Det var könet som avgjorde på mina kaniner, men hade valt dom i vilket fall. De är det finaste jag sett. Viltgrå och silversvart lejon! Gillar även gula :) Har inte haft mina ungar så länge men jag tror det här blir jättebra!

Kön och gener och på honan att hon inte är brokig. (Föder upp Gotlandskaniner som genbank)

Tyvärr har det blivit så att trots detta är dom enda vi har kvar i år släkt med varandra

Muffin - fanns två hanar kvar i kullen och uppfödaren berättade att dom var ganska identiska, så tog den som var sötast på bilden helt enkelt. Tror även jag valde honom för att namnet var lättare haha! Den enda av mina som inte fått ett smeknamn även om jag aldrig hade döpt honom själv till det.

Nessie - Fanns två honor i kullen och den andra honan var brokad, inte min favoritfärg så då fick det bli den japantecknade.

Dexter - Var och hälsade på kullen och valde den lugnaste ungen. Han var lite mer i bakgrunden men var inte rädd, bara inte lika nyfiken som de andra. 

Mio - Blev bara 3 ungar i hans kull vilket är ovanligt för en frasse, så jag valde honom just för att han var hane. Var en blåmantlad hona, en svartmantlad hona och Mio då som är blåmantlad. Min drömfärg på min drömkanin så jag hade tur! Uppfödaren beskrev honom även som så himla go och personlig så då blev man ju lite extra säker på sitt köp.

Har bara köpt kaniner från uppfödare långt bort och inte haft möjligheten att hälsa på fler än Dexter, annars hade jag velat göra det med alla jag köpt.

De kaniner jag har idag då!
Bentley - Han och hans syster som var viltgrå föddes i en kull. Honan hittade hem ganska snabbt men inte Bentley. Hade en klasskompis som var intresserad utav honom men efter att jag fick avliva min gammeldam så fick han stanna då min mamma tyckte att det skulle vara jobbigt för mig att bli av med två samtidigt som jag hade byggt upp ett band med. Så var väl egentligen inget med färg, kön osv som avgjorde det. Men självklart är jag super förtjust i japanbrokat! 😃 Bentley är idag min räddning för det mesta här i livet så skulle aldrig kunna göra mig av med honom även om jag skulle blivit allergisk mot honom ❤️

Zapp - En vän till mig ägde honom tidigare och har följt honom lite fram och tillbaka sedan han var liten. När min bästa vän sedan såg att han var till salu var jag överlycklig och skickade ett meddelande till henne. Då jag ville börja med hoppkaniner. Transport och allt löste sig och jag kunde hämta hem min gosse. ❤️Så är väl mest det att jag gillat honom sedan han var liten som gjorde att jag ville ha honom samt att han var en hoppkanin. 🙂

Asta - Letade efter en kompis till Bentley och var först inne på att skaffa en hermelin. Men eftersom den rasen verkligen inte är "min grej" så började jag leta efter hoppkaniner som skulle passa. Var då en i min klubb som hade en hona kvar i sin kull som var av färgen madagaskar. Och eftersom jag älskar madagaskar så tänkte jag att vi provar. Fick ha henne på foder ett tag för att se om det fungerade. Men jag blev fäst vid henne och slutade med att jag köpte henne även om det inte fungerade tillsammans med Bentley. 😃

Yatzy - Kommer från en av mina favorit uppfödare som jag velat ha en kanin från ett tag men hittade aldrig riktigt "rätt kull". Det var först efter att kombinationen tagits om som jag kände att detta kunde vara en kull för mig. Så lämnade intresse på kullen och sa att jag ville ha en hane. Fanns två hanar i kullen, en viltgul och en gul/svart japanabrokad. Och eftersom jag är väldigt svag för både japan och brokat så blev det det! Ångrar det verkligen inte ❤️

Ester & Jackie - 2 av de 7 bebisarna i min kull som jag valde att behålla. Fastnade först för isabella färgade honan men sen när de blev äldre och började springa omkring så fastnade jag mer för Ester som är gul/svart japan. Men alltid tyckt mycket om Jackie som är en gul/blå japan som alltid har pussats och varit lite försiktig av sig. Men efter många om och men så beslöt jag mig för att även behålla henne. Jobbigt att slita sig från en kanin som hela tiden pussas. ❤️

Sen har jag även en kanin ute på foder, SV CH Pingu - Honom skaffade jag då jag inte kunde hitta någon "bra" eller tillräckligt fin dvärgvädurs hane i färgen vit rödögd i Sverige. Började därför leta utomlands och kom över en uppfödare i Danmark. Han hade avlat på vrö dvv sedan 1992 och sa att han hade två hanar kvar från samma kull där den ena fått 95p och den andra 95,5p. Och sa att han kunde släppa 95pn till mig. Hämtade hem honom på danska LU 2013 och var helt fast. ❤️ Han är verkligen en teddybjörn som man kan göra i stort sätt allt med. Sen att han samlade på sig ytterligare 4st 95p här i Sverige gör ju bara saken bättre. 😃

Haren - Har i några år haft djurpensionat. Haren var en kanin jag skulle passa av en mamma och hennes son. Hennes son var helt kär i Haren och ville inte lämna bort henne till mig. Mamma verkade trött på kaninen och sa bakom hans rygg till mig, om du hittar nån som vill ha kaninen kan den få den jag vill inte ha kvar den. Tyckte så synd om kaninen för den hade en för liten bur, en bruten tå för klorna var så långa, bettfel, otroligt mager och omusklad för den hade bara fått sitta i buren hela tiden. Trots det var det världens snällaste kanin, så otroligt påhittig, glad och nyfiken. Så jag kände jag räddar den här kaninen från ägaren och behöll henne. Ångrar inte en sekund av det! Hon är helt underbar! Hos mig har hon gått upp 300 gram och är i bra hull nu.

Majoriteten av mina kaniner är egenuppfödda, så jag väljer dom beroende på utseende & hur deras personligheter är. 
Köper jag in kaniner så går jag framför allt på temprament och utseende, samt stam.

Jag föll för Benjie för att han hade en sån fånig charm. Det var inte planen att vi skulle skaffa kanin, men så dök han gång på gång upp i mitt flöde på Facebook via Djurens Chans där de beskrev honom och hur han behövde ett eget hem. Hans jourmatte bodde ganska nära så vi tog en chansning och åkte och hälsade på honom. Han var väldigt blyg men vi kände att han verkligen var någon som förtjänade en chans och det är jag så otroligt glad att vi gav honom! När vi lärt känna varandra visade han att han var tusen gånger konstigare och charmigare än vad bilderna på Facebook hade visat. Vårt hem skulle inte vara detsamma utan honom.

Molly: började hos oss som hyrkanin, ingen vi egentligen skulle valt, om man tittar på färg, temperament och så, hon är gul/egern, ser mest ut som lite smutsig ljusbrun. Dock en rackarns charmig och kelig fröken när hon vill, en rolig kaninutmaning med stark egen vilja, morrig och vaktig i reviret, och hann bita oss alla innan hon kastrerades (som ni förstår hade vi inte hjärta att lämna tillbaka den lilla " fulingen", för vem hade viljat ha henne? Så hon fick stanna hos oss:) vi älskar henne precis som hon är:) Bosse: vi ville ha en kompis till Molly och hade tingat en liten hane, som tyvärr blev sjuk hos uppfödaren och inte kunde säljas. Hon hade i stort sett slut på kaninungar men av någon anledning kvar en vit blåögd lite äldre hane, så det fick helt enkelt bli honom - Bosse! Ingen vi valde, men vi kunde inte fått en goare och keligare kille! Han bara älskar alla! Världens snällaste, men blev inte rumsren ens efter kastrering, så jag har aldrig tvättat så mycket mattor i mitt liv, men vi förlåter honom varenda pöl:) Efter en lång bondingprocess är Bosse och Molly nu äntligen bästisar:))….

Exempel kommer från min morbror, som födde upp kaniner förut. Jag fick gå in i boxen med 5st kaninungar i. Tre stycken svarta och två zobelsiameser. Jag satte mig och den enda som kom fram var en liten vit kanin med brun nos, som även var den jag föll för innan jag ens gick in. Han lät mig ta upp honom så jag satte honom i mitt knä, han satt inte där länge innan han skuttade iväg till sina kullsyskon, men ingen annan lät mig lyfta upp dem.

Jag är såå glad över att det var just Exempel som kom fram till mig, annars kanske jag hade valt annorlunda, men tror inte att jag skulle kunnat fått en bättre kanin än honom!

Jag valde att köpa en kanin på blocket, då det finns många och jag tycker synd om flera kaniner man ser annonser på. Min Mose köpte jag av en privatperson. Jag föll fr a av hur han såg ut men även hans personlighet. Snäll, lite osäker men väldigt nyfiken. Hos förra ägaren blev han nog hyfsat omhändertagen, förutom att han mest fick sitta i buren ( vilket inte alls är bra). Detta då han inte går på golv, han tycker det är för halt. I början var han osäker och lite rädd. Det har varit en process, men nu nästan ett år senare är det annorlunda. Han har fått mycket mer muskler, rejsar och springer, svansar runt benen, tigger godis och vill nästan alltid kela (gärna långa stunder). Så jag är nöjd med honom!

Benjamin valdes ut delvis då han hade  bäst färg & teckning utav sina syskon och dessutom var otroligt mysig. Eftersom han är född hemma hos mig så hade jag ju dessutom hans 5 syskon att välja emellan. 4 av dem hade inte helt rätt färg (antingen för mörk eller för ljus) och systern som även hon hade bra färg & teckning var ändå inte helt rätt färg för mig, eftersom jag ville ha white zobel blå och inte white zobel brun. 😉 Jag skulle definitivt inte valt annorlunda!

Fick syn på den här kaninen i en zoobutik. Han var 6 månader gammal och riskerade att avlivas om han inte blev såld inom kort. Eftersom jag har många års erfarenhet av kaniner var det självklart att det blev just denna kanin. Nu är han snart 5 år och jag har aldrig behövt ångra det beslutet.

Min japantecknade lejonhuvade dam Iller valde jag för att hon hade så symmetriskt och vackert huvud (enligt mig, inte enligt rasstandard) när hon var liten. Det stämmer fortfarande, hon är sååå vacker, liten och rund.

Hennes brorsa (den wienertecknade) såg ut som ett gosedjur och med hans teckning var han verkligen en kanin som fångade ögat, plus att han var den mest gosiga i kullen. 

Kort sagt, jag valde nästan helt och hållet på utseende. Både när det gällde ras och individ.

Jag valde just rasen Holländare för att jag hade hört mycket gott om dom, jag var trött på dvärgvädur och tyckte att holländare såg väldigt fina ut. Hittade en bra uppfödare och började följa hennes facebook-sida. Sen bestämde jag att jag skulle ha en hona ur hennes nästa kull. Hon valde ut en tjej till mig som jag inte hade träffat inne. Det gjorde mig såklart lite osäker när jag inte ens hade träffat henne. Första intrycket var väl helt okej. Det är nu i efterhand som hon har blivit mer och mer säker i sig själv. Nu är hon undebar!

Det var egentligen ingen tanke alls på att vi skulle skaffa kanin. Men så såg jag två kaninungar när jag var iväg med min kompis som då var till salu. En av ungarna hoppade direkt fram till mig och började slicka på min hand så jag föll för honom direkt. Sen har han bara blivit mer social med åren så jag valde honom efter hans personligheter.