Ja, jag gick ut och gick med Viggo i lill skogen idag. Det rinner en pytte liten bäck dår igenom. Å lilla envisa Viggo skulle absolut inte hoppa över den idag. Eftersom han har hoppat över den många gånger förut så blev jag  förvånad…

Han gick fram till bäcken och luktade lite, å sen vände han hemåt. Nej, täkte jag, vi ska över den och gå till vallen. Så jag vände tillbaka honom mot bäcken och väntade. Viggo vände, jag vände tillbaka honom, Viggo vände, jag vände tillbaka honom.

 Ja så fortsatte det i ungefär fem minuter innan han förstod att han skulle vara vänd mot bäcken. Sen satt han helt stilla en stund till. Jag vill ju inte tvinga honom att hoppa över bäcken bara visa.

Så tillslut tog han ett skutt över och sen gick vi till vallen helt utan bekymmer. Förutom att han drar jätte mycket och verkligen vill framåt.

Så ibland vill han och ibland inte, å då får man vara envis tillbaka. Envisa lilla gulliga kanin!