Hon tar kål på mig
Jag håller på att gå i taket, min kanin tar verkligen kål på mig.
Till en början var min kanin hur go och snäll som helst, men det varade ungefär ett halvår sen vände det helt (nu är hon ca 1år). Hon blev efter ett halvår aggressiv vissa stunder och andra stunder var hon hur glad som helst. Hennes humörsvängningar är inte att leka med och det går inte att lita på henne till hundra då man aldrig vet när hon tar fram sin aggressiva sida.
Hon är en innerkanin och har nu fått för sig att man inte ska ha spån i buren. När man gjort rent hennes bur hoppar hon in och puttar bort allt spån från mitten så det ligger på sidorna i stället. Därefter kissar hon i spånet och efter en stund är det full cirkus i buren, då är det nämligen dags för spånet att hamna utanför buren istället. Hon skvätter då ut allt spånet så det hamnar på golvet, väggar osv. Jag har försökt att sätta upp väggar på buren men då skvätter hon istället ut det genom "ingången".
Inte nog med att det är en j*vla massa att städa var och varannan timme så luktar det något fruktansvärt. Hela vår lägenhet luktar kaninpiss och det gör att man måste städa buren 1-2 gånger per dag med helt nytt spån.
Hon har bur + tillgång till rasthage alltid, hon är ute i lägenheten minst en timma om dagen, hon har hur mycket leksaker som helst och nu på våren har jag haft ute henne så hon fått springa och hoppa i trädgården varje dag.
Någon som haft samma problem? Vad gör jag för fel? Någon som vet vad jag ska göra? Snälla hjälp mig!
Det låter som att hon blivit könsmogen helt enkelt. Mitt råd till dig är att kastrera henne då det låter som att hon inte mår särskilt bra med alla dessa hormoner som "springer" runt i hennes kropp.
Sajtvärd för Bullhundar, medarbetare på Borderline & Djurtransport.
Står i stargroparna för en förhoppningsvis framgångsrik avel av tan-tecknade möss!
#1 vi har funderat på att kastera henne men det känns som det är många som inte rekommenderar att kastrera en kanin :(
Varför hon krafsar bort spånet är därför att hon vill ligga mer kallt.
Det blir helt enkelt för varmt. Så gjorde min hona ville inte ha spån alls i buren. Köpte en dörrmatta från Ikea och där ligger hon nu och njuter på. Lägger ut en rejäl hög med hö bredvid mattan som hon kan äta och sprätta runt i. Alla kaniner har ju sina speciella personligheter:))
Låt henne vara i några veckor och gör bara det viktigaste i buren. Fick det rådet av hennes uppfödare. Det var svårt för det kliade i fingrarna att vilja klappa på henne, men tiden gick och hon kom över det jobbiga vid 1 års ålder. Hon kommer alltid att vara en bestämd dam men är go och kelig också. Det är bara att stå på sig och vara lika bestämd tillbaka och inte vika sig av rädsla. 2.a alternativet om det ej går över är att ta henne till vet. för att göra en kast. Honor sägs vara jobbigare i humör och blev rådd att köpa en hane i stället, men jag ville så gärna ha en hona.
Mvh Bunnydonna
Jag har en kanin hane på 6 år. När han började bli tonåring och könsmogen blev han också så. Ena stunden var han hur snäll som helst, sen så skulle ha bitas och klösas.
så det du får göra är nog bara att vänta och se om hon blir bättre. det blev min lilla kille så nu är han världens snällaste liksom.
Min förra kanin som var en hona betedde sig på ett liknande sätt, just därför som jag satsade på en hane istället som min nästa kanin. Har faktiskt aldrig hört om humörsvängningar hos hanar. Min är okastrerad och till åren nu och han har aldrig haft svängningar inte ens som tonåring.
Men hos honor tycker jag det är mer regel än undantag? (hos vissa raser) Då dem brunstar så ofta. Och så är dem väldigt kinkiga med sina revir, i detta fall bur. Själv gillar jag inte iden att kastrera en hona då det är en så stor ingrepp. Man får helt enkelt ta att honor är som dem är tycker jag, så länge honan inte är super agressiv.
Själv blev jag tokig på min honas svängingar, och hennes nafsande. Min första kanin var hon också så jag var inte lika kunnig och tålmodig som jag är nu. Så jag förstår hur du känner, hoppas ni hittar en bra lösning!
och detta med att hon krafsar bort spånet förstår jag då min hane gör så med halmen i sin utebur. Jag lägger in ett tjockt lager och han rumserar om ordentligt, han krafsar och bökar och gör på så sätt en grop mitt i högen så han kan ligga svalare. Jag lägger inte halm mitt framför burdörren och där gillar han att ligga på dagarna när jag inte är hemma (om jag är hemma får han vara i sin hage) tätt tryckt mot burdörren, han verkar gilla att få känna luften mot ansiktet :)
Kaniner kan ju inte svettas så dem vill gärna ha det luftigt! (men inte dragigt förstås!)
Jag tycker du ska kastrera henne.
Hon har blivit könsmogen och är full av hormoner som är jobbiga både för henne och dig.
Jag förespråkar kastration på kaninhonor. Framför allt för att den allra vanligaste sjukdomen hos kaninhonor, livmodercancer, helt och hållet förebyggs. Men också för att hon får ett jämnare humör, slipper vara skendräktig? och brunstig med alla hormonsvängningar. Dessutom öpnnar det upp för om du någon gång skulle vilja ha en kompis till henne.
Om du gör det hos en duktig veterinär så är riskerna med att kastrera långt mycket mindre än riskerna med att låta bli.
Det är svårt att ge bort vänlighet.
Den kommer hela tiden tillbaka till dig.
www.hoppfullt.blogg.se
#3 #5 Grejen är den att hon ligger aldrig i sin bur utan hon gör bara sina behov där. Eftersom hennes Hage sitter ihop med buren så har hon alltid tillgång till den och hon sover oftast inne i kattunneln som hon har i rasthagen eller rakt på stengolvet..
#7 När det gäller hennes humörsvägningar är jag nästan säker på att det måste vara jobbigt för henne också. Ibland när man har henne ute så är hon hur go och glad som helst och sen kommer hon helt plötsligt och anfaller ens ben och bara fräser, bits och rivs.. När det gäller hennes revir blir hon ibland arg bara man kommer in i rummet där hennes bur står och då fräser och morrar hon så det står härliga till. Båda jag och min pojkvän har blivit bitna så det börjar glöda och blivit märken ett antal gånger.
Sen när det gäller en kompis till henne så försökte vi, men nej det gick inte överhuvudtaget. Ser hon en annan kanin, marsvin, katt eller liknande så ställer hon in sig på att bokstavligen döda den. Jag som så gärna ville ha en kompis till henne!
#8 Det är jag övertygad om! Tänk att ständigt ha pms liksom..
Som sagt så tror jag att en kastrering skulle kunna vara åtminstone en del av lösningen för er och jag tycker att ni borde testa det. Själv har jag kastrerat tre kaninhonor och det har gått hur bra som helst. Alla tre har blivit jämnare i humöret och coolare med livet men de har fortfarande mycket personlighet kvar.
Det är inte alla som uppskattar sällskap tyvärr men en kastrerad hona är betydligt enklare att sätta ihop med någon annan och de brukar bli tryggare med en kompis om det går.
Jag hoppas verkligen att ni får ordning på det :)
Det är svårt att ge bort vänlighet.
Den kommer hela tiden tillbaka till dig.
www.hoppfullt.blogg.se