Skriv gärna om hur gamla ni var när kaninen dog också, om ni haft kaninen sen ni var små osv.

Ingen av mina kaniner har dött vad jag vet, men min föra kanin, Balthazar, rymde och jag har aldrig sett honom sedan dess.
Han rymde den 27 februari i år men i nästan två månader trodde jag att vi kunde hitta honom igen.
Jag blev väckt kl halv fem på morgonen av att min mamma hade hört oväsen utifrån och gått ut för att kolla till kaninerna, och då var Balthazar inte där.
Vi tror att det var en vildkanin (hona) som gjorde att han ville komma ut…
Jag hade honom inte ens i två år, och jag fick honom när han var 10 veckor.
Jag vet inte om han fortfarande lever men i så fall så har han det bra ute nu. 🌺

#2 Åhh va tråkigt!

Hos oss har

En kanin blivit tagen av en katt (hon var ca 1 år)
En dött då hon skulle föda, vi hann misstänka att nått var fel men då vi gick ut för att göra nått åt det var hon död (Hon var ca 1½ år)
En dött i misstänkt trumsjuka, då kom vi ut och hon var död utan förvarning (hon var ca 1½ år)
två har avlivats eftersom dom började bli dålig (åt sämre, mindre energi, rörde sig sämre etc) (Dom var ca 5 år)
När jag var liten hade jag några som rymde och antagligen togs av räven (minns ej ålder)
Några kaninungar har hittats död innan dom blev 6 veckor vilket kan räknas som normalt och en kaninunge avlivades pga dålig tillväxt. Dessutom så har en kaninunge fått spontan abort på en hel kull pga en hund
Flera ungdjur har slaktats för kött/päls (½-1 år)

alla har vi (min man) avlivat eller så har vi (jag el min man) hittat dom i buren om det var nått sånt.

Sen tror jag inte att nån mer dött hos oss

Så ingen har dött av ålder även om jag tror att ålder spelade in på dom som blev sämre och sämre och avlivades men vi har haft kaniner som blivit äldre.

Men då har de flesta av våra kaniner sålts eller slaktats så dom vet vi ju inte hur länge dom skulle ha levt (jag vet att några har kull och lever glatt tex och dom är inte purunga iallafall).

Det är ju tråkigt när djur dör men värst är det om dom lider, då det går snabbt känns det ändå bäst.

Vi har ju ändå haft mer än 50 kaniner så det är ju inte så många som dött plötsligt jämfört med hur många vi haft. En har ju dessutom dött då vi avlat på henne och kaninungarna kan vi ju räkna dit också så avlar du inte på din kanin kan du ju räkna bort det också.

Edit; jag kom på att vi haft en till kanin då jag var vuxen som (antagligen) dog av räv eller liknande då hon rymde och vi hittade henne aldrig.

Så räknar man bort Avel (både avelskaniner och kaninungar) så tror jag rymning står för flest dödsfall för oss så förutom att undvika Avel kan bra kaninburar vara ett sätt att öka chansen för långlivade kaniner

En av mina kaniner dog när han var 14 år. Han blev förlamad i bakdelen av kroppen och därför krävdes en avlivning. En annan av mina kaniner låg död i buren en kväll. Vi vet inte vad han dog av men han blev bara 2 år. Ytterligare en annan av mina kaniner fick vi avliva pga fluglarver när hon var 5 år. Detta var det absolut värsta jag varit med om. För två dagar sen avlivades min dvärgvädurshane, då 8 år gammal, pga problem med kindtänderna. Jag har haft ungefär 30 kaniner allt som allt och ingen död har varit den andra lik, varken med ålder eller orsak. Därför är det jättesvårt att säga exakt när och varför din kanin kommer att dö. Det får helt enkelt tiden visa. Det vanligaste är ju dock att de dör av ålder, eller av problem som kommer med åldern.

Det är typ 8 år sen jag haft kanin, men när jag var yngre och bodde hos mina föräldrar så hade jag kaniner i många år.

Första kaninen som dog var en stor bondkanin som dog i lunginflammation efter att jag hade tvättat henne. Jag hade tvättat min dvärgkanin förut (pga av bajs i pälsen), och fattade aldrig att en blöt kanin kan bli kall och sjuk.

Alla andra var dvärgkaniner.

Tre av mina kaniner dog troligen av chock. Pappa hade byggt en inhägnad på gården där kaninerna fick vara under dagen. Eller de var 4 honor i den större buren, hanen gick ensam i en mindre bur. Grannens hund hade slitit sig in i buren och 3 av 4 honor var döda när jag kom hem. De hade inga sår på sig, så vi tror att hunden skrämde livet ur dem. 

Sista honan blev kanske 9 år..  vi tror hon dog pga av åldern. En dag fann vi henne död i buren.

Sista kaninen skulle vi ha avlivat. Han var 12 år gammal och i så dålig form att han varken kunde hoppa eller rengöra pälsen. Han ramlade omkull när han försökte skutta och hans päls var tovig och smutsig. Kaninen bodde hos min pappa som har veterinärskräck.. så han ringde mig när kaninen inte längre kunde resa sig. Tyvärr så var jag ute på kryssning just då och kunde inte komma dit på en gång. Kaninen dog inom en dag. I många år har jag haft dåligt samvete för att jag inte förde honom till veterinären innan han blivit i så dåligt skick, men han var en kämpe och ville leva.

Oj! Va gamla många av era kaniner har blivit, kul att höra. Det beror väl mest på hur man tar hand om den? Att de får Motion osv?

Min älskade Ponke dog den 27/1 2014. Han var 5 år gammal och jag 10 år. Det var en hemsk skolmorgon. Jag vaknade tidigt för att jag skulle till skolan. Efter gick jag till honom och märkte att nåt stämde inte. Jag gick närmre buren och kollade. Han låg ner och rörde sig inte. Jag öppnade takluckan, han rörde sig inte. Jag rörde honom, kroppen flyttade sig och var tung. När jag insåg att han var död skrek jag varför varför hände det. Jag sprang raka vägen till pappa. Han sov fortfarande, men jag skrek till honom Ponke är död!!! Samtidigt grät jag så mycket så hjärtat skärde i mig. Han vaknade och frågade vad är det som hänt? Jag sa igen Ponke är död, samtidigt som jag grät. Jag sprang tillbaka till buren och pappa följde efter. När han själv såg att Ponke var död började han också gråta. Vi satt i köket och grät båda två. Jag sa att jag ville inte gå till skolan och det behövde jag inte. Vi la Ponke i en plastlåda med han favorit filt och öppnade fönstret. Jag satt på golvet i rummet och grät. Jag klappade den döda kaninen och struntade i om han var full med bakterier. Jag ville vara i närheten av honom.
När klockan var 8 ringde min pappa min lärare och sa att jag inte skulle komma till skolan då våran kanin hade dött. Min lärare blev också ledsen för vår skull och sa låt henne stanna hemma.
Jag och pappa började leta efter en ny kanin. Pappa fick tag på någon som sålde en gul/vit hane och en svart/vit hona. Med hjälp av pappas kompis kom vi dit. Först fick jag se hanen. Jag tyckte att han var söt, men när jag såg honan blev jag förälskad  i henne. Min pappa började fråga lite om honor och när det inte var svårt med en hona valde vi henne:) Personen tog och lyfte honan och jag frågade om jag fick hålla henne och det fick jag. Hon var så liten och gullig. Man kunde känna att hon var ömtålig och hade inte så mycket muskler för att hon var liten. Direkt var jag orolig för att tappa henne. Jag kände att hon  var min. När vi satt i bilen pratade jag lugnt med henne.

Hennes namn blev Mira Maybelline

En utav dom blev cirka 7 månader. Fick avliva henne pga varböld i käken. Jag skulle fylla 10 samma år.

En blev tagen av en hund. Vet inte riktigt hur gammal hon var men skulle gissa på 2-3 år. Var samma år som den ovan, så hade nog fullt 10 år då.

En dog bara, vi vet inte vad som hade hänt med honom. Han var då 5 år, och jag hade fyllt 10.

Sen så avled en hona av magproblem och kraftiga kramper under våren 2014, hon var då cirka 2,5 år. Jag skulle fylla 12 samma år.

Så avled en hane utav okänd anledning. Han blev plötsligt dålig, och var förlamad 2 dagar efter han började vara lite nere, men han var ändå pigg. Han hade otroligt kraftiga kramper :( Han blev 7 år, hade fyllt 12 några dagar innan.

2015 avled en hane i mars, också av okänd anledningen. Men jag skulle gissa på något neurologiskt då han hade problem med muskler, ögon m.m. Han blev cirka 3,5 år.

Så i år, så avled en hona av förlossningskomplikationer (tjuvparad). Hon kunde verkligen inte föda, och det gjorde så ont i själen att se henne lida ;( Hon blev cirka 4,5 år. Ska fylla 14 i år.

Just nu har jag två hanar på cirka 1 år :)

Var +- 9 år när våra dog. Satt ute och klappade dom med dörren på glänt medan systers hund satt utanför och törstade efter dom (knäpp hund som jagade allt som rörde sig) när en av dom plötsligt stack ut när jag inte var beredd. Hunden märker detta, spränger staketet och tar upp jakten på kaninen. Jag försöker stoppa dom genom att sparka hunden, ställa mig ivägen, slita i hunden medan jag gallskriker efter hjälp. Det slutade med att hunden bröt nacken av kaninen. Kaninen var kanske 4 år? De andra blev tagna av räven när vi var borta. Minns bara att marken va täckt av päls och kaninerna borta.. De var kanske 5-7 år?

Ponke (japantecknad dvärgvädur)

✨10/7 2003
🌺27/1 2014

Mira Maybelline(svart brokad lejonkorsning)
✨12/12 2013
🌺

Bilden på Mira kommer inte upp:(

Fick min kanin när jag gick i 1an eller 2an och han dog när jag nyss hade börjat 6an på en måndag. Tarmarna(?) hade slutat funka så han kunde inte bajsa eller äta, vi ringde djursjukhuset men dom sa att det var väldigt liten chans att han skulle överleva. Så när jag gick upp på måndagen för att åka till skolan så tog jag och satt med han en stund och tillslut slutade han andas, i mina armar. Han blev 5 år och några månader.

Min första kanin Chippe fick jag när jag var 8 år. Han levde i hela 13 år och 2 månader och dog år 2013 då jag var 21 år. Det sista året han levde var han helt blind av gråstarr och väldigt lugn/stillsam av sig, men annars mådde han bra. Men en dag i november när jag gick för att ge honom sina frukostpellets så märkte jag direkt att han inte mådde bra. Han var liksom ovanligt slapp i kroppen och hängde lite snett med huvudet och andades flämtande. Jag tog upp honom ur buren och satte mig på min säng och försökte ge honom mat och vatten, men han ville inte ha någonting. Däremot slickade han mig tappert på handen som för att trösta mig eftersom jag satt och grät och höll i honom och kände på mig att han var döende. Vi satt på det viset i kanske en timme, sedan ryckte han plötsligt till i hela kroppen och blev alldeles stel och sedan föll han åt sidan och dog i min famn. Antagligen fick han en stroke/hjärnblödning. Det var hemskt att bevittna men jag är ändå glad att jag fick vara med honom i hans sista livsögonblick. Han fick leva ett långt och friskt liv och han visade sin kärlek till mig enda in i slutet. Han var en mycket speciell kanin och jag kommer aldrig att sluta sakna honom…

Min kanin blev ca 3 år

#14 Vilken sorlig historia som var sann🌺

En kanin jag hade som liten fick en böld i underkäken och någon dag senare låg han i buren och var död för den hade spruckit. (Jag vet den skulle åkt till veterinären men jag var typ 7 år och visste ingenting om sådant, det ansvaret låg på min mamma). Nu i vuxen ålder dog en kanin för kanske 10 år sedan. Hittade honom en morgon där han låg helt still och kall. Åkte in till djursjukhuset men de hann inte hitta fel på honom. Han började skrika mitt i allt när de försökte värma honom och ta blodprov och sen sa veterinären att det va bäst att avliva honom. Så det gjorde vi, han var runt 3-4 år. Ja valde att inte obducera honom för jag såg ingen mening med det, det skulle ju inte få honom tillbaka och han var ingen avelskanin.

Jag hade en liten kanin som en dag fick huvudet alldeles snett, jag fick panik och vi ringde veterinär direkt. Vi fick en tid kanske 10 min senare och jag grät något så fruktansvärt så jag kunde inte gå in med honom i veterinär rummet,mamma fick göra det, han hade en parasit som vi tog pencelin mot. Det var hemskt att se honom lida, vi tänkte avliva honom men en dag kom mamma till skolan och sa att Nino hade somnat in själv. Han var min första kanin så det var liksom speciellt med honom. Samma parasit drabbade min kaninunge, Ronja, som jag tror hade blivit riktigt duktigt med lite träning. Hon kände jag inte lika bra men det var en då så oväntat och hemskt.

Min kanin silver dog 2014, han vart 11 år gammal och var en dvärgvädur, tycärr så var vi tvugna att ge han en spruta då han visade trcken på att han hade ont, han var blind på bäda ögonen (gråstarr) och hörde väldigt dåligt den sista tiden, jag var 12 år när detta hände❤️

Får en tår i ögat när jag läser alla historier!! De har det säkert bra i kaninhimlen <3<3<3

Min första kanin fick jag när jag var 8 år hon gick bort när jag var 18. Cancer visade det sig. Hade jag vetat bättre som ung hade hon blivit kastererad och sluppit den hemska cancern. 

Min andra mysplutt iris dog när hon var tre av pausterella som vägrade ge med sig och hennes burkompis Benji dog vid fyra års ålder av att han mage hade stannat av under natten. När jag upptäckte det på morgonen tog vi in honom direkt till veterinären som gjorde allt för att rädda honom men han dog under natten dagen efter vi lämnat in honom. 

De två jag har nu hoppas jag ska få leva långa och värdiga liv. Russell är en adopterad herre på över året och Esther är nu 8 månader och ska bli kastererad om två veckor.

Har haft fem kaniner som dött, och tre av dem har blivit slöa och ramlat omkull plötsligt. Två av dem dog på väg till veterinären och en dog på undersökningsbordet hos veterinären. Vet inte säkert vad de dog av, men misstänker parasiter. De övriga två har jag hittat döda i buren. Kaninerna har inte varit gamla, mellan 10 veckor och 3 år. Sen hade vi en kanin som rymde tidigt i våras, och kom inte tillbaka. Vi har haft 14 st kaniner sammanlagt.