För tillfället bor Ytterstforsens Black Romance hos mig. Hon är en svart hoppkorsning. Ikväll kommer även Ytterstforsens Elsa till mig, en viltgrå dvärgvädur. Imorgon ska jag till tävlingen & tävla BR, och Elsa ska ställas ut.

Jag vill berätta om BR, som hon kallas. Ni kanske minns någon gång att jag ville ta en svart hopphona på foder? Black Noise of Nonstop heter hon och är såld numera. Romance är hennes unge. Hon föddes hos Therese & såldes när hon blev åtta veckor, som hoppkanin. Hon var pigg & glad och hade verkligen förutsättningarna.

För några veckor sedan fick Therese tillbaka Romance. Hon provhoppade henne och hon var grymt stressad på banan & jätterädd. Några dagar gick & en dag när hon kom till kaninstugan hade Romance fött! Therese visste inte ens att hon var dräktig, de andra ägarna hade inte ens sagt det till henne. Hon var bara 4-5 månader gammal dessutom. Ungen/ungarna dog (det var ca 2 st tror jag) och Romance höll själv på att dö. Hon var väldigt underviktig och mager och livet hängde på en skör tråd.

Men hon klarade sig, repade sig och håller nu på att gå upp i vikt. Hon skulle avlivas om ingen kunde ta henne, jag tjatade på mamma som inte gav med sig, jag provade allt. Men jag fick inte.

Till slut ville Anna M ta henne, en annan kaninuppfödare (jättetrevlig ung tjej) som börjat lite med Kaninhoppning. Hon skulle ta hand om henne & om det funkade, börja tävla också.

Gud så skönt att hon får ett bra hem tillslut. Hon har inte haft det lätt i livet, det märks på henne. Imorgon ska vi tävla, jag och Romance. Jag ska även tävla Elsa i hoppning, ska bli jätteroligt. :-)

Romance är inte vacker, hon är ingen skönhet precis. Inte heller är hon snäll utan morrig och bitig. Men hon är så sårbar, så ledsen innuti, trasig. Jag älskar henne trots att jag inte känt henne längre. Är så lycklig att hon äntligen ska få det bra!

Ville bara berätta .. :')