Min hona är nog mer "tam" än hanen. Han är nyfiken och vill gärna vara med men hon följer verkligen fötterna på en och ska vara med hela tiden :P Kan sitta med honan i knät och mysa men hanen vill hellre bli klappad på golvet x) Även om han är snällare och lättare att hantera än honan så är hon nog lite mer kelig :)

Flera brukar ju säga att hanar är mer lugnare än honor då honor brunstar mer och kan bli tjurig, Enligt mig så märker jag ingen skillnad, min hona blir inte direkt tjurig av brunst utan knorrar mycket mot hanen. Jag tycker både honor och hanar är ingen stor skillnad det är mest hur dom beter sig, det är från individ till individ ;)

Min har iofs blivit sådär snäll efter kastrering. Innan var hon hemskt tjurig och bara bet mig xD

Jag tycker nog att honor kan vara lite svårare att få tama än hanar, men dom är oftast mycket lugnare i temperamentet. Hanar blir ofta väldigt "haniga", däremot tycker jag att det är mycket enklare att lära hanar trix eller att hoppa osv. Dom är inte lika lugna som jag upplever honor och sitter inte gärna stilla så länge. 

Självklart beror det ju från individ till individ men i jag utgår från dom jag träffat.

Jag har alltid haft bättre erfarenhet av hanar.

Har haft 3 hanar (+2, min systers) och 2 honor. Mina egna 3 hanar var supercoola, snälla och trygga allihopa. Mycket keligare än honorna, tycker hanarna har ett mer stabilt temperament och är lite mer trygga i sig själva än honorna. Honorna jag haft har varit mer nervösa och spralliga. 
Min systers hanar däremot var mer som "honor". Dom va också mer nervösa och sådär.
Så det är ju verkligen olika från kanin till kanin, men jag gillar hanar mer.

Mina honor och hanar är ganska jämna i temperamentet, dock så är två honor vaktiga i sin bur, men det det kan jag acceptera så länge de är snälla & hanterbara utanför buren.

Om man kollar på dvärgvädurar så brukar de vara rätt jämnt. Men ändå märkt att hanar är mer frammåt än honorna. När det kommer till kelisar/hoppare så brukar hanarna vara mer lugna och honorna är fett envisa. Vilket även jag är, så går bättre ihop med hanar än honor. :)

Jag tycker egentligen inte att man kan säga att det ena könet är si och så än det andra, då jag har märkt att det är otroligt individbaserat. 

Jag har både honor och hanar som är superlätta att arbeta med medan andra är lite knepigare. Nu är i och för sig jag hoppare så har bara djur som jag känner att jag klarar av att samarbeta med och då händer det att både hanar och honor sållas bort. 

Men för att generalisera upplever jag det som att honor kan vara lite knepigare (men roligare) än hanar. Sen när båda brunstar/snuskar är det svårt att bryta det tycker jag oavsett kön. 

Dock lite som Malin säger kan en del honor vara lite mer revirhävdande i buren, men det har ju med modersinstinkten att göra, att de ska vakta sina bebisar 🙂

Många som skaffar kanin första gången blir rekommenderade att skaffa en hane som de kan kastrera om det blir för jobbigt.

Här har jag aldrig märkt skillnad på honor och hanar när det kommer till tamhet. Och knappt haft en enda hona som varit revirhävdande eller morrat osv. Mina märks det typ inte på när de brunstar 🙂

Sitter inte i könet skulle jag säga

Hanen är " lugnare i kroppen" än honan, vid all hantering, men ändå ett energiknippe! Inte typen som slappar nån längre stund. Han är go och lite " fjäskig", visar hela tiden att han vill vara med oss och tycker om oss. Slickar och pussar. Är väldigt kär i alla som ger honom uppmärksamhet. Han är galet sällskapssjuk. Man har honom runt fötterna hela tiden! Honan är ryckigare och sprättigare överlag. Vill att allt ska vara på hennes villkor. Bestämmer själv när hon vill ha kontakt med oss och är tydlig i det. Markerar när nåt inte passar (morrar och grymtar). Håller sig mer på sin kant, men är också mysig och kelig (när hon vill) men inte närheten av hanen! Kan verkligen ligga o slappa järnet!

#10 alltså nu beskrev jag vår hane och hona, absolut inte generellt ;)