Jag har ju inga kelhonor, men hade jag haft det skulle jag kastrerat dem. 
Dem slipper stress i samband med hormonrus/brunst & du slipper tampas med en ev. grinig kärring👍

Grejjen med alla sorters djur egentligen, är att de är byggda för att få ungar.

Kaniner, hundar, möss, råttor, katter, ja alla djur är gjorda för att få ungar rätt så tätt (eller beroende på hur deras art beter sig) i fångenskap så vill o kan man inte ha ungar hela tiden efter en hona.

Därför lever djur i fångenskap ett rätt "onaturligt liv" i den meningen att deras kropp inte är gjord för att dels leva länge, och dels inte få ungar.

Detta i sin tur leder ofta till cancer i livmodern, eller andra livmodersrelaterade problem för olika typer av sällskapsdjurshonor.

MEN det är inte så att alla drabbas, men det är heller inte ovanligt. 

Kastrering eller ej? Mja, för att slippa risken med att få en hona som får cancer i spenar eller livmoder så är det ju en fördel att kastrera så klart, men o andra sidan tar man en enorm risk när man söver o kastrerar djuret, så frågan är ju vad som är "värt" att chansa på o inte.

Jag tycker så här, har du råd och möjligheter att kastrera din hona, så gör det. Du tar risker oavsett skulle jag vilja säga, antingen risken att hon går bort på operationsbordet, eller annars risken att hon får problem med livmoder eller något annat som är relaterat till det.

Vad du än väljer o göra, så är det rätt för dig och din situation, glöm inte det! *styrkekram*

Har bara kelhonor men ingen kastrerad.
Rädd att de inte vaknar upp igen samt att de inte kan gå ihop igen efter kastreringen. Inga problem vid brunster osv. Visst de kan drabbas av livmodercancer men ser mer risk att kastrera just nu, då vi inte har tillräckligt duktig veterinär i närheten anser jag för att kunna anförtro det, just när det kommer till kastrering av honkanin eftersom det är mer riskabelt än för hanar fastän det blir mer och mer vanligt.

Jag kommer nog aldrig att våga göra det. Någonsin igen. Jag har sånna skuldkänslor fortfarande pga Eddie så jag tror inte jag klarar av tanken på att skicka min lilla hona till veterinären när hon börjar brunsta…. Det får nog vara… blir hon sjuk så kanske det är meningen men jag ska försöka att inte tänka så. Tack för era svar… men det känns skönt att veta att det ändå inte är ett måste… även om det kan vara bra…

Kan man inte kastera dem genom sprutor som man kan på andra djur?

#5 Finns inga djur man kan kastrera med sprutor. Eller du tänker på chipkastrering hos hund?

Du kanske blir sugen på en liten kull sen så småningom :)

Ena ja, och andra nej… Det går mycket bra utan upplever jag det som! 🙂

Jag har fyra kelhonor, ingen är kastrerad, och jag kommer nog inte göra det heller..

Har en hane som är kastrerad, detta pga av att jag märkte att han var så stressad som okastrerad, han åt knappt och bara jagade honor..  Och jag ville att han skulle få sällskap. 

Men mina honor mår hittills fint.  

Att det är en "enorm risk" att kastrera dem, stämmer dock inte.  Visst, risken finns, som alltid vid sövning, men risken är inte alls så stor..

Jag har inte kastrerat min hona och kommer troligtvis aldrig att göra det heller.

Sist jag skulle kastrera ett djur (katt) så dog han av narkosen, dom hade gett honom för mycket så när dom skulle väcka honom så var han död. Efter det bestämde jag mig för att aldrig mer kastrera ett djur om jag inte absolut måste!

#10 man söver inte en katt vid kastrering… så man väcker dem heller inte. Lustigt

#10 Utekatter behöver dock kastreras.
Och det är ovanligt att det sker med katter, att de inte klarar narkos, och verkar varit en okunnig veterinär.

#11 Jo visst är de sövde när de kastreras, hankatter har lättare sövning än honkatter men de är ju inte vakna vid ingreppet.
Min hankatt fick vakna upp hemma, utan vakningsspruta.

#12 ja som jag skrev, om jag inte absolut måste. Alltså om jag ska ha en utekatt är det klart jag kommer kastrera den för det måste jag ju. Samma sak om jag har ett djur som mår dåligt av att vara okastrerad så måste jag ju också kastrera. :) Jag kommer ju inte ha en massa okastrerade djur som springer runt och parar sig hej vilt. :) #11 hmm, då undrar jag ju vilket land du har kastrerat dina katter i? Min katt blev nedsövd och pga det fick inte jag tillbaka honom.

Nope.

Nej och tänker inte göra det heller. Hör inte hört en enda historia på sajten där någons kanin dött av livmodercancer, det må vara vanligt men ändå så verkar ingens kanin här på sajten drabbats av det. däremot cancer är vanligt att husdjur drabbas av vid äldre dar. så ser inte det löna med det?

Jag har kastrerat min hona, gick superbra🙂Även min mamma har kastrerat sin frasse hona. 

Gjorde det samtidigt som mina grabbar kastrerades då hon va ett rent h*lvette varje gång hon brunstade(hon va 2 år vid när hon kastrerades) så det var nog skönt för henne med. Nu, lite dryg 1½ år sedanare är hon som "vanligt" och vi slipper brunster. Jätteskönt + att hon kan gå med de andra kaninerna utan att dem börjar bråka, förut kunde man inte a dem i samma rum då hon flög på mammas frasse.

Har inte kastrerat min. Skulle aldrig vågat det då hon är i dålig form. Har aldrig märkt av brunst och hon är hur cool som helst.

Jag kastrerade min hona när hon började brunsta "på riktigt" eftersom hon gick både mig och den kastrerade hanen hon bor med på nerverna. Det är det bästa jag gjort med henne! Hon är mycket säkrare i sig själv och modigare både på tävlingsbanan och hemma. Vi slipper hormonsvängningarna alla tre och jag slipper oroa mig för tjuvparningar. Om veterinären är erfaren på just det ingreppet är risken väldigt liten, men även om den finns där tycker jag att det är värt det, och jag kommer antagligen kastrera alla kelhonor jag kommer ha i framtiden också.

Jag har aldrig kastrerat mina honor, dock har jag inte haft så många. Mest hanar.

En av mina hanar sövdes två gånger, ena gången för att operera bort ögat och andra för kastrering, eftersom han bröt sig in till honorna hela tiden, bet sönder nätet, klättrade eller hoppade över.
Och så var han stressad av dom.
Det gick jätte bra båda gångerna, var duktiga, "kaninkunniga/vana" veterinärer som har gjort det ofta också. 

Katter har vi sövt många gånger, (utekatter) både op av skador och kastrering, inga problem. Sen är ju katter och kaniner olika, men det är väl alltid en risk att söva djur oavsett art?

Men så länge det inte är absolut nödvändigt gör jag det inte gärna. 

Kan man inte åka in för undersökning regelbundet med kaninen för att hålla koll? Eller det kanske blir för dyrt. Men då kanske man kan hålla koll och möjligen upptäcka cancern eller annan sjukdom tidigt och operera då.
Fast jag vet inte, bara en tanke :)

#19 Cancern tror inte jag man upptäcker tidigare för att man åker regelbundet till veterinär samt att jag tror det stressar kaninen mer och kostar dessutom en hel del. Kaniner är dessutom duktiga på att dölja om de är sjuka, så om man ska upptäcka cancern behövs ju röntgen var gång om man inte kan känna dem vill säga.

Nej jag kommer inte åka regelbundet med kaninerna till veterinären. Bara blir stressigt för dem samt onödig kostnad känner jag. Men såklart upp till var och en

Jag har en hona som är kelkanin och hon är inte kastrerad