Jag följer gärna! Är helt kär i lejonhuvade kaniner. Din viltgråa tjej på bilden är superfin, vilken gloria av hår hon har runt huvudet 😃 Svarta lejon blir också väldigt stiliga när den långa pälsen växer ut i silverfärg.  Vill också ha en svart!

Stället jag köpte mina kaniner av födde upp för utställning och de som inte rikrigt dög för säljas eller ställa ut slaktades. Lana och nytillkomlingen skulle alltså bli mat egentligen. Kaninerna har inte direkt "gullas" med då de hade väldigt många kaniner att hinna med att sköta om. Kaninerna mådde jättebra, bara det att de inte var tama alls och inte van med att kela mm. Lana som jag haft i ca 2 veckor börjar bli lite mer nyfiken och låter mig nu klappa henne korta stunder och kommer fram i hagen. Jag har försökt att prata med de så mycket som möjligt och ta det väldigt lugnt eftersom jag inte vill skrämma dom. Frågan är: Hur gör jag mina kaniner på bästa sätt tama?

#2 Som du gör låter bra, umgås mycket med dem. ;-)

#2 Godis!!! Ger du henne pellets?

Ett bra sätt att bonda med kaninen är att ge all mat för hand. Förrutom hö då.

Så all pellets, grönsaker, godis osv du ger kan du mata från handen. Efter ett tag så har hon lärt sig att hon får mat från dig och då kan du träna henne lite om du vill. Brukar tycka att det är roligare att ge det så än att bara ge de rakt ur handen. Då kan du ge henne godis när hon har tassarna på ditt ben och tillslut så kan hon hoppa upp i ditt knä osv. 

När hon är mer bekväm och framåt kan du börja träna lite på att lyfta och pilla på henne. Så blir det lättare att kolla tänder och öron och klippa klorna osv, viktigt för att kunna se förändringar hos ens kanin. 

Men sluta med allt när det går som bäst, även om man vill fortsätta för att det går bra så kommer det snart gå sämre och då kan kaninen tröttna och bli rädd eller arg. 

Hon är jättesöt! Hoppas allt går bra med dom 🙂

#4? Åh vilken bra idé! Gillas skarpt, ska absolut börja att testa med det!

Mina två lejon är köpta av en uppfödare med väldigt få kaniner, uppväxta i hemmiljö och gosade med från början, men de blev ändå inga sociala kaniner hos mig, fastän jag matade dem ur handen varje dag. De avskyr att bli klappade, hjälper inte att muta med godis. De är rätt ointresserade av människor, men de är ändå nyfikna och aldrig elaka mot mig. Jag älskar dem och njuter av dem på avstånd 🙂Så mycket ligger nog i personlighet och gener, antar jag. 

I den här artikeln finns många bra tips? på vad man ska tänka på i förebyggande syfte: 
http://kaninmagazinet.se/2012/january/argradd-kanin.html

#6 Gillar artikeln och hemsidan jättemycket! Tack för tipset! Jag tittar också från avstånd och njuter, men hade varit roligt med lite fysiknärhet❥ Hoppas det kommer, det går bättre för varje dag!

Idag blev mina små lejon vänner på riktigt och det känns jätteskönt! Vi har varit ute i hagen nästan hela dagen och jag testade en övning jag läst om. Jag satt i mitten av buren med godsaker på ena sidan, och med kaninerna på den andra. Lana (viltgrå) var väldigt snabb med att våga sig över, tog bara två minuter. Den silversvarta,  gick över mina ben efter ungefär 5 minuter. Jag blev jätteglad då jag hört att det kunde ta upp till flera timmar att få sina kaniner att våga hoppa över. ☺

Mitt viltgråa lejon heter Lana efter Lana del Rey. ☺ Den silversvarta har ännu inget namn. Jag funderar på att fortsätta på artistnamn eller ta ett liknande namn som t.ex Lou. Jag kan inte bestämma mig för något namn! Vad tycker ni att hon ska heta? ♡

Leia kanske?

Vad roligt att de kom till dig så snabbt, de verkar inte speciellt blyga fastän du haft dem så kort tid. Underbart! De kan inte motstå sin nyfikenhet… 😃det är det häftigaste med kaniner tycker jag, att de är så himla nyfikna och på det sättet ganska lättaktiverade. 

Din svarta dam är så elegant! Stora öron 😍
Kanske hon kan heta… 

Lana och Storm 
Lana och Lykke Li 
Lana och Lily 
Lana och Sia (jag älskar sångerskan Sia)
Lana och Lorde

#10 - Tack fint namn! ♡

#11 - Jag vet det var jättekul! Fina namn gillar speciellt Lorde ♡

#8 Så söta!!

#13 - Tack! Håller med kan inte motstå dom!

Nu har min silversvarta hona fått sitt namn, Nicki! Hon är döpt efter Nicki Minaj så jag bestämde mig för att fortsätta på artisttemat. Jag ville ha ett enkelt namn och min vän gillade verkligen det namnet, så så blev det!

#15 Fint, tror jag passar henne bra!:-)

Idag var en helt otroligt bra dag! Lana har blivit mer säker och utforskar så mycket, springer runt som en galning. Hon hoppade även upp i mitt knä flera gånger när jag satt i hagen och jag blev verkligen superglad då de varit väldigt osäkra fram tills idag. Nicki blir också allt mer självsäker och hon ser verkligen upp till Lana. 

Satte upp ett litet hopphinder för skojskull för att se om de vågade hoppa och de flyger över nu! De tycker att det är jätte roligt! ♡

Lana ↓

#16 - Tack, tror också det!

Nicki HATAR att bli buren. Jag vill väldigt gärna träna bort detta då det känns bra att kunna lyfta henne från och till buren/hagen, eller om man behöver undersöka henne. Jag har läst att en del säger att man ska försöka lugnt och försiktigt lyfta de så mycket som möjligt när de är små, andra säger att man inte ska lyfta alls? Hur ska jag göra?

Känns inte alls bra att hon är så rädd. Har bara haft henne i ca en vecka och hon är inte alls så blyg och osäker i hagen, kommer fram och luktar och äter mat när jag ger henne. Men hon vill verkligen inte alls bli lyft. Vill inte skrämma henne, vill att hon ska må bra och vara trygg. Tacksam för tips?!

Någon som har något tips?..?

#19 Träning, träning och ännu mer träning. Lyft henne så ofta som går, små korta stunder. Pröva olika grepp för att se hur hon känner sig tryggast. Handen under rumpan och den andra under buken funkar på många, men inte på alla. För att göra greppet stadigare för dig själv kan du sätta ett finger mellan frambenen så är det enklare att hålla kaninen om den börjar sprattla. 

Ge henne lite gott när hon är famnen, så lär hon sig att det är något positivt 🙂

Sen funkar ju alltid transportburen också, men det är ju alltid skönt att faktiskt kunna hantera sin kanin även när man bär den. Så det är vad man själv tycker är viktigt 🙂

Hoppas det löser sig för dig!

I början så lyft bara en liten, liten bit över golvet, bara några centimeter och utöka höjden när hon verkar mer bekväm med dina lyft. :)

#21 & #22 - Tack för tipsen!

Ord kan inte beskriva hur mycket de här små djuren glädjer mig, hela tiden varje dag!

Visst är det härligt! Innan förra året visste jag inte heller hur mycket glädje man får av ett par kaniner, de behöver bara vara i närheten och runt omkring mig för att jag ska bli avslappnad och glad. Kan stå och titta på dem lääänge varje dag. Underbara små djur!

Tänk vad tiden går fort! Lana (viltgrå) och Nicki (silversvart) har nu följt med mig hem till stan efter att bott i sommarstugan hela sommaren. Jag var jättenervös hur det skulle gå att ha kaniner inne men det funkar super bra, de har fått ett eget rum som de har fri tillgång till jämt. Det går ganska bra med att få de rumsrena och det sker bara en olycka ibland, men det hade jag räknat med. De äter hö och pellets nu och jag försöker verkligen hitta grönt ute i parker men det är svårt. I somras åt de nästan alltid bara grönt.  

De är inte speciellt tama här hemma i lägenheten som de var/är i sommarstugan ute i t.ex hagen. Där kan de hoppa upp i mitt knä men här håller de sig på avstånd. Antar att de lär sig hantera omgivningen.

Glad att allt går bra!

Tur att de klarade flytten så bra! Lyxigt att de får ett helt rum själva, härligt för er alla 👍

Mina lejonhuvade är på bättre humör och söker sig oftare till mig när de är ute i Hage eller bur, och lite mindre sociala inomhus. Vet inte varför.

Samma här! Konstigt? Hur är dina kaniner?

Just de två lejonhuvade är rätt ointresserade av människor och håller sig mest till varandra inomhus, de är inte rädda men ganska reserverade och gillar inte att bli klappade. Annars rätt nyfikna och aktiva. Honan är lite sur vid brunst, men inget som stör. Hanen hänger mest på det som hon bestämmer att göra, och trivs inte utan henne. 

Men ute i Hage så är det som om de får en annan stimulans (känner sig friare? eller känner sig mer hemma ute?) och verkar mer nöjda i friska luften, jag vet inte riktigt vad det är som gör skillnad faktiskt. Då kan jag ibland få klappa, och de klättrar upp i mitt knä…

#29 - precis så som jag själv upplever det!

Fråga - Idag var jag ute med Lana och Nicki i hagen när de plötsligt började bråka och de slutade inte fast jag föröskte gå emellan. De är fyra månader och jag undrar om det ät normalt att de gör så? Har aldrig sett att dom bråkat förut då de alltid ligger bredvid varandra och myser? Nu är de "vänner" igen men jag är rädd att de ska bråka igen när jag inte är där. Ska jag låta det vara eller är det bäst att sära på dem? ☹

Jättetacksam för svar snabbt vågar inte lämna dom själva en sekund nu!

#31 Dom håller antagligen på att bli könsmogna och det kan leda till att dom måste göra upp rangordningen igen. Så länge dom inte biter sår på varandra och inte stressar varandra för mycket så kan man låta dom vara. Man får ju se själv om det blir för mycket. Rider dom bara lite så brukar det oftast vara lugnt. Blir det slagsmål och dom får sår har det ju gått för långt. 

Men håll lite koll på dom och fixa lite gömställen så dom kan komma undan från varandra. 

Kastrering kan vara att föredra om dom fortsätter bråka, blir dom av med alla hormoner. 🙂

#33 - jättetack för svaret! nu känns det bättre!

#30 Vad lustigt att det är så. Men jag tror det kommer bli bättre och bättre, nu har de ju inte bott så länge inomhus och håller på att vänja sig. Det kan ju ta flera veckor-månader 🙂 Har faktiskt ändå märkt skillnad med mina lejonhuvade, de var rätt tillbakadragna när de var yngre (typ från tonåren vid 6 månader tills alldeles nyligen), och nu när de strax är 2 år så har de lugnat ner sig och mognat. Nu när hormonstormarna är över vill de ha mat hela tiden och söker rätt ofta kontakt, även inomhus. Antar att det också är för att jag låtit dem vara (bara burit dem i transportbur istället för famnen) rätt mycket, samt att man inte behöver borsta deras päls alls lika ofta längre nu när de fällt av ungdjurspälsen, sånt brukade ju också stressa dem lite grann och göra dem misstänksamma mot mig. 

Det blir bara bättre och bättre, ska du se 👍