Hejsan. Tänkte att jag skulle berätta lite om min kanin^^
När jag fick honom för ca 2 år sedan så var han pytteliten, jag fick honom från ett arbetskooperativ vid mitt landställe. Dom hade för många, å ville bara bli av med dom, så jag valde ut lilla Ludde efter en del tjat på mina föräldrar ^^

I början..när vi fortfarande va på landet så bodde han i en gammal fågelbur. När vi kom hem så köpte vi en bur på 100*50, å så tyckte jag att han kan ju inte vara ensam, så vi köpte ett marsvin till honom som kompis, men dom funkade inte ihopp, så vi köpte en våningsbur till honom, å så köpte vi en kompis till det andra marsvinet.

När vi fått hem honom så skulle jag såklart få honom tam, men det var inte lätt, han hade inte blivit hanterad alls i hans förra hem, så han var rädd för händer å bet en gärna, å sen kom tiden då jag började tvivla, ska jag ha kvar honom lr inte? Jag satte ut en annons, inget svar på den, bara oseriösa, så jag skulle behålla honom. Sen fick han flytta ut, vi köpte honom en utebur, (en vinterbonad å en sommarbur som stog på marken) vinterburen va tyvärr för liten…men jag hade inte råd med nått annat just då…men å andra sidan så va det ju fortfarande sommar, så han kunde bo i sommarburen, men den rymde han från många ggr, men han stannade ändå kvar på tomten :D Så jag började med å gå till parken med honom, å han var lös, han var lycklig över att kunna skutta fritt. Det enda problemet var att få in honom bara :P

Sen kom vintern, han fick flytta in i vinterburen, som var rätt så liten, efter halva vintern ville jag sälja honom igen…satte ut annons, ingen svarade…hade annonsen ute länge, men eftersom att jag inte fick nått svar så bestämde jag mig en gång för alla, nu ska jag behålla honom. Så när sommaren kom byggde vi en Hage till honom, så nu kan han skutta ut å in till hagen från sin bur. På landet har vi byggt en ännu större Hage till honom där han får vistas om dagarna, Jag började med att sätta mig i buren, och lät honom komma fram, han var fortfarande rädd, men efter ett tag så kom han fram å nosade, efter nån vecka så blev han oftast glad när jag satte mig i hagen med honom, men om jag tog upp honom å satte honom i mitt knä så fick han panik…han hade slutat bitas, men blev han sur kunde han nafsa till iaf.
Nu, idag, när jag satte mig i hans hage (hemma nu) kom han fram å nosade, och till min stora förvåning hoppade han upp i mitt knä å lade sig :D Flera ggr gjorde han det :D

Så han har växt upp från en liten osäker å bitsk kanin, till en stor vacker säker kanin som istället för att bitas går å gnager på en gren ;)

Det va Luddes å min historia ^^

Kramar
//Caroline