett om de vill betala 0 eller 500kr) så jag behöver inte känna personen sen innan egentligen..

#7 Ett toppenhem för mig är ett där jag är SÄKER på att kaninen får det bra. Mao en människa som jag känner, och vet att h*n har ett bra hem att erbjuda. En som haft kanin tidigare.

#8 Det gillar jag med forum också, då kan man lättare få en bild av hur vissa är.

#7, jag vet inte. Runt 100 kronor kanske, mest för djurets värdighet och lycka i framtiden.

jag har omplacerat några ungdjur och då tagit en symbolisk summa, detta då jag inte behövt betala något för kaninerna när de lämnats tillbaka.

tror jag tog 200:- för en av dem (som gick direkt till fodervärden innan, som tack för hjälpen.) den andra vet jag inte riktigt vad jag tog, kan hända att jag faktiskt tog fullpris där… och den tredje var en kanin jag köpt men som jag inte klickade med, den sålde jag för 200:-

Som många andra skrivit så kan jag också gå in där att beroende på situation och kanin så kan jag mycket väl tänka mej att skänka en kanin till någon jag känner.

Jag skänker hellre än tar betalt. Att ta betalt är ingen anledning att inte var lika noggrann med hemmet som om man skänker. Tvekar man på ett hem så ska man inte sälja - oavsett om man får bra betalt för djuret.
På ungar brukar jag sätta ett pris på 200kr om de är av okänd härstamning, men det brukar alltid bli mindre i slutändan. En kull som tex den jag väntar nu kommer nog landa på 4-500kr eftersom föräldrarna är lite "finare" och för att jag har lånat in en hane.

Men eftersom jag brukar ha svårt att få sålt mina kaniner så blir det inget högt pris. Det betyder i sin tur inte att de kommer till sämre hem. För mig är det 3 alternativ - ett BRA hem, behålla eller avliva.
Sen tycker jag väl lite så att om man ska omplacera sin vuxna kanin så känns det dumt att begära pengar för att MIN kanin ska få ett bra liv hos någon annan. Ber man liksom om det själv så borde det nästan vara tvärtom att man som "säljare" betalar till köparen som ger kaninen ett bra liv, så ser jag på det hela iaf x)

Jag är glad bara jag får sålt en kanin (eftersom det är så grymt svårt) så pengarna bryr jag mig inte så värst mycket om då.

#13 För mig känns det som att det ökar riskerna att man råkar ut för någon oseriös. För gratis är gratis och då känns det även som om risken är större för impulsköp. Och ibland verkar ju folk kunna verka vara jättebra hem samtidigt som dom inte är det.

#14 mjaa jag vet inte riktigt om jag håller med faktiskt =)
Jag förstår dem som inte vill betala jättemycket i inköpspris, för jag är precis likadan själv ^^,
Nästan alla mina kaniner har varit gratis eller kostat en 100lapp.
Och det betyder verkligen inte att jag är en dålig ägare eller inte har råd med kaninen i längden med veterinär och allt vad det innebär. Men jag vet inte, 500kr som de flesta kaniner kostar tycker jag är lite på gränsen faktiskt, jag tycker att det är lite väl mycket pengar. Men det är klart, man vet ju förhoppningsvis vad man får för de pengarna - eller så blir man blåst. Det är nog där mitt problem mest ligger, att jag vill inte hosta upp 500 spänn och sen bli blåst och få hem trubbel - det har jag redan varit med om gällande kanin. Och när det gäller hund också då jag pröjsade 5000 och fick hem en sjuk hund som genast behövde en operation för 10.000. Och jag är en fattig student…
Så billiga djur röstar jag för ^^
Pengarna som läggs ner vid köpet hade man ju istället kunna lägga på själva djurets välmående. Jag ser hellre till att hitta bra hem och lite halvt skänker bort kaninen dit, för de pengar som nya ägaren då har sparat kommer förmodligen ändå läggas på själva kaninen, för det är ju inte gratis att ha djur.

#15 Fast jag tycker inte man ska sänka värdet på djuren heller. För så blir det ju lite när man i princip kan få djur gratis.

När man köper djur från uppfödare så är man ju lite skyddad och köper man ett sjukt djur så kommer en seriös uppfödare betala eller åtminstone hjälpa till beroende vad det gäller förstås.

Och visst finns det många som kommer ta väl hand om sitt djur och där det är bättre att man får spara pengarna som man kan lägga på djuret sen. Men i grunden tror jag det är bättre att alla djur kostar.
Det är något jag tycker man har märkt tydligt bland vissa kattägare t.ex. Dom har kunnat få katten gratis, eller för en billig peng. Där katterna kanske får mat och kärlek men där det sedan inte finns pengar till kastrering, vaccinering osv. Där katterna kanske inte ens hade hamnat om dom hade kostat mer.

Om man skänker bort ökar risken för en oseriös köpare eller att kaninen ska bli ormmat. Men när man har ett pris på kanske 100 så vill folk nog inte kosta på det för att ge som mat, så på det sättet får man ju en bättre köpare. Plus att 100 ändå inte är nånting för en kanin om man bryr sig.

Jag skulle aldrig annonsera att jag skänker bort djur, men om jag har ett lite äldre djur som jag vet kan bli svårsålt så skänker jag gärna bort det till en bra familj som jag har framför mig. D v s om någon kommer för att titta på kanin och jag kan "styra in dem" på den äldre så får de den gärna. De andra finns det så många som vill ha i alla fall!

Jag har den stora fördelen att bo några mil utanför stan, så de som väljer att köpa kanin av mig får åka en bit. Det gör att jag helt slipper impulsköpare.

Jag säger som #18. Jag skänker gärna bort en lite äldre unge, bara jag slipper avliva den.
För det är ju tyvärr så, att folk vill ha så små ungar som möjligt. De som är 3-4 månader är i de allra flesta fall inte intressanta, tyvärr.

Och hit kommer i stort sett aldrig någon för att köpa kanin, då jag bor väldigt avsides. Jag behöver i 9,5 fall av 10 fixa transport, vilket innebär att de oseriösa/ogenomtänka ångrar sig innan köpet är genomfört.