Antagligen för att djuret människan är vanedjur så det skriker om det.

Även här var det ju regel snarare än undantag att ha nätbotten (i alla fall härikring), jag växte tex upp med det.

Jag vet om folk som hade det även för några få år sen (dom har inte kanin längre däremot) och det finns säkert folk som fortfarande har nätbotten härikring även om jag inte sett det.

Så att gå till koloniboende kommer nog men det kommer nog att gå långsamt.

Är lite nyfiken, hur hittar jag facebook-gruppen Zabbio?

Fast fram till för 100 år sedan höll man inte kaniner på nät och sällan i bur..  för dyrt :P

#3 Den heter Rabbits in Colonies :)

#3 Fast sen blev nät billigt, riktigt gamla gubbar/gummor skulle nog tycka det var helt galet med nätgolv men det är fortfarande det som varit normen ett bra tag nu.

#2 och TS har varit medförfattare i en jättebra bok som heter rabbits in colonies också

#3 &4 Tack för tipsen :)

Det är intressant i alla fall.. speciellt när man diskuterar med uppfödare i USA. Som är helt övertygade om att nät är det enda och mest hygieniska, trots att man ständigt läser om kaniner som fått tårna avbitna av råttor genom golvet, kaniner med mask och cocci (vilket är huvudargumenten mot fast golv), ungar som läggs utanför boet och fryser ihjäl, eller klättrar ut och fryser ihjäl (tar lite längre tid om de kan bädda ner sig i strö och man har större chans att hinna rädda dem, även om det händer i vanliga burar med), de har svårt att komma åt kaninerna i sina nätburar eftersom dörrarna måste vara små pga stabilitet, så det ''går'' inte att ge kaninen mer än 60x90cm att leva på, De får sjukdomar som ''snuffles'' (beror kanske inte på burarna men återigen är det huvudargumentet emot fast golv och grupphållning), de biter på galler, plockar av varandras päls genom gallrena, gräver ur maten ur matskålarna så att den trillar ner igenom nätgolvet, bryter ryggen när de ska paras (har jag läst om ett par fall som hänt), skadar benen, vilda djur bryter sig in i burarna och kommer åt kaninerna, eller sträcker in tassarna och skadar dem (kan för all del hända här med, men i vanliga burar med bolådor eller ännu hellre i en stor  Hage med gömslen, har kaninen viss chans att komma undan)..

Men trots att mycket av detta är vardagsmat så är fast golv och ännu värre - jord! - livsfarligt och sjukligt för kaninerna och gallerburar är det enda som är hälsosamt och vettigt att ha..

#6 så det är totalt omöjligt att ha burdörrar som är mindre än själva buren 🤔

En annan risk med nätbotten märkte min mamma då jag var riktigt liten och hon hade tagit en slaktkull, kullen var liten och hade just hoppat ur boet (som hade fast golv) och deras små tassar gick ofta igenom gallret. Då var grannens hund förbi och bet av benen på kaninungarna på alla förutom en så dom blödde ihjäl 😕

Kaninen som överlevde den attacken blev däremot ganska gammal tror jag, den kallades då Gammkaninen och gick lös på gården.

#7 Nejdå, de har burdörrar som är mindre, så om buren är större så kommer de inte åt inne i den och kaninerna kan gömma sig längst in, utom räckhåll. Gör de större dörrar så att de når kaninerna blir burarna instabila istället..

Jo precis.. samma sak som råttorna gör med tårna på de vuxna..

#8 Nog för vi har ju nätdörrar på burarna och ändå har vi inte supersmå burar och det hela är stadigt så för mig låter det som bortförklaringar.

Når man inte till hela buren får man antingen ha större burdörrar (våra är nästan 1x1 m) eller flera dörrar helt enkelt (vilket vi också har)

Jag har också diskuterat detta med en uppfödare (minns inte var hon kom ifrån) och det var intressant, dom verkar väldigt insnöade på att det är ren djurplågeri om man inte har nätgolv. :|

#9 Men ni har väl trä-ram runt nätet? :)
De vanligaste nät- burarna i USA är endast nät, köpt på rulle, klippt i rätt storlek och ihopfäst med metall-clips, så  kallade j-clips.  Sedan är de antingen upphängda i taket eller ställda på ställningar.

http://www.thenaturetrail.com/rabbit-equipment/wire-cage-build-plans/

http://barefootones.wordpress.com/2011/07/29/raising-meat-rabbits/

Läser man på sidorna har de kaninernas välbefinnande i åtanke för lösningar osv.

Stora nätburar med stora dörrar blir instabilt eftersom nätet är det enda som håller ihop formen.

Men visst håller jag med dig - det är en dålig ursäkt för att inte ge dem utrymme. Den är dock väldigt vanlig, att de inte når i större burar.

#11 Jo men jag menar mest på att det går att lösa, det är inte omöjligt att ha en stor dörr som är nät (man behöver inte bara använda nät)

#12 Jag håller naturligtvis helt med dig :)

Sen anser de ju även att trä är ohygieniskt så trä-ram funkar inte ;) Men jag är inte alls  för nätburar.

#13 Jag tror inte man skulle behöva nå jätteavancerade svetskunskaper för att kunna göra ramar i metall helt enkelt.

De flesta som har kaniner har nog inte möjlighet att ha kaninerna i grupp/gå i stora hagar. Det är troligen därför folk har de i burar.

Men om du inte menar privata djurägare som har en eller två kaniner för kel utan mer menar de som föder upp o producerar för kött/päls tillexempel, så kan jag komma på en rad olika anledningar på en gång till varför de har kaninerna i bur o ej i grupp.

En av de största anledningarna har väl o göra med att många som föder upp storskaligt för kött inte engagerar sig i djuren märkvärt, har alltså varken tid eller lust att försöka "skapa en hållbar grupp" utan det ska gå snabbt o effektivt att ta fram nya ungar. Då är det ju enklare att hålla kaniner i varsin bur.

#14 Förmodligen inte.

#15 Jag tror nog att många har full möjlighet att producera kött i hägn/grupp - de flesta av de 1600 medlemmarna i min facebook grupp kommer från kött grupper, och de jag  diskuterar burar med är ofta självhushållare och uppfödare med 4-100 kaniner.
Klart att kommersiella köttfabriker behöver en annan motivation för att ändra sitt system, men de flesta hemma-uppfödare har ändå ett visst intresse i att djuren ska ha det bra.

Här hos oss där vi redan insett att nätgolv inte är det enda alternativet borde det ju vara ännu enklare att hålla avelshonor i grupp eller par hellre än ensamma i bur. Enligt studierna brukar 2x1m räcka till ett par honor med kull, och det bör inte vara svårare eller dyrare än att ha dem en och en, dessutom möjligt att dela av om det skiter sig….  Men 2 meter att sträcka ut på är definitivt trevligare och lättare att inreda än 1 meter.  Och en artfrände att putsa och socialisera med är bättre än ingen alls.
Så vanliga uppfödare, självhushållare och annat folk som har fler än 1-2 kelkaniner borde definitivt klara att hålla dem i grupp/par som standard hellre än en och en som standard.

Själv har jag märkt att har man bara stora grupper på 4-7 djur så är det rätt enkelt att ''möblera om'' i flockarna utan att det blir några större problem.  Den enda nackdelen med stora grupper är att det kan bli problem om alla ska få ungar samtidigt, de som är högre i rang kan bli revirtänkande mot de som är lägre i rang. Men lågrankade honor med kull får sällan problem om de högrankade inte har kull.

Intressant fråga!Jag tror mycket som #1, att vi helt enkelt är vana med att hålla kaniner som vi gör och att mycket information som ges till kaninägare säger att det är helt OK. Likadant med ensamma kaniner. När jag rörde mig i kaninkretsar mycket förut så hade i princip alla sina kaniner boende en och en. Om man får höra från uppfödare och andra "kunniga" att kaniner mår alldeles utmärkt ensamma i en bur så tror man ju att det är så. Sen finns det givetvis ett personligt ansvar att ta reda på hur det egentligen ligger till, men med tanke på att en del kaninägare är så unga så tycker jag inte att ansvaret kan riktigt läggas på dem.

Alla har ju inte möjlighet att bygga stora hagar till sina djur heller, vilket kan vara ett problem om man redan har kaniner. 

Kaniner uppfattas tyvärr som väldigt enkla, billiga djur när de egentligen inte är det alls. Många vet nog helt enkelt inte hur mycket behov kaniner har. (både sociala och andra saker som t.ex gräva)

#17 Naturligtvis lyssnar man som ny djurägare på proffsen :) Det är väl inte jättemånga som letar upp vetenskapliga studier och försöker sig på det i praktiken.
Jag kan även förstå att det är svårt att skaffa sällskap till en kanin som bott själv länge, man vet inte om den nya ska fungera bra ihop och det blir ofta en del runtjagande och tjafs i början, vilket kan verka skrämmande. Dessutom har kaniner som bot ensamma inte lärt sig och övat sig i att ''prata'' eller ta hänsyn till andra kaniner utan kan känna sig trängda och hotade. Då blir det svårt.

Jag ser en positiv trend i att man ordnar hagar - oavsett om de är 3 kvadratmeter eller   30 - till kaninerna, och det är ju främst sällskaps ägare som gör det.

Men jag hade gärna sett fler uppfödare som vågade bygga om och se vilka av avelshonorna som kan fungera ihop. Det behöver inte vara svårare än att öppna upp mellan några burfack. Att hålla dem i grupp måste inte innebära en stor gräshage på 500kvm. Men jag tror att många är väldigt rädda för skador eller tror att de måste stänga in honorna igen när de ska få ungar. Vilket egentligen sällan är nödvändigt, kaniner är i regel väldigt tålmodiga mot små ungar. Med undantag för kaniner som bor ensamma i bur, den enda aggressivitet jag märkt mot kaniner under 10 veckor är från honor i egen bur när ungarna tagit sig in till dem. Varken hanar eller honor som är vana att bo med varandra skadar ungar, tvärtom hjälper de ofta till att uppfostra dem.

I många länder är det fortfarande vanligt att hålla hästar ensamma, trots att vi här tycker att det verkar helt sjukt som regel, och att de bör ha iaf en kompis i hagen åtminstone. Argumenten är samma som på kaninsidan - de slåss och kommer skada varandra. Trots att både kaniner och hästar lever naturligt i flock/grupp.  Även om dessa grupper ser lite olika ut med tanke på hur kaninerna bor i hålor. Men även inne i hålorna delar de ibland rum.