K1, väldigt suddig bild men ville inte använda blixt så nära ansiktet.

K2, också suddig bild.

K2, som "står".

Stackars små.. då benen inte är gjorda att bära vikt sådär så kan jag tänka mig att det blir sår och troligen smärta så småningom av alla underlag, vikten osv. 

Svårt dedär. :/

#4 Jag vet. Har köpt en jäkla massa hö som jag la i buren så det ska bli lite mjukare och än så länge har de varken sår eller röda märken, har dock små "prickar" på tassen/benet (det som egentligen är ben fast som de använder som tass) där de saknar hår. Tror tyvärr att det kanske vore bäst av avliva båda två men som du sa så är det svårt..

Förstår dig 100%, jag hade nog trampat på samma ställe i din sits.

Usch vad tråkigt! :( Men tror också att förr eller senare måste man avliva dom

Kan det vara lite för hård inavel?

#7 Jo det tror jag med. Just nu så tänker jag att om det skulle göra ont så skulle de inte gå omkring mer än nödvändigt men vill samtidigt inte riskera att de lider.

#8 Det är det både jag och veterinären tror men fick inga papper alls på någon av kaninerna så kan ju bara vara otur också.

Oavsett hur mycket du försöker att anpassa dig efter dem så kommer de nog få lida mer än vad som är humant. Att låta dem somna in är kanske bäst 😮

#10 Jag håller med dig. Har svårt att se hur ungarna ska kunna få ett värdigt  och normalt kaninliv. Tyvärr. :(

Om veterinären tror att de kan få ett smärtfritt liv och om någon som är villig att ta två kaniner med särskilda behov kan ta dem så är det ju inte ett tvång att avliva. Just sayin

#12 Nej då är det en annan sak. Men än så länge kan man inte veta om de kommer lida eller inte. Min gissning är att de kommer tyvärr att lida.

Personligen skulle jag aldrig våga överlåta dessa ungar till någon med risken att de kan bli lidande i framtiden.

Snällast är nog att ta bort dem snabbt och smärfritt.

:( stackars små

#10, #11 Problemet är att just nu så beter de sig helt normalt, de haltar inte, skuttar inte konstigt, sitter ärligt talat knappt still i 10 sekunder. Första ungen blir jag nog tyvärr tvungen att avliva, så snart klorna börjar växa sig längre så kommer de gå rakt på alternativt växa tajt runt benet.

#12 Veterinären hade aldrig sett något sånt här tidigare så han visste inte, tänkte kolla om det fanns någon här som varit med om nåt liknande. 

#14 "Personligen skulle jag aldrig våga överlåta dessa ungar till någon" Nej, verkligen inte. Skulle jag bestämma mig för att inte avliva den andra så kommer jag behålla den själv då jag haft en "handikappade" kaniner tidigare.

Ojojoj, det där ser inte bra ut! Jag personligen tycker nog avlivning då jag har väldigt svårt att tro att de skulle kunna få det bra i framtiden. Jag tror att det där kommer leda till svåra smärtor. Däremot tror jag att det på unge nr. 1 skulle vara ett bra alternativ att amputera bort den stumpen som är inåtvänd! Den kan klara sig med en tass. Bättre det än att den stöder på den och får problem i framtiden. Unge nr. 2 däremot ser framtiden inte så ljus ut för tror jag.. Men som sagt - diskutera med veterinären! En amputering av den inåtvända stumpen vore rätt bra tror jag. Så att den inte stöder på det.

#17 bra ide :D!

#17 Jag och veterinären pratade faktiskt om amputering på den ungen men då den är så ung så är risken stor att ungen inte skulle klara av själva amputationen och att det kommer bli svårt att hålla såret rent, även om man skulle ha "krage" så kan honan och den andra ungen vara där och nafsa på bandaget så att såret blir infekterat. Skulle i för sig kunna skilja på ungen och mamman och antingen stödmata den eller bara låta den dia men då (enligt veterinären) med ett stort Om den ens överlever, plus att de verkar vara väldigt fästa vid varandra så ungen kommer troligtvis sakna mamman. Så tyvärr lutar det mer åt hållet avlivning.

#19 man kanske kan vänta lite med det eftersom den inte verkar ha ont av det än!

En veterinär som tror att inavel ger sådana defekter och som tycker det är ett värdigt kaninliv att amputera ett framben… suck…

Stöder dig i att avliva, även om det känns tråkigt :(

Visst klarar sig kaninen med amputerad tass, men mår ungen verkligen bra av det? Visst är det tufft att avliva, men det blir jobbigt ändå. Men usch, så tråkigt. Och kvinnan flydde ju verkligen med benen på ryggen.

men om kaninen kan få ett bra liv med bara ter ben är det inte värt det då ?

Jag är verkligen inte den som tycker att man ska avliva direkt, men om kaninerna redan nu ser ut såhär, hur kommer det då inte bli i framtiden? Jag har personligen svårt att se någonting annat än lidande, och hur svårt det än må vara, så tror jag att det är värdigast och bäst för småttingarna att få somna in..

#21 Nänä, det var jag som tog upp amputation, han var emot det med men sa inte rakt ut nej. Honan är kraftigt hjulbent, vad som är konstigt är att ungarnas tassar går åt olika håll så mutation/missbildning måste givetvis vara en bidragande faktor och som jag sa så var varken han eller jag säker på vad som hänt med ungarna.

Oj, missade alla nya kommentarer. 

#22 Ja det tycker jag var väldigt fult, har försökt ringa och fråga henne om hon vet vad det kan vara med ungarna och om hon skulle kunna tänka sig betala lite då det kommer att kosta mig även om man väljer att "bara" avliva dom. Hon borde verkligen ta lite ansvar för ungarna och inte bara dumpa över dom till mig. 

#23 Men som jag sa så tror inte veterinären att ungen kommer att överleva amputationen ändå så då är frågan om ungen mår bättre av att bli avlivad eller nedsövd, amputerad och avlida under processen.  

#24 Ja, de lär ju knappast bli bättre så att säga..

Jag hoppas att du väljer att försöka med amputation. Men vilket val du än gör så lycka till. Jag vill följa dessa bebisar.

Avliva dom! varför lägga massa pengar på en amputation? o varför utsätta kaninen för det? lägg pengar och energi på o hjälpa andra kaniner som har bättre utsikt ist…

Usch, stackars små ungar. Jag skulle nog låtit båda somna in innan de börjar lida för mycket av sina problem.

Sen vet man inte om det finns fler missbildningar på dem (invärtes), så att amputera skulle inte jag se som ett alternativ.

Tror tyvärr inte att de kan få ett värdigt liv oavsett vad man gör. Så pass missbildade ben lär orsaka smärta och snedbelastning.
Visst är det en fin tanke att alla ska få en chans till ett bra liv, men det finns så många friska kaniner som inte får det. Satsa omsorg och kärlek på dem i stället.

Nej, inte amputera! Luppa sa det bra, att det finns många friska kaniner som inte ens får en chans till ett bra liv. Avlivar du dessa små så kommer de avsluta livet innan lidandet blir för stort för dem. 

Jobbigt att behöva hamna i den här sitsen, men för de små är det bäst att få slippa lida =/

Usch så tråkigt :(
Men tror som dom andra sagt att här är det nog bäst med en avlivning. Även om kaninerna verkar må bra kan dom (ofta) må extremt dåligt då dom döljer smärta såpass bra. Det är ett svårt o jobbigt beslut men man får tänka på deras liv.. :/

Inte läst riktigt hela tråden ännu, men är inte så mycket för att man talar om alivning så fort det är något.

Dålig liknelse men tittar man på människor så är ju lidande ofta det sista man tänker på och folk får leva trotts att de lider. Finns många tillstånd där det kunde avrit mest humant att avliva barn vid födseln, istället kämpas det på för att hålla dem vid liv och försöka ge dem ett bra liv.

Så ge de små kaninerna en chans.

Men men, finns det ingen möjlighet att försöka linda tassarna för att försöka få dem till en mera normal position? Eller försöka tillverka någon form av stödskena?

Tänkte även på du nämnde med klorna, kan man inte ta bort klorna helt så att de inte ska skada kaninen?

Annars så hade nog jag haft rejäl koll på dem så att det inte uppstår några skador och göra allt man kan för att underlätta för dem.

#33 någon som tänker som jag. om kaninen är för liten just nu av operationen som krävs för att ta bort ett av benen så kan man ju vänta o se! som TS skriver så verkar den ju inte alls ha ont nu utan hoppas runt som vilken kaninunge som hällst! är det inte värt det då att att vänta o se. självklart då om den blir dåligt och man ser att den börjar få ont och fortfarande är för liten då finns det ju inte mycket man kan göra. men nu när den mår bra! varför inte ge den en chans då ?

Jag tycker inte riktigt man ska jämföra sjur med människor och rädda djur till varje pris.. Det kan bli plågsamt och stressigt för djuret att opereras om och om igen. Den fattar ju inte vad som händer. Känner du ingen jägare eller något som kan ge kaninerna ett snabbt avslut? Kaninerna vet ju inte vad som händer om dom bara dör.Den ända som lider är en själv men man får inte vara egoistisk. Jag tycker du TS tänker helt rätt :-)

I morse så var lilla 1:an väldigt yr och kunde inte ta mer en ett par stapplande steg så jag tog den till veterinären och lät den somna in. Bokade samtidigt in en tid nästa måndag för att kastrera honan (för att vara på säkra sidan så att det inte blir fler missbildade ungar) med möjlighet att avliva andra ungen på samma gång. Har även försökt ringa kvinnan jag fick ungarna av men då hon fortfarande inte svarat så skickade jag ett sms om att jag tycker att hon borde tipsa vem som än äger hanen så borde han kastrerats också. 

Andra ungen är fortfarande pigg men just nu så lutar det mot avlivning av den också då jag har väldigt svårt att se hur den skulle kunna må bra i framtiden. Inte bara för att den går på "benen" och kommer kunna få sår utan även att ryggen är väldigt krokig då frambenen är "förkorta" och även nacken kan bli problem. Plus att om det var något annat fel på första ungen så är risken ganska stor att unge två också kan ha det problemet. 

#33 Benen i benen (om du förstår hur jag menar) är felväxta så de är hårda och går inte att rätta till tyvärr.

#36

Ja, det går ju fort när de väl visar att de är dåliga, för då har de oftast dolt smärtan ett tag. Och angående tvåan så var det min tanke med, att hela kroppen blir felställd pga att benen är så vridna. Att det blir mycket belastning på övriga kroppen.

Måste ge dig en ros 🌺 för att du tagit dig an dessa 3 och att du ser till deras mående före dig själv. Bra att du kastrerar honan också! 

Jag tog bort en unge med ett felställt bakben, ungen visade inte att den led utan var pigg och glad. Men eftersom kaniner är så bra på att dölja sitt lidande, och ju mer vikt som läggs på benen, så kändes det inte humant att låta henne gå med benet så.

TS; funderar främst på hur kaninens förmåga att tvätta sig själv fungerar? Då en normal kanin använder framtassarna till att tvätta ansikte och öron, vilket inte ser ut att gå fysiskt för lilla tvåan =/

Guldvingens: Tack, det värmde. 

Just nu så tror jag mamman hjälper lillen med tvättningen då den är helt rent och den har en halvliggandes tvättställning men som du säger så tror jag inte heller att den kan hålla ren själv.

#35 nä djur och människor ska inte likställas  därav att jag skrev "dålig liknelse" Skrev nog de raderna mest för att man skulle tänka till lite extra. Ska jag vara ärlig så finns det många fall där det troligen varit bättre om man låtit naturen ha sin naturliga gång även med människor. Men så får man ju idag egentligen inte tycka.

Men tycker alla ska få en chans både djur och människor om det finns en. Är man en bra djurägare eller hur man ska säga så vet man hur djur beter sig när de har ont och lider. Så länge man inte ser sådana tecken tycker jag att djuret i fråga ska få en chans att leva, för under tiden kanske man hittar en lösning på problemet.

#36 😕Tråkigt att höra, men kanske bäst, nu får den lilla skutta i kaninhimlen. Fattar vad du menar, så då kan det ju vara svårt att försöka räta ut. Har de (den som är kvar) undersökts på något annat vis för att se om det finns fler fel/missbildningar?

Svårt dillemma det där, men super att du tagit hand om dem och get dem kärlek, då har de fått lite bra tid i livet.

Hallft OT, men för ett par år sedan fick vi ta bort en av våra katter. Hon hade lyckats släpa sig hem med båda bakbenen avkapade, de hängde bara i några senor och blodådror. Snittet var väldigt fint i benet. Ingen aning vad som hänt. Men vi körde i illfart till veterinär som avlivade utan att ens säga till först. Hade det varit en hund i det fallet hade det frågats om de skulle göra vad de kunde för att rädda hunden.

Jag förstod att det bästa för vår katt var att somna, men sambon kunde inte riktigt släppa att han inte fått en valmöjlighet. Så jag googlade, hundar som levde med färre ben än de fyra de ska ha utvecklade alla möjliga förslitningar och felbelastningar så slutsattsen jag drog är att hundar är inte ok att amputera om man tänker på lidande i det långa loppet.

Katter däremot hade lite bättre chans att klara sig på tre ben med tanke på förslitningar och felbelastningar, men färre än så var inget bra.

Så på den lilla kaninen som somnade in hade nog amputation inte varit ett bra alternativ i det långa loppet. Kaniner använder ju även sina ben på ett annat sätt än vad hundar och katter gör så förslitningar och felbelastningar kommer nog ganska så fort.

Sorry för långt men det blir så ibland.

Hoppas det går bra med den lilla som är kvar och att mamman får leva länge än och ha det härligt. Hoppas du får tag i så även pappan blir kastrerad om den inte redan är det. Tycker ju även att hon som lämnade dem borde betala sin del av de kostnader de medfört, men det kan nog tyvärr bli svårt då du inte fått tag på henne.

#40 Det är inga fler missbildningar som man kan se fast då är det ju svårt att veta hur det ser ut "på insidan", den som avlivades idag verkade ju fått nåt problem med balansen för i övrigt såg den ju fortfarande "frisk" ut. Kan ju varit så att de ungen som är kvar också har "dolda problem", som sagt så vet ju varken jag eller veterinären exakt vad som hänt med ungarna. 

Ojdå, stackars katt. :( Men håller med dig om att i långa loppet är det nog egentligen bäst att låta bli att amputera ben på djur men samtidigt, särskilt då det rörde sig om en sån liten unge så ville man ju gärna att den kanske skulle kunna få leva nåt år längre eller så.

Avlarna måste väl ha avlat med inavel för att de stackars ungarna ska kunna bli missbildade…?:(

#41 ja det är ju så svårt att veta om djur lider med och vad som är bäst och inte bäst, även när man tänker mera långsiktigt. Ibland önskar man att de kunde säga själva vad de vill. Med vår katt var det dubbelt hemskt för man såg i hennes blick att hon tagit sig hem bara för att hon trodde att vi kunde hjälpa henne. Sedan fick hon bara en spruta pang på och somnade in.

Det är ju så svårt samtidigt som man vill ha kvar vilket djur det än må vara så vill man ju samtidigt inte att de ska behöva lida och ha ont i onödan om man kan undvika det.

Inte lätt någonstans, men om det blir så att du tar bort tvåan så trösta dig med att den troligen fick en bra tid så länge den var hos dig. (vet ju inte hur den hade det innan den kom till dig)

Skäm bort den så mycket du kan och överös den med kärlek allt du bara kan.

Tycker ju att någon där ute borde ha råkat ut för något liknande och kan ge råd.

#42 Har ingen aning. Det enda jag vet är att de tydligen har köpt två kaniner av mina föräldrar, fast de har slutat med kaninavel för 7-8 år sen.

Ska påpeka att man inte automatiskt får defekter för att man inavlar, kaniner är väldigt inavelståliga jämfört med många andra djur.
Finns det däremot defekta anlag i generna så ökar givetvis risken för defekta ungar av inavel.
Jag och många andra tycker att det kan vara bra att inavla ibland (om man vet vad man gör!) just för att eventuella defekter ska komma upp så man kan stoppa linjerna. I de allra flesta fall händer absolut ingenting om man inavlar.

Alla ni som föreslår avlivning för att kaninen inte kommer få ett värdigt liv.. Det är inte ett hållbart argument enligt mig. Ni vet inte om kaninen kommer få ett värdigt liv eller inte? Jag har haft en trebent kanin som levde hur bra som helst. Där var det inte ens på tal om avlivning. Och hade jag ägt kaninungarna hade jag hellre sett att de fick en chans till ett bra liv än att de avlivades utan att veta säkert hur deras framtid skulle bli. Varje sekund av livet är värdefullt. Hellre att leva 10 år än att dö redan vid 10 veckors ålder. Det kan gå finfint med kaninen och dess amputerade tass - vem vet? Och jag ser att jag som ägare är skyldig att ge kaninen ett bra liv. Och att jag som ägare måste göra allt för att det förblir så. Inte avliva p.g.a. det blir för 'jobbigt'. Då ska man inte ha kanin om man tänker så.

#46
Kaninen där amputering diskuterades blev dålig och avlivades, står det tidigare i tråden.

Nu handlar det om kaninen som går på armbågarna, och felbelastar nacke/rygg. Det är den ungen som är kvar som det divideras huruvida avlivning eller inte är det rätta.

#47 Det läste jag inte. Jag skumläste genom tråden 🙂 Men angående den som går på armbågarna - den tycker jag ska avlivas. Den ser jag ingen framtid för då jag tror det kommer dö av sig självt av skadorna den kommer få på sina ben. Den kommer inte kunna tvätta sig ordentligt, stödja sig ordentligt.. Då tror jag att avlivning är det bästa faktiskt.

Styrkekramar till dig TS, fantastiskt hur du orkar sätta kaninernas hälsa först trots att det är jobbigt för dig. Önskar att det fanns fler som prioriterade djurens livskvalitet framför den egoistiska etiken.

Jag tänker vara brutal i mångas ögon nu, men när ni väl har börjat jämföra djur med människor så känner jag att min åsikt vill yttras. Människor som är i behov av respirator för resten av sitt liv - människor som tvingas ersätta sina organ med jämna mellanrum för att de egna inte fungerar - människor som inte ens klarar sig i vardagen utan en assistent. Vad har de för livskvalitet?

När jag hamnar i en sådan sits att min kropp inte längre kan hålla mig vid liv vill jag dö. Jag vägrar livsuppehållande insatser för mig i framtiden. Jag vill helt enkelt inte leva så, då ja anser att det inte är ett värdigt liv. Att bli gammal och hamna på äldreboende, eller att vara med om en olycka och behöva rehabilitering - det är en annan sak. Men när jag ligger som en grönsak, eller när jag behöver portabel syrgasmask för att ens ta mig utanför dörren så är mitt liv över.

På samma sätt resonerar jag kring djur. Av naturen dör vissa individer tidigare, och annorlunda än andra. Det finns åkommor som är värda att bota, att tampas med. Men det finns också fall där man bara borde låta naturen ha sin lag.

Så väl sagt #49 precis så känner och tycker jag med, men det känns som att det är få gånger man vågar säga sin åsikt i den frågan. FÖr nu ska allt räddas till varje pris bara för att det går.

Jag såg min farfar lida ihjäl för att pacemakern höll igång hjärtat trots att kroppen började förmultna (tandköttet började ruttna tex) och varje hjärtslag var så smärtsam att han skrek. Han fick starka smärtstillande var 15e minut, kunde inte äta längre knappt ens med sond och fick bara vänta på att pacemakern inte skulle kunna sparka igång hjärtat längre. 

Jag önskar det inte på någon. Man ska inte hålla liv vid liv till varje pris när det innebär lidande. 

Efter farfars lidande är jag för dödshjälp.

#51 Väldigt bra skrivet och håller med dig fullt ut! Tråkigt med din farfar dock, men han har trots allt inte ont längre ❤️

#52 Då vi fick samtalet att han avlidit var det i princip ingen som grät. Alla var så lättade för hans skull. Att det var över. Han är/var ett extremfall, men det påminde mig väldigt mycket om hur mycket livskvalité betyder. 

Vad gäller dessa kaniner så vet jag inte vad för liv de kan ha på tre ben om de skulle överleva tills de var gamla nog till det, skulle kanske kunna ge några extra år innan det oundvikliga kommer. Frågan är väl om det är värt pengarna, smärtan och återhämtningen och de åren eller om det är bättre att slippa.

orkar inte läsa alla sista svaren nu, men ärligt talat. ni som tycker att de är fel att avliva gravt missbildade djur för att alla ska ha en chans. hur tänker ni? varför ska djuren behöva lida, gå genom jobbiga och smärtsamma operationer för att vi ska rädda dom till varje pris? ska vi börja köra runt kaniner i rullstol också? vi som ägare av husdjur har ett ansvar att låta djuren slippa lida. tycker de är hemskt när allt ska räddas till varje pris!! Usch!