Herregud vilken undebar kanin jag har.

Igår kväll när jag skulle gå ut till dem och kela och utfodra hade buren blåst upp, och tusse hade rymt, men hercules var kvar. Helt förtvivlad letar vi ju runt i hela trädgården och överallt, vilket som var egentligen onödigt jobb eftersom han är svart och det var bäckmörkt ute. Så sa mamma att vi var tvugna att fortsätta leta imorgon. Och det gjorde jag! Eller jag behövde inte leta så länge. Jag går ut halv 7 på morgonen sätter mig ner på huk och ropar hans namn och där kommer han i flygande fart hoppar upp i min famn dykblönt efter regnet.