Hej, jag har två dvärg vädurs honor hemma som är nästan exakt 11 månader gamla.
De är kullsystrar och har bott ihop hela sitt liv, jag fick hem dem vid 8 veckors ålder.
Jag hade bokat tid för kastrering av båda två i mars men på grund av Corona så ställdes tiden in, vilket innebär att de för tillfället är okastrerade.
Jag tänker att jag ska ta upp två separata frågor i detta inlägg för att inte ta upp så mycket plats. Det kan bli lite långt, vilket jag ber om ursäkt för.

De har aldrig bråkat men de rider ibland på varandra (vilket dem turas om med) vilket får den undre kaninen att flytta på sig, men de bits aldrig. Senaste veckan har dock min ena kanin börjat jaga undan den andra (jag är mycket förvånad då det är den som tidigare varit lite mer "bossig" som nu flyttar på sig). Det är inte så att Lilith biter Luna men det räcker att hon närmar sig för att Luna ska flytta på sig, och när hon flyttar på sig så "pratar" hon.  Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara ljudet men det låter precis som kaninen i denna video: ( https://www.youtube.com/watch?v=TwSsoP52uR0 ). Jag har kollat hennes ben och känt igenom hennes kropp för att se om hon har ont någonstans men det verkar hon inte ha. Jag har funderat på att ta henne till vetrinären (av flera skäl som kommer i nästa paragraf*) men vill inte ut och åka i onödan då mitt boende egentligen är i isolering pga. corvid 19. Jag har 2 burar (en inne och en ute), bör jag sära på dem eller kan jag fortsätta ha dem i par under omständigheterna?

Sen kommer vi in på ett ämne, jag ska försöka behärska mig men jag är otroligt arg. Rent utsagt förbannad. Lilith och Luna är utekaniner och har vid flertal tillfällen blivit jagade och utsläppta av min granne som blivit tillsagt åtaliga gånger. Grannen är en fullvuxen man (27 bast) och alltså inget barn, i början erkände han med motivationen att han inte tycker djur ska bo i bur men nu skyller han bara ifrån sig så finns inte mycket jag kan göra. Jag har satt upp hänglås på alla dörrar och spärrat av hagen (som har tak) så de enbart kan vara där när jag håller konstant uppsikt över dem. Men jag har fått problem med Luna som blivit väldigt rädd för främlingar. Innan har det inte varit något som helst problem, hon har varit hur kelig som helst och älskat alla men efter sista gången de släppte ut dem (då jag sjukt slarvigt nog missat att sätta hänglås på dörren till hagen, vilket innebär att man måste lyfta ut kaninerna) så har hon blivit JÄTTE rädd. Så pass rädd att när min mamma eller någon annan än jag närmar sig henne, springer hon undan. När min mamma försökte lyfta ur henne ur buren skrek hon högt och kissade på sig. Det skär i hjärtat att se det, och jag har under den här veckan tagit in dem in i lägenheten (trots djurförbud) för att hålla bättre uppsikt och försöka hjälpa henne att bli mindre rädd igen. Min teori är att han jagat och/eller tappat henne för hon blir väldigt orolig även när jag lyfter upp henne även om hon låter mig göra det. 
Detta är ännu en anledning till att jag funderar på att ta henne till vetrinären, jag är extremt orolig att något allvarligt har skett och att hon lider. Så mina frågor kring detta blir då:
Tycker ni jag ska åka till Vetrinären nu med det samma, trots att hon inte verkar ha ont?
Har ni några tips? på hur jag på bästa sätt kan hjälpa henne? Jag låter buren stå öppen när jag är hemma så de rör sig fritt i sovrummet där jag sitter konstant och kelar och erbjuder lite pellets som godis när hon själv sätter sig i knät eller kommer fram för att bli klappad.
Vet ni någon bra vetrinär i närheten av Uppsala (jag bor i stenhagen) som är bra på kaniner? Jag har möjlighet ta mig upp mot 1 - 2 timmars biltur hemifrån men inte mer då jag inte har eget körkort eller bil.

Ska nämnas också att hon äter och dricker som vanligt, är fortfarande aktiv och nyfiken men väldigt mycket räddare än hon varit tidigare.

Tack så mycket för er tid, och återigen förlåt för att det blev så långt!