Mina föräldrar gillar mina kaniner väldigt mycket. ^^
Mamma eller pappa matar och ger dem alltid vatten på morgonen, och sen brukar de kela med dem också.

Mina föräldrar tycker egentligen inte om kaniner, men låter mig ha en så länge de inte behöver blandas in. Och jag är glad över att de låter mig köpa en nu efter att Nalle gått bort :) (även fast pappa först sa att jag inte fick skaffa någon ny kanin, men eftersom att han redan hade lovat fick han ge med sig till slut.)

Mina föräldrar har inget imot att jag har kaniner, men dom vill inte att jag ska ha alldeles förmånga så jag inte hinner hålla på med alla.

Både min mamma och pappa gillar mina kaniner.
Min mamma kör mej om jag ska tävla eller vill åka på utställning eller hämta kaniner på olika ställen:P

Hon hjälper mej även att mata mina kaniner när jag inte är hemma.

Min pappa håller inte på med mina kaniner på vintern, men på sommrarna/vårarna om vi har kaninungar kelar han med dom:)

Hela min familj gillar kaniner men mäst jag då eftersom det är mina;)

Min pappa är mer "kär" i min hamster(a)

Mamma är totalt störtkär i mina kaniner och kan sitta i timmar och kela med dem. Dock bor hon 6,5 mil härifrån så det blir inte så ofta.
Pappa kelar med kaninungarna när dem kommer. Annars är pappa inte så involverad i mina kaniner me rän att ge mat och vatten när jag är borta, vilket är sällan.
Pappa är väldigt glad att jag har kaniner då detta har "gått i arv". Han hade runt 5 kaniner när han var yngre tillsammans med hans pappa (min farfar) som hade runt 100-130 kaniner ^^,

Mina föräldrar gillar mina kaniner, dom brukar gå och prata med dem och stannar gärna vid buren och räcker in fingret för att bli pussade och när jag har dom ute i hagen brukar dom klappa dom och stå och kela ett tag, varje morgon så byter mamma vatten till uteninerna också :) Dom blir extra glada när vi har ungar för dom tycker det är jättekul att stå och titta. Sen om jag nån dag inte tagit ut kaninerna så blir mina föräldrar besvikna på mig xD men jag tar ju ut kaninerna så ofta jag kan såklart. Men ja, mina föräldrar gillar kaninerna!

För det mesta är mina kaniner mitt bekymmer. Dom lägger sig inte i skötsel eller sånt. Mamma är dessutom allergisk mot pälsdjur så hon försöker hålla på så lite som möjligt med dom. Men hon har sin favorit som hon gärna klappar och matar med lite extra gott. Pappa säger sällan nått om dom, han kan inte ens skilja på dom

Mina föräldrar bryr sig inte så mycket, men dom skulle kunna ta hand om dom om jag inte var hemma. Samt brukar min mamma oftast kör mig till utställningar eller hämta kaniner, om hon har tid. Men kaninungarna är det hon mest gillar med mina kaniner/avel.

Min mamma och pappa sköter inte ens min kanin om jag är sjuk.
Jag sköter allt, men dem kör mig till tävligar, betalar mat och sånt så det tackar jag för.
Är jag bortrest så tar dem självklart hand om henne.

För att vända på steken…

Jag är mycket mer intresserad av kaninerna än vad mina barn är.

Jag använde barnen som svepskäl för att få skaffa kaniner.

Min mamma har kaninerna med mig kan man säga, pappa försöker inte bry sig, men gör de ändå ;) Han hjälper mig med burar osv. Han brukar tjata om att jag ska ta upp kaninerna och ha dem lösa på övervåningen, så antagligen gillar han dem ändå ;)

Mamma tycker att de är hur äckliga som helst, råttor. Min far gillar dem trots att han är för "manlig" för att erkänna det, han var ju faktiskt på en utställning med mig och tjatade om "De små fluffiga" (lejonhuvade) och TSJ hela vägen hem.

Mormor sa "De kommer att gnaga sönder allt du har, du borde sälja dem." och morfar tycker jättemycket om Algot, frågar alltid hur HAN mår innan hur JAG mår, haha.

Farmor och farfar kallar mina kaniner för deras "Barnbarnsbarn".

Min mamma ser mina djur som hennes barn. På somrarna kan hon ligga ute på balkongen med Chili sittandes brevis sig och äta frukost, ibland får Chili sig en tugga också, mamma och pappa betalar allt för mina kaniner förutom koppel osv. Dom är nogranna med att jag gör rent osv.

Kan säga att varken mamma eller pappa gillade Chili alls i början, sen så en vacker dag satt mamma bara å prata om hur mycket hon älskade kaninen.

Mina föräldrar försöker att inte bry sig för mycket.
Pappa bryr sej inte alls..
Mamma därimot ger dom mat och så när jag är borta
annars vill ja helst göra det själv för att hålla koll.
Men nu på senaste tiden är ja borta hos killen mer.
Men hon kelar gärna med dom keliga kaninerna (Timjan och Putte)
Stora favoriterna tror ja.
Hon tycker om kaninerna och brukar vara ut och kolla till dom
även när ja är hemma. Så tror hon bryr sej mer än hon vill visa.
Hon hjälper till med betalningar skjutser och allt annat!

Min mamma bryr sig mkt. Kommer ner med sallad, gosar och pysslar. Hon tycker om att passa honom om jag vill göra ngt. Min bonuspappa håller med avstånd men har inga problem med honom och gosar ibland. Han brukar hjälpa mig med filles klor.

i början var mina inte alltför impade, men på de två senare åren har min mamma intresserat sej rätt rejält, nu är det inte bara att sucka, starta bilen och köra!. Hon följer glatt med på flerdagarstävlingar med övernattning och blir besviken om jag bestämmer mej för att stryka mej av nån anledning eller liknande. Om det går dåligt på ett SM eller annan viktig tävling är hon mer besviken än jag.

På rosvalla stod hon ute i flera minusgrader i snöstorm i flera timmar bara för att få hjälpa till så mycket hon kunde, det var inte tal om att sitta inne i värmen när det fanns så mycket kaniner under rasdelarna, medans en annan satt handelsförlamad inomhus och bara hade "gett upp"!.

min pappa suckar och säger "jag får väl göra det då", men aldrig att han inte skulle hjälpa till när jag ber honom!.

Mina föräldrar är  väl inte direkt jätteintresserade av min kanin, men när jag är tvungen att åka bort brukar mamma mata, kela och släppa ut henne i hagen. Pappa är lite rädd för Peach dock, eftersom hon inte tycker om att man tar hennes matskål ;) Hon har råkat ge honom ett nyp när han skulle mata henne.

Men däremot är det pappa som stödjer mitt tävlande och låter mig låna bilen eller skjutsar mig dit jag ska. Mamma tycker att det är rätt fånigt men accepterar det ändå.

Men båda brukar alltid hälsa på Peach om jag har henne inne eller om de går förbi oss när vi är ute, och de ser henne ändå som en familjemedlem. :)

Mamma och pappa tyckte jag var mer eller mindre körd i huvet när jag sa att jag skulle skaffa kanin. Men det slutade med att de köpte en bur som står hemma hos dem så jag kan ta dit henne, och de fixade en utebur så hon kan vara utomhus på sommaren. Och så fort de träffar henne så blir särskilt pappa väldigt kärvänlig och vill gosa med henne och nrä jag tar med henne hem så brukar pappa somna utanför buren på kudden som ligger utanför som egentligen är till för att hon ska kunna hoppa in och ut ur buren utan att halka på det hala golvet.. ;)

Mamma och pappa gillar såklart Piot och kan klappa han då och då. Dock så är det ju jag som sköte honom själv och så. Dom skjutsar bara till tävlingar och betalar mat, hö, spån och liknande.

Mina föreldrar GILLAR DOM INTE! tycker bara att dom är ivägen,skräpar ner,tar för mycket tid,kostar för mycket pengar osv.

Dock kan mamma tycka ungarna är söta, men annars inte. Pappa kör mig till grejer och hämtar kaniner :p mamma inte.

Mina föräldrar, speciellt mamma, tycker mycket om kaniner. Hon hade några egna ett tag också. Det är mina föräldrar som startat mitt kanin-intresse.

Min mamma älskar djur precis som jag och fast det är mina kaniner så kan man säga att hon är delägare på Ängel :P de e bara för att Ängel bor hos henne ^^ hon är väldigt djurintresserad men jag är nog värst -.- xD hon hjälper till med allt hon kan och tycker är nödvändigt :D

Mina andra två sötnötar bor ju hos min pappa (där jag också bor mest). Han är pälsallergiker men ändå kelar han med dom ibland. Han brukar ta upp kaninerna ur källaren och låta dom springa runt på mattorna och ibland ge dom lite godis och sätta sig på mattan så dom kommer :)

Annars betalar ju mamma och pappa allt :P och dom kör mig till utställningar, hopptävlingar och kaninträffar m.m xD

Nu bor inte jag hemma men när jag gjorde det hade jag en tejonhuvad tös som min far faktiskt köpte till mig en dag utan att jag visste om det. Han pratade ofta om henne med sina kompisar och kunde gå till buren och klappa samt mate henne. Det hände att han tog upp henne och satt och pussa på henne i fotöljen medan han titta på TV. När jag var hos kompisar och sov över tog min far hand om henne och när hon sen gick bort satt både jag och han och grät hos veterinären.

Min far har aldrig tidigare haft kanin men han och jag står varandra ganska nära och delar samma kärlek gentemot djur. Min man som jag nu bor med är inte så mycket för kaniner men han kan väll gå och klappa Lukas och ge honom mat men det händer inte ofta

Morsan lägger sig i ganska mycket, hjälper mig att bygga bana, eller sköter om Dixi när jag är sjuk.

Min morsa gillar kaniner, hon fastnade för en i Dixis kull, men hon har inte tid att ha en.

Farsan tkr att Dixi är OK, hans syrra hade kaniner i rasen Tan, eller något. Kaninerna var iaf i färgen tan.

Kan väll säga som så, att om mina föräldrar kunde utrota djur, då hade de gjort det. De ratar mina kaniner.

Men mamma är störtkär i Suffis bebisar så jag och mamma sitter och kelar med varsin framför TV:n om kvällarna^^

Mina föräldrar gillar mina kaniner. Mamma som är en riktig morgonmänniska brukar även hjälpa till med matningen på morgonen. ;)

mamma tycker om kaninerna och frågar ibland "hur är edt med de?" eller "mådde de bra?"      *haha* Mamma bryr sig iallafall lite om de och tycker om de och hjälper gärna til med att klippa klorna m.m

Pappa brukar ge de pellets när vi är sjuka, annars så hjälper han till gasnak mycket.

Pappa har inte tid att bry sig så mycket men han tycker dem är mysiga ibland. Mamma tycker mer och mer om dem :P :)

Min pappa tkr det är lite mysiigt att vara med dom yngre kaninungarna<3 Mamma tkr bara det är jobbigt och att det blir så skitigt och hårigt och så. I och för sej tkr pappa oxå att det blir jätte skitigt XD

Min mamma älskar min kanin nästan lika mycket som jag,och kelar,ger mat och sånt ibland med :) vet inte riktigt vad min pappa tycker,Bamse är rädd för honom så pappa tycker att han är mesig -.-'

Min pappa brukar ibland ta och ta in kaninerna när de har fått vara ute & skutta i boxarna. När jag är bortrest så brukar han motionera dom och ge dom mat och sådär :D Min mamma gillar också kaninerna, hon brukar gosa med dom:)

Mamma födde upp matkaninerna när jag var lite, så är hennes fel att jag börjat med kaninerna ;D
Hon är ute varje dag till dem.

Pappa tycker dem är gulliga men förstår inte hur man kan avla o ha sig :P

Mina föräldrar gillar mina kaniner,men mest mamma tror jag^^

Hon ställer gärna upp med matning och städning av burarna när jag är borta och kör till tävlingar. När jag har kaninbebisar brukar jag ta in dom så sitter alla på golvet och gosar med dom^^

Sen betalar ju mamma och pappa allt,utom vaccineringar och startavgifter, och selar.

Vet faktiskt inte vad mina föräldrar tycker om mina kaniner. Min far kan inte namnen på någon av dem och se skillnad eller så kan han säkert inte heller :P , min mor kan namnet på min lilla Ryssare Queen men resten ser hon nog inte skillnaden på. :P
De betalar maten till kaninerna och ger dem mat när jag är borta, tyvärr är de sämre på att ge vatten men de får vatten, men när jag kommer hem så brukar jag få ordna upp lite där ute ;)

Min mamma tycker det är jättekul med kaniner, speciellt Valkyrie som var som en hund. Sorligaste dagen i världen var när hon dog, hela min familj med ledsen och alla älskade valkyrie <3

Min pappa pratar med såndär tillgjord bebis röst med Robert och byter hans toalåda och vill alltid klappa honom som om han vore en liten pojk ;-)

Mamma älskar också han och brukar alltid gnugga huvudet mot hans HAHAA!

Jag som förälder valde att gå kursen när mina döttrar köpte sina första kaniner. Sen 3 år tillbaka så har vi kaningård tillsammans med ett 30 tal kaniner och föder upp varsinn ras. Pappa i familjen suckar lite men bygger snällt fler burar och är en hejare på att fånga smitande kaniner.

Min mamma hade kaniner och födde upp i liten skala när hon var yngre, och hon brukar hjälpa till att sköta mina ibland. :)

Hon var speciellt förtjust i Curry, så det blev en stor sorg för oss båda, tror jag, när han dog.

Visst är hon lite sur ibland när hon måste köra hem höbalar och strö, och när det behöver byggas en ny bur och sånt. Men jag tror nog hon gillar mina niner ändå. ;)

Min pappa har inget att säga till om när det gäller mig eller mina djur…

Mina föräldrar är inte direkt överförtjusta i dom. Mamma ger dom mat på morgonen och brukar hjälpa mig att klippa klor, och pappa brukar vara rätt villig till att bygga sommarburar, och dom betalar det mesta. Men så mkt mer är det inte. Sen tkr dom att dom är i vägen och skräpar ner.

inan när jag och Chilli bodde hos mamma var han riktigt bortskämd, hon älskade att gosa med honom och att ge honom "godisar"..

Nu bor vi hos min pappa och han gillar bara djur man kan äta.. :) men Chilli blir ingen mat så länge han är min..

mina gillar dom, men gör inte så mkt, utan jag sköter de mest själva, förutom när jag är sjuk (inte när jag bara har typ ont i halsen/magen, men om jag t ex. har feber). Men när de är ute i hagen brukar de kanske klappa lite och ge en liten bit maskrosblad elr likn. :)

De älskar vår kanin.. Mamma ger han mat varje morgon. Och både mamma och pappa kelar med Omi emellan åt. Notera att min pappa är väldigt allergisk mot pälsdjur. (kanin utomhus funkar bra i korta stunder).

Jag har kommit med förslag att flytta Omi till baksidan av huset. Vilket inte "gick" eftersom då skulle mina föräldrar inte hälsa på Omi lika mkt ;)

Mina föräldrar är väldigt djur-kära. Framför allt min pappa! Det gör mig väldigt glad att mina ideér gör dem nyfikna, även att fler kaniner inte är något problem för dem. Dock tycker dem att det är äckligt med bajs och kiss. Jag har ansvaret för gården+kaninerna så det är fortfarande jag som byter strö, skurar fack osv. :)

Min mamma säger att hon inte ska ta hand om dem men även hon säger de jkan hon inte låta bli :)
Och min pappa ÄÄLSKAR dem, elr ja.. Jag och han delar min ena kanin Tindra så ja det är väl OK :D <3

Vi har haft kaniner i över tjugo års tid och jag tror inte mina föräldrar säger ett promt NEJ till att skaffa en till.

Dem lyssnar på vad jag har att säga, och vad jag vill göra/skaffa.
Pappa är däremot inte så förtjust i kaninerna, tycker dem skäpar ner och att burarna tar plats. Men hjälper mer än gärna med matning när jag är borta. Mamma är mera en kär djurvän så hon låter mig ta in kaninerna och gosa, hjälper mig om jag ska till veterinär eller så. Om jag behöver hjälp får jag alltid hjälp av henne.

Även fast kaninerna är mitt ansvar.

Jag bor bara hos min pappa varannan helg(om jag pallar åka dit) Men han bryr sig inte ett dugg x) Men Mamma och hennes sambo brukat ta hand om kaninerna då jag inte e hemma. Men mamma är inget imot om jag tar en kull på kaninerna bara jag själv hittar hem/djuraffär som vill köpa dom :)

Mamma gillar kaninerna, hon brukar ofta kela lite osv när jag har dom lösspringande i huset =) Hon tar också hand om dom när jag är bortrest =) Pappa, hmm :P Han gillar väl inte dom sådär direkt, men det händer någon gång om det blir någon grönsak över vid maten eller så, så brukar jag få det "ge det till kaninerna" brukar han säga^^

I min familj är jag föräldern, tillsammans med pappan då. Kaninerna är mina och jag pysslar om dem jättemycket.

Min pappa matar dem och byter vatten när jag är hos mamma, men han gillar inte precis dem skulle jag vilja påstå, särskilt inte den ena som bitts och morrar åt honom :P