Jag har kaniner och katter, fungerar utmärkt
Man får lära katterna helt enkelt, brukar gå :)
Men såklart aldrig lämnas ensamma :)

Rekommenderar isf att ha en stor kanin, då jag av egen erfarenhet vet att vår katt jagar hermelin kaniner (0,9 kg) men blir rädd för en 1,7 kg kanin

Jag har mina två kaniner frigående i huset tillsammans med mina två katter. Jag har två hermelinkaniner varav en är en ungkanin och sen två huskatter. Vi har varit tydliga med till katterna att man inte får leka med kaninerna, så mina katter bryr sig inte om kaninerna det minsta.

Har tre vuxna katter och min kaninbebis kom hit för c:a en vecka sen. Har varit tydlig mot mina katter att kaninen också är en familjemedlem. Hittills har det gått ganska bra. Enda e vel om kaninen skuttar fram till katten och är lite för påträngande så kan katten ta upp en tass för att säga ifrån. Men jag lämnar dom aldrig helt ensamma och katterna vänjer sig mer för varje dag som går. Så i helhet tycker jag att det går bra.

Passade mina föräldrars katter när de var utomlands i ca 2 månader, gick jättebra, den stora katten, en pojk på typ 3 nu, rädd för allt och världens mes, han var fruktansvärt nyfiken men samtidigt rädd, han blev till och med jagad av vår dvv, vilket är olikt henne. Just denna pojk har iofs aldrig haft en anledning till att bli arg/försvara sig själv, just för att han är så mesig så att han inte ens vågar gå ut från huset, även om hans mamma är med. Mindre katten, pojkens mamma, ca 5-6 år nu, kom superbra överrens med vår hermelin, hon låg och tvättade honom och dom låg och myste i soffan. Hon var inte för på och satt inte och peta in i buren och sånt, hon bara godkände att han fanns där och kom fram till henne lite då och då. Detta är då två katter som aldrig bott med, eller ens träffat kaniner innan (Eller ja, kanske mamman, hon är ju utekatt).