Måste få skriva av mig lite om vår ena kanins utveckling! :) lång text! För drygt ett år sedan så skaffade vi oss ytterligare en kanin, från ett ställe son placerar om kaniner. Stället i sig verkade okej men ändå inte, dom verkade vara bra människor, dock var vår kanins bur instängd under/mellan andra kaniners burar vilket verkade sådär. Samt att dom enligt hemsidan krävde att man skulle skriva på massa papper och sånt, vilket aldrig kom upp utan det var mer "Kolla på kaninen, ge snubben pengarna, sen hjälpa till med buren in i bilen" (Hela "affären" tog la 15 min) typ, inga papper eller så mycket info om kaninen i sig, vilket inte vi tänkte på eftersom detta var vår andra kanin någonsin, och vi var mest taggade på att ta med henne hem. Det mesta kom ju fram när man väl var hemma och fick massa "Just det!" uppenbarelser. I alla fall, kaninen var rätt aggressiv, hon slogs och rev med framtassarna, bet på kablar och fräste åt oss hela tiden. Man fick absolut inte röra vid henne från örorna och bakåt, och knappt ens det, utan att hon skulle slåss och rivas. Som tur var så bet hon inte i alla fall. Var tvungen att ta på mig dubbla vantar och använda mig av en filt för att klippa klorna på henne. Detta var ju kvar i flera månader efter att kom kommit hem till oss, och vi var tvungna att barrikera överallt med filtar och handdukar varje dag så hon inte kom åt sladdar och liknande, samt att hon hade/har stora problem med magen, vi var rätt nära på att ge upp hoppet om henne. MEN nu ett år senare och mycket tålamod, så har vi nu en bekväm, kelsjuk, underbar flicka som går lös hela tiden. Hon njuter numera av att bli klappad över hela ryggen och har inte hört henne fräsa åt någon på säkert ett halvår, hon blir överlycklig när man kommer ut i köket som nu är "hennes" kök, och ibland skuttar hon ut till vardagsrummet och hoppar upp i soffan och gosar. Hon är väldigt närgången nu, och älskar att vara nära upp i ansiktet på folk, och pussar på pannan är extra bra det också. Hon själv är väldigt pussglad nu för tiden också, och tar varje chans hon får att få pussa på husse eller matte. Det känns helt sjukt att det är samma kanin, som 4-5 månader efter att hon flyttat hit fortfarande rev och fräste, som nu blir så glad när hon ser oss att hon får upp sån fart att hon inte hinnar stanna, utan krashar in i våra ben istället, men fortfarande lika glad :D