Hej! Är det inte så att en del kaniner ogillar att lyftas, men annars kan vara trevliga? Jag är rätt oerfaren, men vi skaffade 2 vuxna kaniner från olika hem för 1,5 år sedan. Hade samma upplevelse som du, när vi hämtade dom och förra ägarna hanterade dom, var speciellt hanen väldigt lugn, och lade sig till ro i min dotters knä. Men sedan dess har han totalvägrat att låta sig lyftas av oss. Han blev så upprörd när vi försökte att vi slutade. Med tiden har han vant sig vid oss, och kommer gärna bort och hälsar, äter från handen, eller låter dig klappas (om han är på humör…). Men lyfta får vi inte. Skal vi flytta honom ut i trädgården, ha med honom till veterinären (klipper klorna där) eller till kaninhotell, får vi få in honom i ett hörn så att han inte kommer undan, då kryper han in i transportburen. Han är trevlig, men alltså ingen kanin man lyfter och har i knät - vilket min 14-åriga dotter saknar (hon är van att gosa med sin kompis' kaniner, som inte har något emot det). Vad med att skaffa en kompis till honom?

Vissa kaniner gillar inte att bli lyfta. Men jag skulle nog kastrera honom och sen sätta ihop honom med en lugn kanin som alltid ska stå högst i rang men va trevlig snäll och försvara dig när han attackerar det funkar på dom flesta kaniner

Tack för era svar! Han är kastrerad (januari, född i juli) men det har inte gjort skillnad. Han kommer om man lockar med vårat "mat-ljud" men han kommer inte spontant. Eftersom att han är så svår så kan vi inte ge honom någon Motion mer än att gå lös inne - men det funkar inte heller egentligen. Han tuggar igenom kabelkanaler och på vägghörn, och på möbler. Hade han gått att hantera kunde man ju ha aktiverat honom på något sätt. Han gör utfall och bits också, kanske ska tilläggas. :(

Je honom mycket tid och ha tålamod. Det kanske har hänt någonting i hans uppväxt eller något som gör att han inte litar på människor. Sätt dig ner i ett rum med honom och vänta. Tillslut kanske han kommer fram. 

Jag tycker verkligen inte att ni ska avliva honom, men det är ju erat beslut.

Hade också en sådan kanin förut. Hon gick inte att lyfta och hon gjorde utfall mot en. Jag fick använda trädgårdshandshandskar i början för att kunna lyfta upp henne när klorna skulle klippas osv. Hon blev lite lugnare när hon fick en kompis men fick jobba mycket med henne. Började med att låta henne acceptera att bli klappad och vara ok med det. Hon blev aldrig en kelig kanin som gillade att bli buren men blev hanterbar. Kunde till och med ta med henne på några kaninutställningar till slut och få henne att sköta sig där för hon var en mycket fin kanin och hade stamtavla och från uppfödare. Hennes kompis däremot var hur kelig som helst men en oplanerad korsning från grannen som trodde de hade två honor. Så hon gick inte att ställa ut men snällaste kanin jag haft. Kaniner är olika så kanske får du acceptera att han inte kommer bli en kelgris men om han är kastrerad så kan du ju kanske skaffa en kompis. Köp då en kanin som är keligare så kan din hane fungera mer som sällskap för den för kaniner trivs bästa att ha en artfrände.

Tack för alla svar! Verkligen toppen att få input från kunniga! Jag försöker att lägga upp en plan och gå långsamt fram. Igår tog jag på mig tjocka fleecekläder och trädgårdshandskar och lyfte honom ett par gånger ut i buren. Lyfte i nackskinnet med en hand under rumpan, tar jag under frambenen blir han superstressad. Det gick iallafall faktiskt riktigt bra att lyfta ut honom till mitt knä, utan sprattel. Kanske för att jag mentalt var beredd på sprattel? Sista gången satt han faktiskt kvar i mitt knä efteråt! Han fick sin ranson mat som beröm, efter varje lyft. Jag tror att han ändå kommer få bli utekanin sen, eftersom att han är rastlös och tuggar på nästan allt. En stor rymlig bur med Hage, som sagt. Med en trevlig kompis som några sa! Tror det är bäst för honom.

Har inte läst alla svar så du kan redan ha fått samma svar men här kommer mina tips?. Om ni inte kollat så kolla så att han inte har ont, kan du inte kolla själv kan det vara värt ett besök hos veterinären . Annars så kan det vara så att kemin inte passar helt enkelt. Jag har varit med om det. En kaninhona som vi köpte för Avel var rent aggressiv mot oss ibland. Vi testade också allt vi kunde komma på men när vi fick frågan om vi hade ett avelspar så tog vi upp henne som ett möjligt partner till en hane vi hade. Vi varnade om hennes beteende men dom ville ändå ha henne. Väl hos den nya ägaren så blev hon en perfekt kanin, så det var helt enkelt kemin som inte stämde