Jag har ett bekymmer som jag inte kan reda ut. Visserligen är detta ett problem som bara jag själv kan klura ut men det skulle underlätta att få lite feedback och input från andra som kan säga sina åsikter.

Ibland är andras åsikter, även om de är anonyma som så här på internet, fortfarande värdefulla och kan få en att tänka om eller tänka till o tänka rätt.

Jag har en kull kaninungar här hemma, de är idag drygt 7 veckor. Nästan hela tiden under uppväxten hade jag sett framför mig att spara den viltgrå manteltecknade honan. Jag "bondade" tidigt med henne och tyckte hon var så fin o gosig o mysig.
Men ju äldre hon blev ju mer inser jag att hon kanske inte alltid har den personlighet som jag sökte hos en kanin. Hon är väldigt pigg o sprallig, o inte så lugn som jag hade önskat.
Samtidigt har hon precis den personlighet som jag vill ha i en kanin. Hon är snäll o tam, slickar gärna på mina händer/ansikte o är nyfiken o orädd.

Men av någon anledning så bestämde jag mig ett tag för att inte behålla henne utan att behålla en av de andra honorna i kullen, en svart madam som jag egentligen inte alls bondat med pga att det föddes tre svarta ungar o de var identiska o svåra att hålla isär så det gick liksom inte att få samma mentala känsla till var o en utav dom. Självklart är även den svarta honan kanonmysig, och jag älskar den svarta färgen på kaniner. Inser att en svart fransk vädur skulle vara så VACKERT. Men utseende är inte allt.

Nu står jag i valet o kvalet o har fanimej (ursäkta språket) ingen aning om hur jag ska göra. Jag har hittat ett kanonfint hem åt den viltgrå/vita honan, men kan säkerligen få personen som ska köpa henne att ta den svarta istället då färg inte spelar någon större roll för denna person. Men då mister jag ju chansen att ha en svart kanin som jag så gärna ville ha.

Men jag har mer känslor helt klart för min lilla viltgrå/vita hona, hon ÄR speciell o jag tror att jag kommer ångra mig så bittert om jag säljer henne. Men samtidigt kommer jag också ångra mig (fast inte lika mycket trooor jag) om jag säljer den svarta.

Åh dessa bekymmer. Vet ärligt inte vad jag ska göra. Hur jag än gör så kommer jag bli besviken på mig själv. Men det känns verkligen fel ända ut i fingerspetsarna att sälja den viltgråvita, av någon anledning.

Någon som har någonting att tillägga till min redan förvirrade tankegång? Nån som varit med om liknande?

Virrigt o snurrigt inlägg, men dessa kaninungar har verkligen varit så viktiga för mig o jag har pysslat o hållt på med dem som om de vore mina egna barn nästan, så det är oerhört svårt att "bara sälja" dem. Usch. Blä.