Personligen skulle jag råda dig att välja en dvärgvädur.
Den är visserligen lite större än hermelinen, men den är mycket lämpligare för barn.
Överlag är dvärgväduren lugn, lätthanterlig och kelgo.
Hermelinen har mer energi och kan tyvärr sprattla mer.

Sen självklart välja att köpa från uppfödare.
Passa på att hälsa på bägge föräldrarna, om båda finns där.
Välj en som har lugna föräldrar och som hanterats mycket från den är liten.
Då är chanserna mycket större att ungen (eller om det är en vuxen) är lugn och lätthanterlig.

Håller med Ninni.
En hermelin brukar (oftast i alla fall) vara mer nervös, en dvärgvädur är lugnare. :) Det beror också på individen, alla dvärgvädurar är inte lugna och alla hermeliner är inte nervösa/sprattla mkt.

Håller med #1 och #2! Skulle välja Dvärgväduren, om jag var du, då de är lätta att få tama (oftast) medan en hermelin är lite med blyg o.s.v:).. Väduren, tkr jag, är en perfekt barnkanin:D!

Okej men då är det nog en sån vi satsar på i så fall. Egentligen gillar jag hermelinens utseende mer då de ser mer pigga och allerta ut men nu är ju inte utseende det viktigaste direkt. Vill helst köpa från uppfödare men det finns inte så många häromkring. Jag bor i västmanland (sala) och kan inte ta mig så långt för att hämta, någon som vet någon uppfödare?

Tack för era svar.

#4 Jag troor… Att jag vet en uppfödare i sala.. Yep, det gjorde jag! Hollyskaniner

Om Örebro är tillräckligt nära så finns det en uppfödare där:).
Hemsida: http://www.lavendelgarden.com/

Kan rekommendera Lavendelgården och Mystiquas. =)
Båda finns i örebro och föder upp vit blåögda dvärgvädurar.
Har köpt kanin ifrån båda.

Jag rekommenderar Mystiquas (f.d Stigfinnarbergets) har en vit bö hane från henne och han är heelt underbar! <3

Du ska absolut satsa på en dvärgvdur, det är en perfekt barnkanin, dom är lugna och tillgivna och orädda, kommer fram när man öppnar buren och vill bli klappade. Hermelinkaniner är ofta skygga, springer undan när man ska ta upp dom, kan även ha ett lite revirvaktande aggresivt beteende ibland. Det finns naturligtvis undantag, för båda raserna, men jag har haft och fött upp båda raserna, men nu har jag helt slutat med hermeliner och har bara dvärgvädurar.

Lejonhuvade kaniner då? De är ju så söta. Är det mycket pälsvård?

#5 Tack så mycket sitter och kollar på sidan nu.

Undrar också om franskt vädur, är de stora?

Och nu kom jag på en till fråga =). Könen, spelar det någon roll eller vad tycker ni?

#10 Lejonhuvad dvärgvädur i så fall, vanlig lejonhuvad med uppåtöron är ungefär likadana i temperamentet som hermeliner. Det är inte mycket pälsvård på lejonhuvade, man får kolla bara så det inte blir tovor i manen.

Fransk vädur är stor 5-6 kg, men en jättemysig ras, minst lika tam och trevlig som dvärgväduren, eller Lilla tysk vädur som är ett mellanting mellan fransk vädur och dvärgvädur, väger 3-4 kg

#13 Hanarna har ett jämnare temperament, honorna brunstar ju och så kan man kastrera dem utan att det blir någon jättestor operation.

#13: Tycker faktiskt inte könet spelar så stor roll.
Det handlar mer om att hitta rätt individ.

Alla mina här hemma är superhärliga och jag har av båda könen. =)
Snarare så att honorna är mysigare än hanen.
Hanen kan försöka para sig med en om man luktar hona.
Så hos honom kan jag inte sitta i hagen.
Honorna är däremot otroligt sällskapliga och lika härliga jämt.
Det är bara ena honan som är lite knasig vid dräktighet, men inget som faktiskt gör någonting.

Det finns trevliga och mindre trevliga individer av bägge könen.
Vissa hanar kan skvätta och försöka para sig med allt och alla, medans vissa inte är så.
Samma med honor.
Vissa kan bli lite knasiga vid brunst och/eller dräktighet, medans andra inte blir det.

Hmm varför kan folk inte bara tycka lika ibland hihi, nu vet jag ju ändå inte om jag vill ha Hona eller hane?.

Vad kostar en kastrering av hane och är det mycke risker vid operation. Vet att vissa smådjur ha svårt att klara narkosen.

Är det vanligt med livmoderproblem hos honor så det kan bli operationer där eller är andra sjukdomar vanliga mellan de olika könen?

#17: En kastrering ligger på allt ifrån 400kr-1000kr för hane, beroende på vilken veterinär.
Att kastrera en hane är relativt riskfritt, så länge hanen är frisk.
Säkrast är att kastrera hos en veterinär som använder en viss typ av anestesi, samt som är van att kastrera kaniner.
Har för mig den bästa anestesimetoden är en viss typ av narkos, där kaninen vaknar till så fort masken tas bort från kaninens ansikte.

Har själv kastrerat 2 hanar utan problem.
Ena gången fick jag t.o.m. själv vara med under ingreppet.

Ang livmoderproblem, så har jag hittills inte stött på något sådant.
Kan inte svara på exakt hur vanligt det är.

Har även fundering på marsvin. Någon som har erfarenhet av både kanin och marsvin? Vilket djur kräver mest uppmärksamhet, blir tamast och mest personligt, gosigt?

Vad jag har fått för mig så är marsvin så fega av sig och sitter mest och trycker i ett hörn eller i sitt hus. Visst om man tar ut dem så kan de sitta i ens knä lite och gosa men jag vill gärna att djuret ska kunna vara med lite också.

Har jag rätt eller helt fel?

#17 Tycker inte heller det är nån större skillnad mellan könen, köparna frågar ofta vilket som är bäst, men jag tycker inte jag kan säga varken det ena eller det andra, visst ibland kan hanarna skvätta och ibland blir dom lite galna och vill para sig med allt och alla. Honorna kan ibland ändra temperament när dom är dräktiga men det går ju över.

#19: Det beror nog lite på.
Det finns kaniner som är precis likadana.
Det handlar nog mer om hur djuren är uppfödda och hanterade, samt individer.

#19 Det är svårt att jämföra kaniner och marsvin då dom är så helt olika djur. Jag har båda delarna och jag kan inte föredra någondera framför det andra. Kanin är trevliga på sitt sätt och marsvin på sitt. Kaniner blir absolut tamare och keligare och är mer personlig. Marsvin är skyggare och vill inte så gärna bli fasttaget, utan går gärna undan, men visst dom kan ju också tycka om att sitta i famnen. Men vill du ha ett djur som ska vara med lite så tror jag på kanin.

#20 Jag läste att honor skulle kunna vara lite griniga när de brunstar och de skulle vara en gång i månaden. Hur länge brustar de per gång?

#22 Jag tror faktiskt också mer på kanin. Förut så var det mer marsvin men nu när jag suttit och läst om kaniner så låter de nog som att de passar mig mer.

#23: Det är olika.
Vissa brunstar några dagar i taget, medans en del i princip brunstar hela sommaren.

Har aldrig haft någon som varit grinig när de brunstat.
Snarare tvärtom.
När de brunstar blir de extra kärvänliga.

#23 Har aldrig hellelr upplevt att honor är griniga då dom brunstar, snarare tvärtom, dom kråmar sig och lyfter upp rumpan när man stryker dom, fast inte ofta alls man märker nåt.

Har en hona som brunstar praktiskt taget alltid, även mitt i vintern så lyfter hon upp svansen och rumpan när man håller på med henne, lättparad och alltid villig.

#24 #25 Låter som att det blir en hona i så fall. Jag vill kela och mysa =). Vad konstigt att de skriver så om det inte stämmer för det står på flera ställen.

#26 att det "inte stämmer" beror nog mycket på att alla har olika erfarenheter :)
Enligt mina erfarenheter är hanar lugnare och jämnare i temperamentet än honor överlag och dessutom har jag stött på en hel del griniga dvärgvädurar så jag tycker inte själv att det är så stor skillnad mellan dessa, men jag har ju hört att dvv har stabilare temperamen så det kan ju vara så :) Själv har jag iaf en otroligt snäll och mysig liten hermelinhane :) Tror det viktigaste är att välja en individ som verkar social och stabil och som verkar ha trevliga föräldrar.

#27 Jo alla är ju olika så man kan ju aldrig med säkerhet säga att man får en lugn och snäll kanin man kan ju bara hoppas på det bästa.

Jag hade en helt underbar Hermerlin Rex hane.han var kelig o gillade att gosa och bli klappad,han var kräsen när de gällde mat…han var inte alls rädd av sej mer tvärtom. Då avled han i trumsjuka o jag fick en ny kanin.Fick välja själv o ja tänkte inte köpa Dvv för jag tyckte att de varkade så sura o slöa hela tiden.Då fick ja syn på en liten viltblå dvv som jag blev helt kär i.Jag förväntade mej att han skulle bli lugn o så, men han e heeelt galen, näär jag väl klappar honom så kan han sitta hon mej en liten stund men sen ska han ju ut o utforska lägenheten så han har inte längre tid för mej.han hatar att bli lyft eller sitta i knäna längre än 1 minut.Han e totala motsatsen till min första kanin.Han e ett äkta matvrak!Han e t.o.m kastrerad nu o inget har förendrats.Men ja,han e fortfarande min lilla älsk o ja skulle aldrig byta han för en annan kanin.

Så de e svårt att hitta den perfekta kaninen,tycker jag. ^^

Men lycka till hoppas du hittar den perfekta kaniner för dej :D

Sägs ju att dvv är bäst för barn och kan tänka mig att dem skulle stå ut med att ligga och vara snäll hos ett barn lättare än en energisk hermelin

Jag har både dvv och hermelin. Temperamentet är mer individuellt än rasbundet tycker jag.

Men jag har en annan aspekt på det hela.

Där jag bor är det gott om mygg, och det är ingen höjdare för vädurarna som har hängöron. De blir helt sönderbitna mellan öronen.
Så jag kommer att ha bara kaniner med ståöron framöver.

Riktigt mysig är unghanen som är korsning hermelin/dvv. Han springer lös till och från (han letar f ö hem i en annan tråd).
Han är både pigg, mild och snäll, och har ståöron.

#31 Mellan öronen har mina dvärgvädurar aldrig blivit sönderbitna, däremot har dom då det varit myggiga somrar, blivit alldeles sönderbitna och såriga på utsidan av öronen, där det inte finns så lång päls och där myggen kommer åt bra. Men dom med uppåtöron borde väl vara ännu mer utsatta då, där kan myggen härja fritt både på ut och insidan av örat.

#32: Samma här.
Inga bett mellan öronen inte, utan enbart på utsidorna.

Mellan öronen finns ju inte så mycket blodkärl, utan dem sitter ju på själva öronen.

håller med #1

En dvärgvädur brukar oftast vara lugnare och mer lätthanterligare (dock kan man inte säga det om Sotis!)

Nu bor ju jag i lägenhet så mygg kommer inte besvära kaninen så stå eller hängöron spelar ingen roll.