Har inget med det att göra, men när du byggde en bur så hade du ju en plastlåda i botten, var köpte du den?

#1 På ikea, har för mig att det var från serien "samla"

Det kan inte vara så att det blir lite långt för henne att springa till sin bur när hon är i ett annat rum?

Har du bara Stjärna eller någon annan kanin också? Fler husdjur?

Min hona kissar också överallt, och det har ingenting med att göra att det är långt till buren. Hon skvätter ned hela sin Hage som är runt buren. Däremot tror jag att det handlar om revir. Jag har även en hane som har sin bur bredvid henne och hon brukar markera sitt revir genom att kissa och bajsa etc.

Vet inte hur gammal Stjärna är, men det kan ju också vara ett "tonårsbeteende". Vet att min andra kanin, hanen, kissade lite överallt förut också när han var yngre. Favoriten var såklart att kissa på mig så fort jag höll i honom, gärna flera gånger om dagen. Nu har han dock slutat med det. Så ge det lite tid kanske? :)

Har tänkt på det eftersom det mest händer olyckor i hallen (men den ligger precis intill vardagsrummet), men händer även olyckor i vardagsrummet (dock ej så ofta) där buren och hennes låda finns :/

#4 Har bara Stjärna. Hon är inte så gammal, strax 4 månader så det kan ju bli bättre med tiden, men fortfarande jobbigt nu (hittar ca 10 pölar/dag och upptäcker jag dem inte direkt så lämnar det fläckar :/) Har checkat rundor lite nu och hittat lite olika medel som folk rekommenderar såsom urine off, scent stop etc, ska testa dem i kombination med att placera ut fler toalådor, så hoppas jag det kan hjälpa.

Tar upp en gammal tråd eftersom problemet i fråga tyvärr fortfarande är aktuellt :/

Har försökt med i stort sett allt nu, även väntat och se om det var en ”tonårsfas” men nu är Stjärna snart två år och kissar fortfarande väldigt ofta i stort sett överallt :/ Nu finns det fuktfläckar i stort sett hela vardagsrummet då jag inte alltid upptäckt direkt att när Stjärna kissat, situationen har istället för att bli bättre med tiden övergått till att jag fått för vana att gå med trasan i handen vilket är mindre kul. Tänkt att hon kanske har svårt att hålla sig och att det skulle ha med saken att göra, men veterinären kan inte se något fel. Dock är väl alla olika och jag har som sagt börjat accepterat att få torka kisspölar. Men ett problem som är ganska jobbigt är att hon även väldigt ofta kissar på både mig, familjen och vänner :/ Jag tänker att detta kanske är ett beteende för att märka sitt revir men det är svårt att hantera då hon (även om mina vänner inte går fram till henne) springer direkt fram och kissar på deras fötter/ben. Vill inte behöva ha henne inlåst i buren när vi får besök men jag kan ju inte gärna bespruta mina vänner med ättiksvatten :P Även jobbigt för mig och familjen att alltid gå med kissfläckar…

Om jag jämför med mina tidigare dvv så har Stjärna alltid varit lite mer reserverad av sig,hon har aldrig bitit någon (dock tar hon tjuvnyp emellanåt som kan kännas en del) men hon kan göra utfall och ”fräsa” om någon annan än jag, min sambo och son klappar henne (I buren även mot min sambo och son varav jag har fått förbjuda honom att klappa henne i buren). Däremot har hon alltid varit väldigt snäll gentemot mig, kommer alltid fram och hoppar upp och slickar på mig även när jag håller på och fixar i hennes bur. Dock gillar hon inte att bli lyft (sprattlar alltid) vilket vi alla respekterar (inte alla djur tycker om att bli lyfta) hon kommer ju ändå självmant och hoppar upp i mitt knä. Problemet här är väl kloklippning vilket har varit en pärs ända från start, får vira in henne i en handduk och lägga henne på rygg men hon är alltid supernervös efteråt (upp till två dagar) och kissar oavbrutet (istället för ca två gånger per timme så ca en gång var femte min) överallt – därav har jag ibland undrat om hennes kissande kan bero på nervositet?

En annan sak som är ganska jobbig är att hon är vissa perioder på dygnet är väldigt brunstig, oftast efter vi umgåtts ett par timmar börjar hon göra brummande läten och juckar på mig, detta beteende slutar inte (ibland pågått i timmar) utan resulterar i att jag får stänga in henne i buren vid kvällstid vilket får mig att må dåligt då hon i övrigt sett är frigående (jag pluggar hemifrån så hon är ute med mig om dagarna) förutom på nätterna då jag inte kan ha uppsikt om hon skulle kissa på golv eller äta upp soffan.

Om det finns någon med tips? på vad jag kan göra för att förbättra situationen skulle jag vara väldigt tacksam, tror ni att kastrering skulle vara ett bra alternativ? Har inte velat göra detta i onödan då en operation alltid innebär risker, men om det kan förbättra situationen skulle det ju leda till att hon kan få mer frihet här hemma och kanske vara värt det för hennes livskvalitet i längden.

Tacksam för råd!

Jag tycker verkligen att kastrering låter som ett alternativ i det fallet. Det blir ju bättre för henne också, då hon dels troligen slutar skvätta och får mer utrymme att springa på, kan bli säkrare som kanin (inte gör utfall och låter händer vara i buren osv) och slipper risken med livmordercancer. 

Dessutom är ju inte kastrering särskilt riskabelt om du hittar en veterinärklinik som har mer koll på kaniner. Du kan ju alltid ringa till klinikerna i närheten och höra hur de bär sig åt och efteråt välja den bästa.

Håller med #8 kastration en bra lösning 😉förebygger oxå livmoder/äggstock cancer som vanligt spec honor som ej avlas på..

#8 Tack för svar! Har tidigare hört om hankaniner som slutat "skvätta" efter kastrering eller blivit mindre brunstiga men inte så mycket om honor. Hon har hela lägenheten att springa runt i så tror inte hennes osäkerhet beror på platsbrits, snarare kanske hon är lite reserverad av sig i sin personlighet, som sagt är hon supergo och kelig mot mig. Hon har blivit bättre mot min sambo med tiden även om hon inte tyr sig till honom som till mig så är hon inte lika defensive när han är i närheten nuförtiden. Min son kan också klappa henne men jag ser till att alltid vara med för då vet jag att hon känner sig trygg samt att hon inte skulle göra något mot honom. 

Har alltid sett ingrepp som något riskabelt, men om kastrering skulle vara en lösning på dessa problem och hon skulle kunna bli lite mindre osäker så är det definitivt något jag kommer överväga. 

Än en gång tack för dina råd :)

#10 Vad bra då! Jag menade inte att hennes osäkerhet vore pga platsbrist utan mer på revirbeteende. Jag har en hona och innan hon kastrerades var hon väldigt skyddande om sin bur, trots att hon är frigående och inte har särskilt ont om plats. Om någon försökte sticka in handen till henne kunde hon göra utfall, vilket förstärktes när hon brunstade.

Efter någon vecka efter hon kastrerades var det en klar skillnad. Nu är hon inte på vakt lika mycket när någon hand kommer in i buren och hon är lika rädd när resten av familjen hälsar på henne. Som jag ser det så blev det också bättre för henne gällande psyket när hon kastrerades, då hon inte är lika otrygg med främlingar och hellre luktar på/vill bli klappad av människor istället för att göra utfall.

Det är väl med dem erfarenheterna jag rekommenderar kastrering, särskilt om din kanin skvätter otroligt mycket, men det gäller väl, som tidigare nämnt, att hitta en bra klinik också.