Hur började du med kanin?
Hur började du med kanin?
Vet inte om det redan finns en sån här tråd, sorry isåfall.
Hur började du med kanin:
Jag har inge syskon så därför ville jag ha någon att leka och kela med, först vill jag ha ett marsvin men sen var mina föräldrar på Bromma zoo och såg några finna kaniner där så då åkte jag och kollade där och jag blev förälskad i en kanin som jag fick den dagen så det var som en födelsedags present. Jag har fortfarade min lilla Kanin han heter bamse och är hur gossig som helst.
What doesn't kill you makes you stronger.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Jag hade en kanin hane hemma som päronen hade köpt till oss som keldjur. En kompis tipsade om denna sida, jag var innne varje dag & lärde mig mer & mer om kaniner. Sen har det bara flytit på & kan väldigt mkt om kaniner nu. :)
Kaninbebisar till salu! Kolla Sweet Teddy för mer info & bilder!
Kolla gärna bloggen, www.thelarsson.blogg.se ~
För mig föll det sig ganska naturligt, då vi skaffade kanin i familjen redan när jag var 2 år.
När jag var 11 år fick jag reda på utav en kompis att hon kände någon vars kanin skulle avlivas om den inte blev såld.
Ringde min mamma på en gång och det tog inte lång stund innan hon var övertalad.
Några dagar senare flyttade han hem till mig och vi fick hela 6 år tillsammans (han blev nästan 9 år).
Efter han dog kände jag att jag inte kunde vara utan kanin och på den vägen är det, så att säga.
Som för NinniH så föll det sig ganska naturligt för mig också. Jag bor vid en jätte stor park med massa kaniner och när jag var liten var jag ute och sprang där hela dagarna. Städade hos kaninerna, gosade, kelade och till slut övertalade jag mamma&pappa om att få köpa egen kanin. Sedan dess har allt bara flytit på och det har blivit fler och fler tassar här hemma. Jag har alltid gillat att undersöka saker, hitta på nytt och förvåna mänskligheten, det kan man verkligen göra med kaninen. De är smarta djur, vilka allt för många inte tror. Vad hundar kan och inte är givet, skrivet i böcker och ja alla vet hur dem fungerar. Dock är det inte så med kaniner, visst finns de böcker om vad kaniner kan och inte men det är så mycket som man inte vet om man själv inte har kanin och testar sig fram. Så jag antar att nyfikenheten hade sin del den också :)
Jag hade länge önskat mej ett nytt djur då både min katt & marsvinet dog. Så mina föräldrar gick med på ett djyur som kunde bo utomhus och då passade ju kanin utmärkt, så på min tionde födelsedag (eller ja, dagen innan) så åkte vi och kolalde på två kaniner hos en privat person, det var meningen att vi skulle skaffa en, men dom två hade bott med varandra så länge att vi tyckte det skulle vara synd att skilja dom åt, sen hade dom det inte speciellt bra där dom bodde heller, så vi tog helt enkelt båda två. Maarit & Tekla fick dom heta! Innan hetter dom Tiger & lOLLO, MEN DET PASSADE INGET BRA ;p
♥ Hälsningar Evelina & Finaste kaninerna ♥
~ Blogg: Laoop.tk ♥
~ Hemsida: Laoop.weebly.com ♥
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Jag har adlrig haft kanin intresse men plötsligt 08 slog de till.
Då fick ja för mig att jag ville ha kanin NU, exet försökte be mig lugna mig å vänta 1v, å de gjorde ja la, lite halvt sur så klart.
ja kollade i djuräffar, men där blev de inget, kollade på eniro och där, vipps hittade ja min Geisha, ddv viltgrå!
Jag åkte till zoo kompaniet å köpte deras största bur på 120*60*60, han i kassan blev glad över att någon tänkte på djures bästa, då många, nästan alla kunder köpte dem minsta te marsvin å kanin. Inte ja inte!.
Ja köpte henne från en uppfödare i vårgårda, men hon åkte ned te gbg c å lämna henne, tröttade efter et tag å satte ut en annons.
fick tillbaka intresset igen som tur va.
09 kom Snödrottningens Fantasi och ja para han med Geisha i maj nångång, fick en kull på 6st, vilket 2 av dem (snyggaste) till en tjejkompis (träffar dem varje dag) och 3 åkte till en annan uppfödare samt den ända honan sparade jag, tyvärr så lever inte hon längre.
2011 köpte ja mig en dvv hane, fick en oönskad kull, hanen såld, så nu har jag 2 dvv honor som ska stanna.
2011 Fick ja hem min första REX kanin!
ja, kaniner lär ja ha ett bra tag till!
Jadu, föll naturligt. Mamma hade 2 holländare när jag föddes, så har haft kanin hela mitt liv 
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
Jag är första dottern och mamma älskar djur, så hon köpte kanin till mig när jag va 2 ( hon tog ju ansvaret) sen dess har jag alltid haft kanin.
Sommaren 2009 hade jag & mamma pratat om att jag ville ha kanin. Pappa tyckte att vi hade nog med djur, men den sommaren dog min katt så då gav han efter. (Inte renrasiga-) hermelinen Molly skaffades, men jag tyckte att hon var så ensam så en kanin till, Maja, köptes.
Efter några månader blev det bråk mellan Molly & Maja och jag bestämde mig för att Maja skulle få flytta tillbaka till förra ägaren. Molly blev ännu en gång ensam, och då skaffade jag Happy.
Nu funderar jag på att skaffa en till kanin, en renrasig med stamtavla denna gång (Molly & Happy som jag har nu är från djuraffären).
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Såg här att ja har skrivit fel.
Geisha kom till mig 09
Snödrottningens Fantasi köpte jag 2010!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Jag läste i några tidningar om kaniner, och efter ett tag köpte mina föräldrar två kaniner från Fäboden, Mysan och Maja hette dem. Detta var när jag var 6 år. Då hade ju mina föräldrar hand om det mesta med kaninerna. Efter några år sålde vi dem.
Men 2008 så skaffade jag och min syster varsin kanin igen. Då var jag 11 år. Sen dess så har det rullat på och nu bor det 6 kaniner här :)
När jag bodde i Belgien hade jag en katt, så vi kunde inte ha kanin. Men när vi var i Sverige och hälsade på släkten så hade mina sysslingar Emma och Anna en holländare(R.I.P) som hette Soffis (vet inte hur det stavades). Då ville jag ha kanin. När Soffis dog skaffade Emma och Anna en dvärgvädur (?) som heter Trulls (de sålde honom sen). När mina föräldrar skilde sig flyttade hon tillbaka till Sverige, jag och mina syskon också. Då var min lillebror med en som heter Oskar, de hade en kanin, Tessi (R.I.P), honom fick jag efter ett tag. Men när jag skulle åka till Belgien på jullovet tog min morfar hand om honom. När vi kom hem gillade han Tessi (eller Putte som han kallades) så mycket så att han fick behålla honom. Då skulle jag ha marsvin istället, men när mina lillasystrar skaffade marsvinen Smulan och Jossan, ville jag inte ha marsvin. Efter ett tag gick vi till djuraffären men de hade aldrig honor. Men min moror känner en gubbe som hade 21 kaniner. Där köpte jag min Maja som jag har nu. :)
/ Tilda
En bekant till min mamma skulle göra sig av med en hel kull och pappan till ungarna (honan hade dött), så vi tog emot dem. Då var jag fem år gammal och hade ju inget ansvar för dem, utan följde med och matade dem osv. Fastnade ganska snabbt för dessa varelser, och började snart tjata om alldeles egen innekanin, vilket inte kom på fråga enligt far min.
Men när vi flyttat fick jag min första dvärgvädur, en isabellafärgad hane med okänd stam, i princip ohanterad och direkt från djuraffären. Sen var jag fast, helt enkelt :)
Med vänliga hälsningar, Sanna Johansson
Besök gärna min blogg :)
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Min bästa kompis skaffade kanin just för hennes föräldrar inte ville ha djur inomhus och för att deras lillebror gick på "allergidagis". Jag ville då också ha ett djur men fick inte heller ha något djur inomhus av mina föräldrar så det fick bli ett litet djur som kunde bo utomhus - kanin!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
När jag var 3 år skaffade våran familj en engelsk scheck hane som vi döpte till Lilleskutt, han dog när jag var 5 år av öroninflamation och efter det fick jag och min lillebror våra första egna kaniner Vitis och Gråis(en vit rödögd och en zobel blå hermelin)
Minns knappt domhär första kaninerna bra men det har bara rullat på och jag har aldri varit kaninlös längre tid en någon månad under domhär åren :)
// Hanna
www.pigelinas.weebly.com - uppfödning av lejonhuvade kaniner
Medarbetare på lejonkaniner.ifokus
Jag hade inget intresse alls för kaniner innan. Men år 2008, då ändrades allting, och jag skaffade mig min allra första egna kanin, som jag älskar än idag… 2008 kom det en uppfödare till våran skola med en broschyr om att man kan få låna en eller två kaniner under sommarlovet.
Jag ville testa. Så jag tjatade hål i huvudet på min mamma att jag skulle få en liten kanin under lovet. Jag fick för henne, och då var det dags för pappas tur.. dock så frågade mamma honom. Han gick med på det, några dagar senare så åkte vi och valde ut en kanin, och då slog det mig. Jag fastnade direkt för min älskade Zorro, han hittade mig! När sommarlovet var slut så fick man bestämma sig om man ville köpa kaninen och ha den i resten av dens liv, eller om man ville lämna tillbaka kaninen till uppfödaren..
Och såklart köpte vi Zorro, då han är min älskade bebis, och kommer alltid att vara! :))
Sedan dess har jag fått skaffa fler kaniner, och mitt intersse ligger kvar än. :)
Har alltid varit intresserad av djur sen jag var liten, har haft marsvin, hamstrar, råttor och fiskar hemma. För några år sedan snöade jag in på kaniner och läste allt om dem jag kunde komma över. Sen försökte jag övertala mamma, hon var ok med det, men min halvpappa ville absolut inte ha en kanin. Han hade fått för sig att de var riktigt jobbiga djur. Så där blev det ingenting.
När jag i slutet på 2010 flyttade upp till Stockholm var jag tvungen att sälja mina råttor då det inte fanns något sätt att transportera dem upp på och min pojkvän inte ville ha dem i lägenheten. Så jag var djurlös några månader, sen snöade jag in på kaniner igen av någon anledning, kommer verkligen inte ihåg varför. Men jag planerade och läste på massor igen, förstod allt bättra nu när man är lite äldre också hehe. Så i januari i år kom lille Lasse hem till oss, eller inte lille, han var redan några månader gammal. Han skulle blivit ormmat men blev räddad, så jag tyckte det passade bra att han fick ett fint liv hos oss istället.
Snart ska jag skaffa en till kanin då Lasse kastrerats och ska få en kompis, så om 2 månader ungefär kanske det kommer en liten kaninunge och flyttar in, längtar!
/Jessica
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Jag har haft kanin under hela min barndom eller vad man säger men runt tonåren hade jag inte kanin, men jag fick upp intresset igen när jag var ungefär 13-14 och då städade jag en kompis bur varje gång jag var där och höll på att pyssla med hennes kanin, sen bestluade jag mig att köpa en egen.. Idag har jag tre kaniner, min ena hona är dräktig, så snart blir det fler kaniner, hihi.
Mvh Fijah!
Fridamanheij.blogg.se
Det började med att jag och min kompis Mimmi hade varit på övernatning på ridstallet och vi gick då till smådjurstallet kollade där det fanns lediga bur platser och då kom jag på att jag och Mimmi kunde ju köpa en kanin tillsammans och det gjorde vi Elvis hette han han var 6 år gammal när vi köpte han och han hade plats desutom där på smådjurstallet :D
så vi köpte honom för 100 kr och nu har vi honom tillsammans men på sommrarna bor han utomhus hemma hos mig för det mesta eftersom Mimmi bor i lägenhet med sin mamma :)
http://emmaskaninselar.blogg.se/
Vi skulle flytta och jag ville verkligen inte göra det. Jag var vä 7 eller något. Så mina föräldrar köpte en kanin åt mig som mutning. Sen flyttade vi inte i alla fall!
Men jag klagar inte 
Mvh Linnea Johansson Kvick
Cherioshamstrar.weebly.com
Grundare av Hamsterbladet.webblogg.se
Jag blev faktiskt avis på mina kusin som hade en hermelinblandning…Och sen köpte min andra kusin en teddy och jag blev så kär :) Så jag kollade på uppfödarens hemsida och där fanns hon… Betty (hon hette ju inte det tidigare). Och så tingade jag henne och eftersom Fablernas (Bettys uppfödare) skulle lägga ner så fick jag hennes mamma med på köpet. Sommaren 2008 hände det.
Kan ju säga att om man tycker Betty är tjurig så är det mycket bättre än vad hennes mamma Grevinnan var… Sålde henne hösten 09 både för att hon inte gick att hålla på med (aggresiv och revirvaktande) och för att hon inte skulle klara av att bo ute på marken på vintern. Dom bodde tillsammans vintern 08 och då bodde båda 2 på övervåningen.
Sen efter att jag sålde Grevinnan så tappade jag intresset för kaniner…Men då våren 2010 så blev jag medlem här och oj oj oj då blev kaniner det bästa som finns och så är det fortfarande! :D Nu har jag, förutom Betty en dvärgvädurs hona på ca. 5 månader som heter Gunilla (Nilla) ;)
Och så har det bara fortsatt :p
Jag blev faktiskt avis på mina kusin som hade en hermelinblandning…Och sen köpte min andra kusin en teddy och jag blev så kär :) Så jag kollade på uppfödarens hemsida och där fanns hon… Betty (hon hette ju inte det tidigare). Och så tingade jag henne och eftersom Fablernas (Bettys uppfödare) skulle lägga ner så fick jag hennes mamma med på köpet. Sommaren 2008 hände det.
Kan ju säga att om man tycker Betty är tjurig så är det mycket bättre än vad hennes mamma Grevinnan var… Sålde henne hösten 09 både för att hon inte gick att hålla på med (aggresiv och revirvaktande) och för att hon inte skulle klara av att bo ute på marken på vintern. Dom bodde tillsammans vintern 08 och då bodde båda 2 på övervåningen.
Sen efter att jag sålde Grevinnan så tappade jag intresset för kaniner…Men då våren 2010 så blev jag medlem här och oj oj oj då blev kaniner det bästa som finns och så är det fortfarande! :D Nu har jag, förutom Betty en dvärgvädurs hona på ca. 5 månader som heter Gunilla (Nilla) ;)
Och så har det bara fortsatt :p