Men man kanske ska acceptera ett nej ang. Att ta en kull. Det är inte alltid lätt att få sålt på alla ungar, ni kanske inte har råd eller plats? har du fler än bara en bur? Man behöver plats och tid också.

Ska jag vara ärlig när det gäller hur jag började avla? Jo jag var runt 11 åår gammal, min granne hade en hane, jag gick dit och frågade henne om jag kunde para min hona - jo visst fick jag det, så vi parade dom i smyg, kullen kom och mamma sa egentligen inte så mkt om det, pappa visste ingenting alls om det, han var bortrest också. Hehe. Så fick vi sålt på 3 av dom, vi behöll 3 andra.

Så fick jag ta fler kullar.
Hade ingen aming med den här kullen, vela bara ha en söt kull, men jag behöll alla honor för sällskap åt mamman.

Man ska ha en mening med kullen, vart vill du komma med din Avel? Det är bara söka runt hos uppfödare och fråga om du kan låna in hane för PARNING. Vad är det för ras och färg/teckning du ska satsa på?

#1 Jo jag vill avla för att jag alltid gillat kaniner. Tittat på filmer,bilder läst om de. Och jag fastnade för uppfödare. jag tyckte de var så coola och underbara. I skolan skrev jag om kaniner, färgerna, sproterna men mest om uppfödnning/avel och hur det blev brockade kaniner m.m. Alltså, jag har alltid varit fascinerad av kaniner.

Jo vi har plats, en hel trädgård och ett helt garage.

Jag ville ha det som ett yrke när jag var liten, men jag vet att pengarna inte räcker så det för bli en liten hobby vid sidan. Men nu när jag är så liten (13 år) så vill jag ha det som ett "yrke" vid sidan. När jag har chansen. Min kanin är lite mer än 6 månader. Lejonhuvad dvv - isabell och jag har alltid fastnat för den rasen.

Hade tänk att satsa på lejonhuvade dvv - isabell. 

Min kanin ser ut så här;

Och jag har redan bildat upp en plan hur jag ska sälja kanin ungarna ;D

"Bra rubriker är viktiga"

Ändrade rubriken då den var svår att se, och för att göra det lättare att förstå vad tråden handlar om :) Läs gärna tråden jag länkade.

#3 Haha..Tack okej ska tänka på det :D

Det är mycket som bör tänkas över innan man tar en kull.
Tex vad du gör om honan får problem vid förlossningen, kejsarsnitt kostar.
Man bör även vara införstådd med att honan faktiskt kan dö, även om det inte är supervanligt, men det händer.
Sen kostar det pengar och tar plats, speciellt om man inte får alla ungarna sålda.
Varje hane ska ha en egen bur när de blir könsmogna, helst innan.
Sen är frågan vad målet är, vad du vill få ut av parningen.
Att ungarna är söta anser inte jag som ett bra skäl, då alla ungar är söta.
Man bör ha ett större mål än så.
Och vad har din hona för kvaliteter som gör att hon lämpar sig för Avel?
Vad för hon vidare för positiva egenskaper till avkommorna och rasen?
Man bör även ha möjlighet att kolla upp släktens sjukdomshistoria; har flera dött vid ung ålder och av vad? Eller är de friska?
Sen är erfarenhet av djuren man vill avla på väldigt viktigt i mina ögon.
Så att man lärt sig hur de beter sig, vad som är bra temperament osv.

Jag tror ju inte att dina föräldrar säger nej för att vara elaka, utan det finns en anledning till det.
Det är de som har ansvar för din kanin, då jag antar att du ej är myndig.
Är det något som händer, är det deras skyldighet att se till att kaninen får vård.
Sen vill de antagligen inte bli sittandes med osålda ungar eller dyl, som faktiskt kan hända.

Det är mycket, mycket att tänka på innan man tar en kull.
Till exempel:

- Ha ett mål med kullen, inte bara ta en kull för att ungar är söta, eller för att det kan vara roligt att ha en kull.
- Finns tiden att ta hand om ungarna, ge dem en bra uppväxt? Om det blir en stor kull kan du räkna med att lägga ner några timmar om dagen på dem.
- Finns pengarna? En kull äter mycket mer än en kanin, det går åt mer strö m.m.
- Vad händer om du inte får alla ungarna sålda? Om du t.ex. får 5 hanar i kullen, och två blir sålda, har du tillräckligt med extraburar och kan du ta hand om tre till kaniner i kanske 10 år?  
Med mera.

Jag tycker man kan acceptera ett nej. Men om du tror att det kan gå att övertala dina föräldrar, så kan du ju försöka. ^^

#2: Vad menar du med yrke? Man kan knappast försörja sig på att föda upp kaniner i "normalskala". ;)

Hittade en artikel om detta också.  
Edit: blev lite fel. Menar Innan du avlar.

#5 Nej jag är 13 så inte myndig x'D

Jo jag vet faktiskt om att honan kan dö (tyvärr :/)

Det blir mycket fårgor att svara på (skulle jag svra? :S)

men jag har mål :) Och jag känner min kanin till 99,9 %. Hon har väldigt lungt temperament, älskar att hoppa, barnvänlig och väldigt kelen :) Att ungarna är söta, är ju bara ett plus vid kanten. Men jag vet om kejsarsnitt, men ine hur mycket det kostar, jag har ju tyvärr ingen stamtavla till min kanin så jag kan ju inte gissa… Så det är ju ett stort minus om man säger så.

Nej antagligen inte men jag är jätte sur på de ändå x'D Haha :P

Nej de sa faktiskt det också, att de inte vill ha 5-7 ungar som senare blir kaniner, de sa att de ska ha mat,vatten,motion,kärlek burar m.m. Så på ett sätt förstår jag ju de. Hur mamma & pappa tänker.

#6: Exakt.
Att ha kaninuppfödning som yrke kräver även tillstånd.
Har man som mål att sälja för att tjäna pengar (dvs ha som yrke) krävs ett tillstånd enligt §16.
Kostar gör det också, kommer dock inte ihåg hur mycket.

#8 "de inte vill ha 5-7 ungar som senare blir kaniner"
- Haha, dom är alltid kaniner hoppas jag!

#9 - Finns det verkligen folk som har kaninuppfödning som yrke?

Det finns ju knappt några som helst pengar att hämta i den branchen… Låter helt otroligt.

#11: De som har det som yrke brukar väl oftast kallas grossister..

Det är inte lätt om föräldrarna säger nej. Hos mig har vi fött upp kaniner sen jag var så där 6-7 år, jag har en mamma som gillar djur, så det är mamma som dragit igång det hela med både kaniner och marsvin, sen har vi fortsatt av bara farten, föder väl upp 10 kaninkullar och lika många marsvinskullar varje år. Pappa däremot är väl inte så överförtjust i vårat djurintresse, och det är ju ett bestyr, hö, spån och sånt som skräpar, det blir mycket sopor osv.osv.

Jag vet inte vad jag ska ge dig för råd, för oss är det inga problem att få sålt våra djur, MEN för kaninungar är det bara vår och sommar som gäller, det är jättesvårt att sälja kaninungar under vintern. Men vi har hållit på ett tag, jag har en hemsida och köpare tipsar andra om att jag föder upp så det brukar gå bra.

Men att föda upp en kull och se hur det går skulle ju vara en början, kanske dina föräldrar skulle tycka det är kul också, dom kanske inte har tänkt sig in i det heller. Ska du para så är det viktigt att du gör det nu, för kaninen är dräktig i fyra veckor, sen är det ytterligare 7-8 veckor innan ungarna kan säljas, så det blir 12 veckor och räknar du 12 veckor från nu så är vi redan inne i juli. Sen kommer du ju inte precis att tjäna några pengar om du tar en kull, utan du får tänka att du gör det för att det är kul och mysigt att se dom små ulltussarna växa upp. Men det kan också hända att det går tokigt, det händer ibland att honorna inte riktigt vet hur dom ska ta hand om sin första kull, så dom boar inte och kanske inte bryr sig om ungarna och då slutar det oftast med att ungarna dör och då är det inte alls kul om man har sett fram emot små kaninungar.

Lycka till!!

Om föräldrarna säger nej så är det nej, eftersom det är föräldrarna som har ansvaret om något händer. Både kostnad för vetrinäret och i längden även ev. böter om det skulle gå så långt.

Sen måste man tänka lite på vem som ska ta hand om kaninerna när du blir äldre, du kanske tröttnar om några år, eller flyttar för att gå på gymnasie, finns endel medlemar här som måste lämna bort sina kaniner för att plugga.

När jag var i din ålder ville jag också föda upp kaniner och ha många, jag älskade kaniner. Men jag fick inte, och det är jag glad för idag. Hade "tur" som inte ägde någon kanin när jag skulle plugga på högskolan för där fick man inte ha djur alls. Tog 1 år för att få boende där jag kunde ha djur igen. Nu är det ett tag kvar tills du kommer dit men ändå. När man växer upp så kanske man får andra intressen när klasskamraterna jagar killar/tjejer.

Du verkar vara intresserad så mitt råd är att du kontaktar någon uppfödare i närheten och frågar om du inte kan få hjälpa till så får du mer erfarenhet för framtiden och får stöd från någon som dels kan agera om något händer och du slipper ta den ekonomiska ansvaret.

#12 - Ja just det =)

Att hjälpa till hos en etablerad uppfödare var ju ett jättebra tips? #14

Samtidigt som du lär dig massa så kanske föräldrarna också förstår att du menar allvar med kaninintresset/uppfödningen. Om du är villig att spendera flera timmar i veckan med någon annans uppfödning så klarar du att ta hand om egna kullar också.

Min mamma ville ta kull men inte jag så här var det tvärt om.

Men jag tycker att du ska vänta lite tills du blir äldre!

Okej tack för alla svar :) Väldigt uppskattat!

#14 Det var faktiskt en smart ide. Ska direkt leta upp någon och se om jag hittar en uppfödare som behöver hjälp! :'D