Beteende, hälsa och skötsel

Hjälp! Jag får dem inte tama

2016-09-04 22:39 #0 av: [Biancasatin]

Skulle verkligen behöva lite råd och hjälp.

För en vecka sedan hämtade vi två kaninhonor från en uppfödare som verkligen tagit hand om dem väl, lärt dem att ligga på rygg i famnen, hanterat dem mycket mm.
Kaninerna var 10 veckor när vi fick dem.
Vi lät dem vara 2 dagar i buren och gick dit och satte oss. , tog sedan upp dem (väldigt sprattlande) på dag 3, och 4. Men nu kaninerna extremt rädda. Vi ger dem bara pellets genom att mata dem i handen, så att de ska vilja komma fram. De sprang fram till oss i början, men nu är de så rädda att de nästan hellre avstår pellets. Och om de vågar sig fram så sträcker de sig, tar pelletseldning och sen snabbt bak igen. Det är inte på tal att klappa dem längre. De senaste 2 dagarna har jag inte vidrört dem alls. Har försökt klappa med de skuttar så snabbt de kan bort. När jag tog upp dem i förrgår (senaste gången), sånskuttade de för livet och jag fick typ fånga dem i luften i stort sett. Det kändes inte alls bra, så nu har jag alltså låtit dem vara i 2 dagar utan att försöka klappa eller ta dem. Jag har fortfarande matat dem från handen, kommitntill buren ca 5 ggr om dagen, pratat med dem etc.
Gör jag rätt i det??
Jag tänker nämligen att de kanske kommer lära sig att leva för sig själva, och liksom komma ur det där med kel, fysisk kontakt med mera.
Hur många dagar kan jag låta dem få vara utan att röra dem? Jag menar om de fortsätter att vara så här skygga- ska jag bara fortsätta att inte tvinga mig på dem då?
Eller borde jag tvinga mig på dem, lyfta upp dem mot deras vilja, för att de ska vänja sig?
vad är rätt? Och hur mångs dagar kan de få "vara ifred" innan det blir risk att de kommer ur det tama?

Anmäl
2016-09-04 23:02 #1 av: hahael

Jag är absolut ingen kaninexpert men rent spontant verkar det som att pluttarna blivit skrämda av att du "tvingat dig på dem" när du plockade upp dem på dag tre. Gör inte det mer om dem visar obehag snälla

Anmäl
2016-09-05 07:34 #2 av: tiger tok

Om dem är lösgående inne eller bor i en hage, dem rädda Kaninerna här kommer fram när håller på i deras gårdar, krattar lägger in grenar, halmar osv!

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2016-09-05 07:46 #3 av: Hästbäst

I början var våra kaniner också så men sen när vi åkte till stugan så var det lättare att vara med kaninerna för då så hade de en utehage kopplad till buren utan gömställen. Så vi satte oss där och om man har med något gott så kommer kaninerna, efter ett tag så kom kaninerna och var nyfikna på en direkt när man kom in i hagen. Det är också bra att sitta med sin kanin i soffan och klappa och gosa med den. Men eftersom kaniner är höjdrädda och att den kan tro att det är en fågel som tar den från marken när man lyfter de så blir dom ju rädda. Så ett tips är att börja med att få dom vana med att bli klappad och att sitta i ditt knä. Sen kan du bära dom precis över marken och sen lite högre när de blivit vanare. Men när du ska bära dom längre sträckor är det bättre att ta de i transportbur.

Anmäl
2016-09-05 08:12 #4 av: tixEntry

Att du lyfte upp kaninerna de första dagarna, och att de inte gillade det, är nog orsaken till att de inte litar på dig nu. Första steget är att inte lyfta dem alls tills de säger att det är okej. Alltså, ingen onödig lyftning på några veckor minst. 
     Det bästa är att ta det från början med hanteringen, med att visa att människor inte är farliga och inte tänker göra något kaninen inte gillar.

  1. Börja med att ge små godsaker till dem genom burgallret (tex gräs, maskrosblad, spenat, kirskål) , så de inte känner att du tränger dig på. Om de då inte vågar ta det ur din hand så släpper du ner det i buren så får de ta det när de vill. Fortsätt med detta tills de vågar gå fram och äta lugnt ur din hand. Inget klappande ännu.
  2. Nästa steg är att de ska låta dig klappa dem. Öppna buren och sträck in en hand med något gott. Vid det här laget har de nog fattat att en hand inte är farlig. När de kommer fram och börjar äta, försök lägga andra handen på den ena kaninens rygg, och om det går bra för kaninen så kan du klappa den på ryggen. Fortsätt med detta tills du kan klappa dem utan att de behöver få mat samtidigt. Inget lyftande ännu.
  3. Nu ska du kunna vara nära dem och kunna klappa dem utan att de blir rädda eller springer iväg. 
  4. Efter det så kan du börja träna dem på att bli burna. Den här länken är väldigt bra, fast det står på engelska. Nu kan de få springa lösa i ett rum eller en liten hage, vilket underlättar lyft-träningen.
    http://www.therabbithouse.com/behaviour/problem-picking-rabbit-up.asp

Kom ihåg att ha mycket tålamod och lycka till! :)

Anmäl
2016-09-05 08:55 #5 av: Irmelinis

#4 Håller med, mycket bra svar! 

Uppfödning dvärgvädur och velveteen lop: 
www.alrunans.weebly.com/
Medlem i Sveriges Kaninvälfärdsförening

Anmäl
2016-09-05 09:45 #6 av: [Biancasatin]

Tack så jättemycket för bra svar, och tack för länken!

Kaninuppfödaren sa att jag borde sitta med dem i knät och klappa på kvällen när barnen har lagt sig- MEN det skulle ju innebära att jag måste lyfta ut dem ur buren vilket absolut inte skulle kunna ske lugnt, utan jag skulle behöva "fånga" dem.
Detta fick jag aldrig något svar på av henne, så skönt att få lite svar här.

Jag ska mao INTE vare sig klappa eller fånga dem förrän de slutar visa sådan rädsla. Och det ska jag göra med hjälp av de tipsen jag nu fått.

Då har jag bara en undring.. Med tanke på hur rädda de är nu efter en vecka, så känns det som det skulle kunna ta mååånga veckor innan de skulle låta mig lyfta ur dem utan att försöka skutta iväg. Kan det vara dumt att låta dem vara utan hantering under så lång tid? Vänjer de sig inte vid att det är så som tillvaron ska vara, det vill säga att de bara är insyn bur, ingen som lyfter dem, och knappt någon klapp (eftersom det också säkerligen tar tid innan de accepterar klapp givet hur rädda de är?). Med andra ord, vänjer jag dem vid ett eget liv genom att jag respekterar deras rädsla?
Om detta skulle ta säg 3 månader, är det ok? Eller borde jag ändra strategi efter en viss tid för att inte riskera att De vänjer sig vid att vara utan klapp och lyft?

Anmäl
2016-09-05 09:46 #7 av: [Biancasatin]

Ps, vi har dem inne, och ingen hage som de själva kan gå ut till i anslutning till buren eller så..

Anmäl
2016-09-05 10:47 #8 av: tixEntry

#6 Men det är ju just det man motverkar med att hela tiden gå framåt i hanteringen, fast med väldigt små steg. Man vänjer dem långsamt vid att bli hanterade, och om man sedan är med dem varje dag så kommer de förbli tama.

#7 Då skulle du kunna ha dem lösa i ett extra kaninsäkert rum, med alla ev sladdar övertäckta, istället för en hage. :)

Anmäl
2016-09-05 11:23 #9 av: [Biancasatin]

Tycker du att jag ska ta ut dem och låta dem skutta i ett rum, fast själva grejen att ta ut dem innebär att jag får fånga dem?

Anmäl
2016-09-05 11:45 #10 av: tixEntry

#9 Har du någon transportbur att flytta dem i? Annars tänkte jag att de kunde vara i rummet där buren står, då kan de hoppa ut ur och tillbaka in i buren själva och sedan kan du stänga buren; inget lyft inkluderat. 

Anmäl
2016-09-05 19:38 #11 av: hannaahlgren

Jag tycker att du borde öppna buren och sätta dig en bit ifrån så det finns plats för kaninerna att hoppa ut, som du beskriver verkar dom väldigt rädda och lite ovana vid kontakt ifrån just er så det bästa är att bara vänta tills de vågar komma ut och när de väl hoppar ut och närmar sig dig så ger du dom något gott, t.ex en morotsbit eller pellets för att berömma dom och visa att du inte är farlig. För att sedan få in dom i buren räcker det nog med att skaka en skål pellets och sätta in i buren, detta funkar galant med mina. Sedan är det nog bara att göra detta någon gång om dan tills de börjar förknippa dig med något positivt. Och när allt detta går utan problem kommer de även låta dig klappa dom. Hoppas detta hjälper dig lite på traven iallafall! 

Anmäl
2016-09-05 19:41 #12 av: tiger tok

Håller med #11☺😊😊☺

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2016-09-05 20:34 #13 av: Lillekitte

Förstår att du undrar vad som är rätt, jag kände likadan för ett år sedan.

Våra var också skygga när vi fick dom, fast dom var vuxna och vana att hanteras. Nytt hus, nya människor etc. Den ena var så uppskrämd att han ett par gånger gjorde utfall (fast bet aldrig). Den andra kunde vi lyfta, mendå fick vi "fånga" henne.

Vi fick rekommendationen att fortsätta försöka lyfta, så att dom inte skulle vänja sig med att "slippa undan", men det kändes fel, speciellt med honom, så vi vslde att inte göra det.

Vi byggde en "hage" av kompostgaller, som vi ställde kring buren, och lät dom gå ut och in i buren som dom ville. Sedan brukade vi sätta oss i gallerhagen med dom. Vi hade med något gott, maskrosblad eller smultronblad el dyl. Kom dom och tog, så var det bra, annars satt vi bara där, kanske läste eller surfade. Bara för att dom skulle vänja sig, och känna att dom bestämde själva.

Långsamt blev dom mer tama, men den ene vägrar fortfarande att låta oss lyfta. Skall vi flytta honom från huset till trädgården/uteburen, får vi lura in honom i transportburen...:-) På så vis kan han också flyttas från "kaninrummet" till dotterns säng, och där kan han ligga bredvid henne och låta sig klappa lääänge! Bara hon inte lyfter honom...

Lycka till!

Anmäl
2016-09-06 10:09 #14 av: [Biancasatin]

Vad mycket bra svar! Tusen tack!!

Vår bur står liksom på ben, så den är ca 30 cm ovanför marken. 

Men jag ska sätta en bro för dem, så att de kan komma ut ur buren. Jag ska sätta kompostgaller runt, och så får vi locka med godsaker utanför buren. Detta ska vi testa nu. Då slipper vi tvinga dem att bli lyfta eller klappade när de är så rädda. 

Vi har haft dem i 1,5 vecka nu. Det kanske börjar bli dags att klippa klorna på dem snart? Hur ska det gå när de är så rädda? Då kommer de väl förknippa oss med ännu mer negativt, och kanske rivs (det lilla) förtroende vi har byggt upp? Borde jag sätta in en klös-sten eller så istället, för att dra ut på tiden lite innan klorna ska klippas tycker ni? 

Det är två honor som vi har. Kan det vara så att honor är svårare att få tama och keliga? Och kan det i så fall bli bättre om man kastrerar dem? 

Anmäl
2016-09-06 13:17 #15 av: hannaahlgren

Unga honor har mycket hormoner när de väl börjar komma upp i tonåren och kan även ha ett jäkla temperament, dels från vad jag läst och även märkt på mina egna unga honor. Och ja, många gånger blir de lugnare efter sterilisering/kastrering och mer lätthanterliga. Är syftet med era kaniner endast att ha dom till kel så skulle jag nog rekommendera att göra detta. Men något man alltid måste tänka på är att kaniner är såpass små och det är inte helt 100% alltid att det går bra under sövning osv så det är något man alltid får ha med sig i bakhuvudet inför en sån grej.

Detta med klorna tycker jag du kan vänta med ett litet tag till, tills de låter dig klappa dom osv åtminstone. Mina kaniner tycker fortfarande att det är obehagligt att få klorna klippta men sålänge man själv tar det lugnt och har godis i närheten går det oftast hyfsat smärtfritt. Mina kaniner är inte vana vid att bli upplyfta heller då jag inte ser nyttan i det. När jag ska klippa klorna på mina brukar jag ta ut dom en och en ur buren och sätta mig i sängen.  Jag brukar sitta under täcket i skräddarställning så jag har täcket mellan mig och kaninen (kaninen sitter alltså "mellan mina ben" på täcket) sedan lägger jag pellets i en liten skål eller tallrik vid kaninen och lägger över en bit av täcket över dess huvud för att lugna samt distrahera med godiset då. Sedan klipper jag klorna på de tassar jag kommer åt, vrider kaninen och flyttar tallrik osv och lägger över täcket igen så jag kommer åt resten av tassarna och när jag sedan är färdig klappar jag dom lugnt och låter de äta pelletsen ifred som en belöning. Detta har jag gjort ca 4ggr hittills och det går faktiskt bättre och bättre för varje gång, rekommenderar att testa! Är det svårt eller näst intill omöjligt så åk in till veterinär och klipp dom, eller om ni känner någon som är duktig på spralliga kaniner. Försök åtminstone att göra situationen så stressfri som möjligt. 

Blev väldigt långt men hoppas detta kan hjälpa dig lite! 

Anmäl
2016-09-06 19:23 #16 av: Lillekitte

1,5 vecka är ju ganska kort tid, det tog många veckor innan våra började lugna ner sig - så ge det tid, så skall du nog se att det löser sig!

När det gäller klorna: Jag hade samma bekymmer som dig - inte vill man lyfta upp dom (när dom ogillar det och inte känner dig), och sedan hålla fast dom och klippa klorna, kanske till och med råka göra dom illa!

Så jag tog med våra till veterinären - dom är ju duktiga och hittar nog en bra lösning. Nu ett år efter klipper vi fortfarande klorna hos veterinären - kostar nästa ingenting, och vi har en som håller till väldigt nära.

Vi kastrerade både honan och hanen, honan eftersom det sägs att väldigt många honor får cancer i den regionen, så att det är bra att göra om man inte har tänkt att dom skall få ungar. Vet inte om dom blev lugnare av det, vi gjorde det kort tid efter att vi fick dom, så vi vet inte riktigt hur dom annars hade varit...

Anmäl
2016-09-07 10:36 #17 av: [Biancasatin]

Tack. 

En fråga. Hur länge ska jag låta dem hållas (inte klappa dem, inte bära dem eftersom de ryggar)... Om det inte går över, då kanske jag borde lyfta dem ändå, mot deras vilja? Så att de fattar att det inte är farligt? 

Hur länge kan jag låta dem vara utan fysisk kontakt utan att det "förvildar" dem...

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.