Dvärgvädur är en bra kanin för barn, tycker jag. För den är tålig och lugn. Men du ska nog ha koll på 3:åringen när den är med kaninen, han kan ju bli lite hårdhänt mot kaninen.

Jag har en dvv nu och hon är jätte snäll. Men jag tror nog att ni ska skaffa en hane om ni ska ha det till ett litet barn.
Har inte hafft kanin så länge bara i 4 dagar så jag kan inte så jätte mycket men jag har läst en hel del men om ni ska skaffa ta en hane dvärgvädur.
Men de är nog bäst att du frågar någon som kan mer änn mej. finns många som kan jätte mycket här :)

Kaniner bits inte om dom blir sköta och får kärlek varenda dag, det tycker iaf jag. Mina kaniner har aldrig blitit mig, eller varit elaka. Men dom kan busnaffsa på händerna när dom tex är hungriga. ;)

Om du själv inte är jätteintresserad av katt eller kanin och vill köpa en för att du vill ha en så bör du vänta tills han blivit äldre.

Jag har en fyraårig lillasyster och jag har haft kanin under hela hennes uppväxt, teddydvärgvädurer och det fungerar bra men så speciellt intresserad är hon inte, lite mys någon gång kanske. Samma sak när vi köpte katt, roligt den första veckan.Sen får man tänka på att en kanin aldrig får bli upplyft av ett barn som är så litet, tappas den kan den bryta ryggen.

Om du själv vill ha en kanin och det inte spelar någon roll att sonen kommer tycka det är tråkigt efter de första veckorna så välj en ras som dvärgväduren som är lugn i temperamentet. Välj också ifrån en uppfödare där den är barnvan, annars är det lätt att kaninen blir stressad och på så sätt rädd.

Lycka till!

Men köp från en bra uppfödning så du får en lugn oh fin kanin från början, inte att reckomendera djuraffärer! Och låt aldrig barnet vara själv medkaninen, tänk på att det är ett levande djur och att barn inte alltid är så försiktiga..

Men tycker att dvärgvädur kan vara en bra kanin att ha som första kanin (haha självklart rekmenderar jag ju alltid min fluffbollar också, men alla jag ju inte intresserad av pälsvård;)
Men va noga med vad du köper ifrån bara :)

Jag tycker det inte är någon stor skillnad på hanar och honor. Visst honor kan vara lite revir bettende i buren. Och dom kan vara lite svårare att bli vän med i början för dom är mer räddare. men jag har båda hanar och honor och jag tycker det inte är någon stor skillnad på dom.

Viktigt är också att påpeka att det inte bara är djuret som ska vara barnvant utan barnet som ska vara djurvant. Det är nästan det viktigaste!

Men precis som Tina säger, om du inte är så jätte intresserad så tänk på att barn ofta tycker det är kul att att börja med och tröttnar sen

Ja barn tröttnar fort. Så om ni ska skaffa en kanin, så måste du oxå ha massa intresse för den när ni skaffat den.

Kan även rekommendera Holländsk kanin, det är verkligen en underbar ras, lugna och supersnälla :)
De blir något större än en dvärgvädur men inte speciellt stora, väger runt 2,5-3 kg :)

här är en bild på min Holländare Kotten :)

Det kan fungera, eftersom du verkar vara vettig och inte låta barnet sköta kaninen helt själv. :)

När jag föddes så hade mamma en kanin den levde ett par år så det finns många bilder på mig som liten när jag bär runt på kaninen och mamma städar buren. Inte så konstigt att jag är kanintokig idag.

Men det fungerade jättebra vi lekte ihop jag och kaninen, övervakade självklart. Så länge man som vuxen är medveten om att man själv har ansvar och ger barnet regler så är det nog jättebra att växa upp med ett djur, att lära sig att ta hand om det och hjälpa till hemma. Även en 3-åring kan städa en bur om barnet får hjälp och stöd.

Alla mina syskon och kusiner har växt upp med mina kaniner, dem förstod alla reglerna om att man inte fick släppa ut kaninen utan att jag var med, hur man höll den osv. Ingen har blivit biten förutom min moster, men den kaninen gillade nog inte henne ;)

Jag har haft dvärgvädurar och en hermelin, dvärgisarna har varit tåliga och tålmodiga. Den ena vi har nu är väldigt tålig, inte så att vi kastar henne i väggen men hon accepterar att man är lite klumpig, att hon kan få en knuff osv.

Och nej vi misshandlar inte henne men själv har jag ett funktionshinder som gör att jag ibland har svårt med avstånd och greppa saker. Så hon kan få sig en liten knuff men hon är lika glad för det.

Ja, som många har skrivit redan här om ålder och intresse, ansvaret ligger hos en vuxen..

Mina erfarenheter med Dvärgväduren är att hanar vanligtvis blir mer tillgivna än honor, men honorna är lättare att gå på sin toa, och hålla sig till den. Hanarna dräller lite kulor här och var, då de i naturen vanligtvis har ett större revir än honorna(honorna ingår i hanens revir).

Bits gör ALLA djur, om de har en anledning…
Kaniner är vegeterianer, så de har ingen naturlig bitinstinkt, men de försvarar sig om de måste, så det gäller att inte ge kaninen nån anledning…

Men Dvärgväduren är en tålig och lugn ras, som har överseende med det mesta, de är oerhört intilligenta, och har ett bra minne. De kan också lära DIG ett och annat trix, fast du tror att det är du som lärt den…

Köp från en uppfödare, och inte från djuraffär, så får du hjälp med din kaninen vid ev. kloklippning och foderfrågor, eller vid sjukdom. Gå gärna med i en kaninförening, så har du massor med likasinnande att prata kanin med.
I vår förening får man även hjälp med foderval och vaccinering, mm.

/Anders /Thumper KG
www.thumper.se

Härligt med alla svar

Stort tack till alla för era svar för det fick mig att tänka ordentligt.

Själv har jag intresset för en kanin mer än en katt, därför tänkte jag mer på att köpa en kanin,  kommer ihåg när jag var ca 7 så hade vi kaniner men efter att de dog så köpte mina föräldrar inte fler, de hade ingen tid och vi flyttade mycket den tiden också,så det gjorde det svårt för oss att skaffa kaniner, men nu när jag Vuxen och mer stabil och känner för en kanin och min son tjatar om ett litet djur som han vill "ta hand om" så känns mer som att en kanin är något vi kan ha hemma .

Ju, självklart så ska han inte vara ensam med en kanin, utan alltid någon vuxen är med utan att han ser det eller ej. Sedan känner jag att det är viktigt för sonen att ha ett litet djur hemma som han tar ett "litet ansvar för" han behöver något som ger honom något tillbaka också. Vi hade en hamster när han var två och han var i sjunde himlen varje gång han skulle mata henne eller städa buren, men tyvärr så lever de inte länge och de är mer natt djur.

Härligt, då blir det en kanin, exakt vad jag ville läsa för svar, fick mig att känna att det är det vi vill ha .

Nu är det mer dags att kola upp uppfödare som är i närheten av oss, tänkte fråga varför man inte ska köpa från djuräffären? Vad är det för "fel" med dem?

tycker kanske du ska köra en litta äldre kanin som är mysig o så :P ? ifall han tröttnar lixom så står du där med en kanin bebis ^^ de kan ju lixom leva i 10 år :P

#14 Känner mer som att även om sonen tröttnar så är kaninen min och sambos och sedan är det sonens.

Alltså om han tröttnar så är kaninen min och min sambos, inget förändras bara för att sonen tröttnar… Därför tänkte vi på kanin, jag har inget intresse för katt och jag vill ha en kanin…

Kan man vänja en äldre kanin som en ung kanin?

#15 hehe ok :P ,

Ja klart man kan. Själv har jag nästan bara tagit hand om äldre kaniner. Då slipper man tonåren och allt det också.

#13 kaniner ifrån uppfödare är oftast lugnare och mer vana med att man hanterar dom :)

Till mindre barn rekomenderar jag Holländsk kanin. Då jag tycker att Holländare är mycket lugnare, mysigare och socialare. Holländare är även väldigt tålmodiga (eller bad det heter), barnen i lekparken kan lätt vara med mina Hollisar och handskas på ett bra sätt för dem är så passlugna och blir väldigt vana vid barn. Medans min kompis dvärgvädurar inte alls trivs med barn.

Så jag rekomenderar Holländare.

#13 "felet" med kaniner från djuraffärer är att de kan ha dolda sjukdommar, bettfel och oftast så blir de hanterade mindre än kaniner från en uppfödare :)

Du har redan fått en massa svar men kan tillägga att jag har en tvåårig och två kaniner och det fungerar utmärkt. Vill hon gosa med honom så klappar hon honom eller sätter sig i soffan, för då brukar han hoppa upp och sätta sig i hennes knä. Det ända problemet är att hon tror att de ska ha fri tillgång på pellets, för katterna har ju det, för henne är ju det samma sak. Och att hon vill städa hos dem, inget fel med det men hon lägger det smutsiga spånet på golvet :/ Men hon lär sig snart.

En stor fördel är att hon har blivit mycket mer intresserad av frukt och grönsaker. När kaninerna får tex en morot så ska hon också ha en. :D

Om du inte vill ha en kanin nu genast. (Vet inte om du redan har hittat en, har inte läst alla inläggen) Jag har iafl 7 stycken ungar leveransklara någon gång i Augusti. De är en blandning av dvärgvädur och Lejonhuvad. Alltså inte renrasig dvärgvädur.

Jag finns i Halland. Säg till om du är intresserad :)

Jag har oxå en väldigt trevlig dvv hona :) Hon är tam och social, och man kan lätt hålla henne, inget sprattel.. Men hon är väldigt livlig,xD typ gillar att springa. Och hon är väldigt busig. Hon säljs med stamtavla. Har transport tillStockholm, och andra ställen. Hon skulle verkligen passa till barn familj då hon vill ha mycket uppmärksamhet hela tiden. Bild finns på min hemsida på tillsalu djur. www.freewebs.com/michiskaniner/ Hon är min egenuppfödda unge. Och hon går snällt i koppel!

Innan du bestämmer dig skulle jag rekomendera dig att lära dig saker om kaniner. Hur det är att ta hand om dem, burbygge, sjukdomar osv. Ett tips? är att kolla på artiklarna här på det här forumet. De är jättebra och lätta att förstå. Det är viktigt att veta vad det innebär att ha en kanin, de lever ju som sagt väldigt länge och det kan vara en mycket lång tid för en del. Det är många som blir less….

Nu verkar det ju som om du tänkt till att om sonen tröttnar så ska den bli "er" ändå. Det är kanonbra.

Ett alternativ om man vill prova kanin är ju att låna en sommarkanin, och testa någon månad och se om barnet tycker det är lika kul när den inser att kaninen bajsar och inte vill leka hela tiden.

Träffade en familj i en djuraffär där ungarna hade tjtatat, mamman hade gett upp, pappan ville inte ha djur alls. Han tyckte dem kunde ha en liten hamsterbur för där gick ju kaninen in i osv. Hade jag haft tid så skulle jag erbjudut dem att låna en av mina bollar några veckor för jag misstänker att dem barnen tröttnae och då var det ingen av föräldrarna som ville ha.

Barnen hade tjatat några månder om kanin men innan var det katt och hund och allt det där som barn tjatar om.

Men i det här fallt så verkar ju inte det hända så då säger jag bara lycka till.

#15: Jag har lite tips? för "nybörjare" på hemsidan, under "Din kanin" läs gärna där.

Nu är ju jag som uppfödare lite yrkesskadad så det är mycket text, men det låter svårare än vad det är.
Dock är det så att när man fördjupar sig i saker & ting, så får man reda på sådant som man inte hade en aaaaning om.

LÄNK till "Din kanin"