Kan lägga till att jag ringde till msådjurskliniken och dom sa ungefär att du kan testa att kastrera honom, annars kan det bästa vara att avliva honom. Och jag kan inte ha en kanin som attackerar, men det skulle kännas så väldigt fel att avliva…

Kastrera kan säkert hjälpa mot det nytillkomna agressiva beteendet. Dock kanske han aldrig blir en trevlig individ rent generellt. Vissa har ett "dåligt psyke" och ett sådant djur skulle jag heller inte omplacera. Jag tycker inte du ska ha dåligt samvete om du avlivar. Husdjur har man för sin egen skull och en agressiv kanin är heller ingen lycklig kanin.

#2 tack för kloka tankar!

Han är förmodligen i tonåren, och alla kaniner blir olika, t.ex min hona blev väldigt aggresiv varje gång jag öppnade buren attackerade hon mig. Så ge honom en ny chans om några månader blir hon lugnare. Min hona är en ängel nu och innan när hon var i tonåren tänkte jag på omplacering men är överklycklig att jag inte gjorde.

Jag blev väldigt rädd för henne men dt jag gjorde var att ligga/sitta bredvid hennes bur som då var stängd någon gång varje dag i ett tag sedan började jag klappa henne i hennes bur när hon var längst framme så att jag inte stoppade i handen för långt in i hennes revir sedan när man märker att ens kanin litar bättre på en så kan man testa att bära. Man måste ha tålamod. Din kanin kommer förmodligen att bli mycket bättre i hans beteende om några månader.

Hoppas det löser sig.

Mvh Nicole:)

Säger som #4 med att han förmodligen är i tonåren och att alla kaniner blir olika. Min kaninhane, min äldsta då då. Han är 2 år och när han var i tonåren så blev han inte ett dugg aggressiv. Lika snäll som vanligt, har aldrig bitit eller något. Inga utav mina har varit det, men min ena hona blev lite sur bara men det försvann när hon blev äldre.

Hoppas det löser sig! <3 :)

#4+5 Tack! (: Jag vet inte riktigt hur jag ska göra än, men det hjälper att höra lite argument "från båda sidor".

ja han är nog i tonåren :)

om du inte ska ha han till Avel så kan du kastrera honom, det hjälper all aggresivation försvinner,:)

#7 Det är inte alltid som aggressionen försvinner. Det är olika från individ till individ, och ibland hjälper det, och ibland hjälper det inte.

Jag tror att han är i tonåren, det kan hålla i sig tills kaninen är runt 1-1,5 år vad jag vet. Vänta tills den är så gammal innan du avlivar.
Lycka till!

Är det bara i buren han är aggresiv så är han ju revirvaktande, en del kaniner är tyvärr så men utanför buren är dom hur snälla som helst. Brukar tyvärr inte gå att göra så mycket åt, man får lära sig att hantera kaninen när man tar den ur buren. Kastrering kan kanske hjälpa. Detta med "tonår" har jag själv aldrig varit med om, jag tycker att det verkar som att vad det än är för problem, så skylls det alltid på "tonåren".

#9 Men inte ska man behöva sitta och vänta så länge innan man avlivar en kanin som är uppenbart aggressiv?

Vad jag vet så brukar honorna var mest revirbenägna så en hane som är som din låter varken helt normalt eller bra.

Eftersom TS beskriver att kaninen har blivit skyggare och skyggare och nu även agressiv har jag svårt att tro att det bara handlar om "tonåren". Han är skygg, har alltid varit skygg och det kan mycket väl utveckla sig till agression tillslut. Rädsla är ofta bakgrunden till agressivt beteende hos både människa och djur. Hur är det med smärta? Kan han vara sjuk på ngt sätt?  

Återigen, en agressiv kanin är ingen lycklig kanin. Kastrera eller avliva.

Igen - tack för alla tips/tankar! Har inte riktigt bestämt mig om allt ännu, men det hjälper med lite kommentarer. (:

Hej hittade denna diskussion.

Jag har en kastrerad hane på 6 månader, som verkar vara lik din kanin. Eg ganska rädd av sig o har börjat att bita o attackera även utanför buren men är hur snäll som helst när man håller o  hanterar honom.

Stampar mycket oxå. Jag har fött upp honom själv så han har bott här hela tiden, mamma kanin har aldrig bitit utan slickar. Känner inte heller att jag vill vara rädd för att stoppa in handen i buren o nu har han även bitit min dotter.

Det ska ju kännas kul att ha djur o jag kan nog se att han sedan födseln har haft denna personlighet o kan verka lite "dum" o var inte lika framåt o nyfiken som syskonen så det sitter säkert i psyket på dem. Jag hade hoppats att han skulle bli trygg o säker då han inte behövt flytta.

Känner mig tveksam, just nu bor han i samma bur som mamman men får en känsla av att han ibland stressar henne o jagar, men är inte helt säker…

De brukar ligga o vila ihop samt tvätta varandra oxå. Svårt hm

#0 Hm, alltid knepigt med aggresivitet. Fast när du skriver 6mån är ju det första man tänker på tonåren. Det brukar förändras och kaninen brukar mogna till, dock kan kaninen fortfarande vara aggresiv i vissa fall. Det beror mycket på kaninens psyke, hur du hanterar den osv. I vissa fall funkar det med kastrering, i alla fall kan det förbättra lite. Ibland försvinner aggresiviteten, ibland förbättras den lite, ibland förändras inget! Mycket olika.

#14 Jadu, han var kastrarad skrev du. Hur var han innan kastrationen? Visade han tecken på aggresivitet redan då? När startade detta ungefär? Syskonen, har dom inte heller visat tecken på aggresivitet?
Revirtänkande, tror jag också. Eftersom att han är snäll utanför buren och i hantering. Kan det vara så att kastreringen inte tog bort revirtänkandet fullständigt?

Han har alltid varit lite rädd av sig. syskonen har jag inte kvar så jag vet inte hur de är. Men de är iof honor.

Tror att det är hans personlighet o psyke som gör att han är rädd o det i sin tur leder till att han biter för att han vill skydda sig, vilket säkert inte är så konstigt i djurens värld. Men det fungerar inte i hem miljö med barn omkring.

Har en hona här hemma som är precis likadan,

hon har aldrig varit agressiv, lite skygg ibland, men så har hon blivit aggressivare, mer och mer för varje dag. Nu går det så långt så att hon attakerar, biter och morrar. (hon morrar verkligen!)

Och det är inte bara i buren. Och eftersom hon är ett år så borde det ju faktiskt inte vara tonåren?, jag tycker iaf det borde vara för sent att det kom nu?

#17: Har det kommit nu så tycker jag personligen att det låter för sent för att vara tonåren.
Har hon varit väldigt skygg hela tiden ända sedan hon var liten, kan det helt enkelt vara så att hon inte har det bästa temperamentet.

Har själv varit med om att ha tagit hand om en sådan hona.
Hon var lite knepig i början, blev hanterbar ett tag men blev sen mer och mer aggressiv för var dag som gick.
Hennes kullsyster var också väldigt knepig och skygg.

#18 Ja, jag tycker det måste vara lite för sent faktiskt.

Hur blev det med honan som du hade då? Gick det över?

Det värsta är att mina föreldrar inte vill ha att jag ska ha kvar henne.. Och ärligt talat så börjar jag tröttna på att få bitsår i händerna varje dag, det är ju inte heller kul att ha tjocka vantar på sej när man bär henne..

*lånar tråden*

Jag är i samma sits… idag tog han en tugga av min arm.. ca 4 mm djupt och 2 cm brett där min hud är borta.. beteendet har verkligen eskalerat trots mina försök med att locka med godis mm! Varje gång man ska rengöra buren får man ha på sig tjocka vantar så han inte biter igenom.. om han lyckas biter sitter han fast där och låser käkarna i ca 20 sek eller tills man lyckas skaka av sig honom.. vet inte heller vad jag ska göra..

#20, precis lika som mej, man blir så ledsen.

Jag har verkligen försökt allt, men inget går.. Ungefär lika stort sår som det nyaste i mitt finger, då "ruskade" hon, som en hund gör typ, så då blev ju bettet ännu större!

Mamma tycker iaf att jag ska avliva henne, kan ju inte sälja henne, och det kan ju inte vara kul att vara så arg hela tiden, men samtidigt som jag inte vill avliva henne, så vill jag ju inte ha kvar henne heller..

#20 och #21

Skulle vilja föreslå att Ni tar ut kaninen från buren när Ni städar rent där. Släpp in honom när det är färdigt :) på så sätt undviker Ni att bli attackerade och kaninen slipper bli stressad.

#19: Nej, det gick inte över utan hon blev såpass aggressiv att jag faktiskt var nära att avliva henne när en tjej tog sin an henne och "placerade" ut henne i en enorm Hage tillsammans med en annan osocial hona hona hade.

#19 Okej.

#22, ja jag får väl bära henne till hagen medans då.

Jag tror att det är tonåren, min kanin var så förut men nu är hon 2 och ett halvt och det agressiva beteendet har minskat jättemycket :)

Jag pratade med en kompis nyss… jag fick tipset att byta miljö..det kanske kunde hjälpa.. så jag har flyttat ut han till en utebur nu.. får se om han lugnar ner sig lite när det blir nya saker att titta på.. jag är också nära att ta bort denna.. inte kul att behöva ta stelkrampsspruta..

Känner verkligen med er alla - Wide , Leona76, Johanna3, Sjedalen - och det är svårt att säga ngt överhuvudtaget när jag inte har sett kaninen med egna ögon, men:

Det SKA vara kul att ha husdjur - kul för både människan OCH husdjur. Vet somsagt INTE tillräckligt, egentligen, för att kunna säga detta, men FÖRSÖK. Lite mera. JAG skulle för det första sätta upp en tidgräns, för bådas skull - 2 månader,t.ex. Om kaninen visar tydliga tecken på aggressivitet mot människor och andra djur, attackerar (inte "har attackerat en gång", utan gör det OFTA/allt som oftast), låter sig inte närmas osv.skulle jag ge  det en sista chans, 2 månader innan jag bestämmer mig för att det måste vara fel på kaninens psyke och gör då det enda rätta - avlivar.

Jag skulle testa allt - miljöombyte - utebur till innebur eller tvärtom. Mera motion/utomhusvistelse om det är en innekanin. Mera stimulans i buren/rummet/hagen-grenar, bollar, kartonger osv. Inte direkta "intrång" (sett från kaninens synvinkel) i buren, utan istället sitta bredvid (som någon redan sa), eller flytta kaninen till en rasthage (=inte revir) och sitta där med den utan att närma mej, låta KANINEN bestämma villkoren. Sedan kanske veterinärkontroll - har kaninen ont någonstans? mm.,mm.

kanske någon annan också har tips? på sådant man kunde testa?

Dethär skulle JAG göra. Inga personliga anklagelser :-)

#27 Tack för alla tips?, skulle bli jätteglad om min kanin blev glad när jag kom istället för arg. :/

har inte läst hela tråden men …

Jag hade en kanin som blev väldigt aggresiv. Han hade också varit lite "reserverad" och ofta varit för sig själv när han var kaninunge. Jag var tvungen att avliva honom eftersom det inte gick längre. Det gick inte att ge honom mat utan att få bitsår över händerna och vi visste inte hur vi skulle bära oss åt.

Men jag hoppas det blir bättre. Kastrering kanske fungerar.
/ Cece

Jag kom på en ide.. om nu miljöombyte hjälper så kanske vi kunde byta kanin med varandra? Vem vill ha en svart Dvärgvädur hane?

höhö..

#30 joo hmm, det var inte riktigt så jag menade ;-)

Jag skulle aldrig ha kvar en agressiv kanin. Varför? Man har väl kanin för sin egen skull? Finns det barn med i bilden skulle jag definitivt se till att skydda dem från så tråkiga upplevelser som sätter spår. Ngt annat är oansvarigt. En lycklig och tillfredskanin biter inte.

#32 det är såklart en helt annan sak med småbarn! Men kan man ge det en chans till SKA man, tkr jag! För kanines skull också..

Nu har han fått somna in o är i kaninhimlen, det var ett väldigt jobbigt beslut att ta men det fungerar inte när till o med jag som vuxen inte vågar stoppa in handen i buren. Jag har ju kaninmamman o SER vilken skillnad det kan vara!

Att sen vakta barnen från att stoppa in fingrarna i gallret o riskera bitsår, nä det blir ingen positiv uppväxt med djur. Han var närmare 8 månader.

Tror inte heller att en kanin som mår bra tar till tänderna i första hand. O ja ibland får man tänka på sig själv.

Tack för alla kommentarer!

Ps: när jag var liten hade jag en kaninhona som var väldigt aggresiv o bet men det visade sig att hon hade en tumör på hakan o hade förmodligen fruktansvärt ont, hon var ca 8-9 månader när vi upptäckte detta då vi såg att tänderna växte fel o gick till vetrinären för att klippa dem o då upptäckte de knölen på hakan, denna kaninen morrade oxå. Hej då

Okej, nu känner jag mig ordentligt okunnig, men det visade sig att min "hane" var en hona. Jag som inte har så mkt tidigare erfarenhet av unga kaniner litade bara blint på uppfödaren som sa att hon var säker på könet.

Det gör ju inte riktigt någon skillnad, men man har ju hört fler historier om aggressiva honor så det kanske "förklarar" lite.

Jag har iaf bytt bur nu till en högre nu så att hon kom upp lite o efter några veckor börjar man se en skillnad. Hon är fortfarande rädd, men inte aggressiv på samma sätt. Det är flera veckor sen jag blev biten eller ordentligt riven nu. Sen idag så satt jag och läste m henne i hagen o då kom hon fram o hoppade upp i mitt knä :') <3

Hon får fortfarande panik när man bär henne o tar ut henne ur buren o.s.v men jag har bestämt mig för att ge henne en chans till!

# 30 Villken kanin är det du snackar om?

#37 Hon snackar nog om kaninen som tråden startades för! ;) Wide är nämligen trådskaparen! :)

#34 Det tycker jag du gjorde alldelles rätt i. Kram till dig.

så är min hona med, dock endast när jag 'ignorerat' henne.

dvs. när hon fått varit ute och jag inte suttit på golvet med henne utan gjort annat. eller när jag varit borta en dag och kommit hem.

men jag visar henne vem som bestämmer och pratar med henne så går det över.
(hon är även o tonåren, hon är 4 månader)

# 38 Vems kanin var svart?