Jag har en omplaceringskanin hemma sen ett år tillbaka. Hon var en riktigt problemskapare för mig. Hon avskydde att vara inlåst, attackerades så fort man tog in handen för att ge henne mat och på ett eller annat sätt lyckades hon alltid ta sig ut från utehagarna! Så… För något år sedan tog jag beslutet att låta henne vara på tomten och inte fånga in henne igen. På sommaren gick det bra, hösten också. Nu på vintern ger vi henne morötter och andra grönsaker ibland som vi lägger utanför dörren ungefär.

Varje gång vi kommer hem springer hon och hoppar runt mellan våra ben, hon äter ur handen och är en jätte lycklig och glad kanin idag! Hon har blivit som en maskott hemma. Alla känner till henne.

Hon håller sig på tomten och har gjort sina egna stigar i snön. Välkommnar en när man kommer hem och kommer när man ropar. Villken förvandling! Från den ilskna kaninen som kom till oss och var världens mest olyckliga och sura kanin till att nu leva i friheten.

Så… Jag har alltid tyckt att jag gjort rätt val när jag lät henne fortsättningsvis vara ute och bo på tomten, men vad tycker ni? Skulle jag hållt henne inne? Hon var omöjlig att omplacera och jag såg hur dåligt hon mådde.  Hur skulle ni hanterat situationen? Fd. Ägaren har givetvist blivit informerad om allt detta och tycker att det blev en bra lösning.

Ps. Vi bor ganska långt ute på landet.