# tjatnig?
Author: [Borttaget]

har tjat funkat för er? har fått en kanin/ en till kanin?

## Comment 1
Author: bambiiii

Japp;) har funkat

## Comment 2
Author: NaDa...

Ja, när jag var tio och ville ha min första kanin.  
Fasst behövde inte tjata särskillt mycket då mamma också tyckte att det var en bra ide.

## Comment 3
Author: Zvintos

Jag har aldrig behövt tjata, utan har kunnat argumentera med mina föräldrar. Första kaninen argumenterade jag med min mamma om att få skaffa, då den skulle avlivas. När han sen dog 6 år senare (blev 9 år) och jag ville ha en ny kanin, så behövde jag bara fråga. Sen när jag startade uppfödning behövde jag knappt fråga ens, så länge kaninerna blev skötta ordentligt. Detta då de vet att jag har god hand om djuren och ett jättestort intresse. Nu bor jag ju inte hemma längre och behöver således inte fråga någon.

## Comment 4
Author: mlinz

När jag bodde hemma var min mamma lättjatad :) När jag ville skaffa guldhamster så sa hon "Nej USCH!, inga råttor i mitt hus!" Någon månad senare fick jag en hamster, typ 1-2 år senare skaffade jag riktiga tamråttor :P   
  
Nu har jag köpt hus på egen hand så nu kan jag fylla tomten med så många kaniner jag vill ;)

## Comment 5
Author: [Borttaget]

jag tjatade om en hund me´n hon sa att jag kunde få kaniner istället :)

## Comment 6
Author: [Borttaget]

Nej, både jag och min mamma har stort intresse för kaniner så det brukar inte vara några problem. Detsutom tycker jag inte det är någon idé att tjata hela tiden, utan man kan ge föräldrarna en förklaring varför och att man verkligen kan ta ansvar :)

## Comment 7
Author: Saaara

Jo, det har la hjälp för mej när jag var yngre. Men då ville jag ju ha alla söta kaniner, haha. Nu för tiden tjatar jag inte, utan säger bara att jag nog ska skaffa en till kanin och varför. =) Men måste ändå ha mina föräldrars godkännande eftersom jag inte är hemma på vardagarna. Så det är dom som sköter kaninerna då. :)

## Comment 8
Author: Cordata

Jag tycker inte man ska tjata. Det är bättre at planera och lägga upp en väl formulerad "plan" dvs hur man har tänkt ta hand om djuret, hur mycket det kostar, vad man gör när man reser bort osv.

## Comment 9
Author: :holmgreen:

Jag har nog inte heller behövt tjata , jag tror inte att man kan vinna på det , inte med mina föräldrar. Som många andra redan sagt så gällde det för mig att argumentera för min sak :-)

## Comment 10
Author: Clariiz

Nja..  
Argumenterar för min sak med brinnande intresse. Kanske lite för ofta så det övergår till tjat. Men jag är nöjd med det jag har! :)

## Comment 11
Author: bustjejen

Jag kan ju svara från den "andra sidan" eftersom jag är förälder ![Flört](http://kanin.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört").

Jag har fallit för mina döttrars övertalning om kaniner. Nu har vi 2 st, och hela familjen tycker de är jättesöta och barnen är väldigt duktiga på att ansvara för sina kaniner, även om jag gärna hjälper till ibland.

Ska sanningen fram så ville jag gärna skaffa kaniner eftersom jag själv är uppväxt med kanin.

## Comment 12
Author: [Borttaget]

Har väl inte behövt tjata för min första kanin.. Visst jag nämnde det ett par gånger men sen plötsligt fick jag En som en överraskning (tidig födelsedags present) därefter argumenterade jag för en ny som sällskap till min andra vilket dom gick med på och sen behövde jag knappt fråga utan jag skaffade med mina egna pengar mitt eget ansvar och jag ordnade oftast transporten själv (ibland skjutsa mamma om vi hade vägarna förbi). Nu är jag 18 med bil och körkort så jag skaffar utan att fråga eller ens säga till :) jag föder upp så det blir en del nya ibland. Men tjat funkar på mina föräldrar även om jag oftast inte behöver :)

## Comment 13
Author: Starfall

Mina första kaniner (fransk vädur) fick jag redan när jag var två år gammal, men såklart var det mina föräldrar som hade ansvaret. Jag fick vara med och mata dom, ge dom vatten och så fick jag kalla dom mina :) men dom sagt, jag hade ju inte ansvaret över dom så.. När dessa två kaniner inte fanns längre var jag nog 9 år gammal tror jag, och då var det mina föräldrar som ville skaffa nya kaniner. Tyvärr levde dessa kaniner endast en kort tid. Den ena blev tagen av en katt, den andra bröt benet i buren och fick avlivas. Därefter ville jag aldrig mer skaffa kaniner. Jag var helt förkrossad över att mina två älsklingar inte fanns mer. Knappt ett år senare blev jag tillfrågad att ta hand om två dvärgvädurshanar som skulle avlivas om jag inte tog dom. Jag ville inte att dom skulle avlivas så jag tjatade på mina föräldrar att få ta hand om dom. Och det fick jag :) Kotten rymde tyvärr efter några månader men Gubben hade jag kvar länge. Han somnade in för några år sedan, nästan 10 år gammal. Nu har jag två kaninsyskon. en kompis till mig fick av en olyckshändelse en kull på tre kaninungar. Jag blev förälskad i den ena hanen och jag tjatade på mina föräldrar om att få köpa honom. Och det fick jag ;) något år senare skulle min kompis familj flytta utomlands och kunde inte ta kaninerna med sig så hon letade nya hem åt dom. Vem var det då som föll som en gråsten för lilla Schneewittchen? Jo, min pappa;) lite komiskt faktiskt:)

## Comment 14
Author: svartkanin

För mig fungerar det inte med tjat och förhandlingar utan päronen blir mer sammarbetsvilliga när jag sköter mig bra i skolan och får bra resultat osv...

Jag vill inte ens ha fler än 4 kaniner (jag har 2, snart 3) eftersom jag får mindre och mindre tid för dom ju större jag blir.  
Jag tänker inte låta mina kaniner ruttna bort i sina burar utan så länge jag är kaninägare så måste jag ta ansvar över alla.

## Comment 15
Author: [Borttaget]

har försökt locka mamma med om jag får A i matte/NO me nejnej det ghår inte, och hon har inte en andledning ![Rynkar på näsan](http://kanin.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan")

## Comment 16
Author: Fridaaaa

Att tjata hjälper inte.  
Men aldrig behövt tjata :D

## Comment 17
Author: LoveYourRabbit

Jag har nog i stort sett aldrig behövt tjata, mamma tycker det är jätte roligt med kaniner och kaninhoppning som jag håller på med! Pappa bryr sig inte direkt, bara jag tar hand om dom så är han nöjd.  
Det är till och med mamma som vill att jag ska köpa fler kaniner, haha ![Skrattande](http://kanin.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 18
Author: BusBella

Jag tjatade inte för att få första kaninen, det var snarare mamma som mutade mig att sluta med napp, då skulle jag få en nin. Sen är jag fast. Och tjatet har funkat för mig, som mest har vi ju haft 7 kaniner samtidigt. Men då är ju inte alla mina heller, några är mina småsyskons men jag tar ändå hand om alla. Och numera får jag bestämma själv när jag vill skaffa något djur om jag betalar själv.

## Comment 19
Author: alicekanin

Haha gjorde en lite plan;)

Först tog jag upp förslaget lite lätt. Sen vräkte jag på med tjat men då sa hon att jag skulle slute med de. Väntade lit. Tog upp de igen. Började att skriva insändare och sånt vad som skulle bli bättre. Sen vänta jag. Sen helt plötsligt när jag inte hade pratat om de äns så sa hon bara jag säger okej. Jag fatta inte vad hon mena men se fatta jag jag blev helt chockad! Detta hände för 6 dagar sedan och har knappt fattat de än. Detta tog 7 månader!

## Comment 20
Author: [Borttaget]

Jag tror nog inte attt jag direkt tjatat på mina föräldrar.. Men innan vi skaffade våran första kanin hade vi inga husdjur, så jag 'påminde' väl mina föräldrar några gånger om just kaniner när jag fått upp ögonen för dem.

Just nu har vi tre stycken, och mina föräldrar gillar kaninerna mycket och tycker det är kul att vi har dem.  
Pappa åkte t.ex. ca 50 mil frivilligt(!) med mig bara för att hämta hem våran tredje kanin ![Glad](http://kanin.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 21
Author: Peak303

den enda gången jag tjatat var då jag ville ha min första kanin då jag var typ 8½. Efter de har jag inte behövt tjata, utan pratat mamma in till att acceptera att jag ville ha en kanin till. Sen har hon inte heller kunnat motstå kaninerna. Och att hon vet att jag skötr allt själv och har då inte sagt direkt nej. ![Glad](http://kanin.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 22
Author: [Borttaget]

Jag tryckte in Annat. Eftersom jag inte bor hemma längre, och bor även själv. Så mitt problem är mera just att det inte är någon som säger Nej till mig. Ibland så önskar man att man hade någon vid sig som kunde säga nej. Men jag köper de jag vill ha själv, och de känner jag klarar av och har råd med. Men ändå så vill man ha mycket mera. Det enda som sätter stop och säger nej. Det är ytan, pengar och tiden.Tyvärr!  
  
Men när jag bode hemma så fick jag faktiskt en del djur som jag vela ha. Eftersom min pappa är zoolog och har haft djuraffär i så många år. Men tyvärr så har mitt liv varit rent kaos, och jag skulle inte egentligen haft några egna djur då, då jag hade svårt att ta hand om djur (hade även väldigt svårt att ta hand om mig själv pga sjukdomar). Så tyvärr fick de inte det bästa livet. Men är ändå glad att jag har haft djur då det har varit väldigt lärorikt. Men jag fick tyvärr inte alla de djur som jag vela ha som; häst, egen hund, dvärggetter, mm. :)  Men var uppväxt ändå med en massa med djur så som djuraffär, djuruppfödningar, djurutställningar, djurhem, djurskydd osv. :)

## Comment 23
Author: Ebba-Ö

Tryckte på annat. Dom tre första kaninerna behövde jag inte tjata mig till, den fjärde flyttade in när vi köpte en fyrfackare eftersom att jag hade en burplats över.

Den femte blev det ganska så mycket tjat, först tjatade jag bara och sen fick han flytta hem till mig i tre veckor för jag "skulle bara vakta honom i tre veckor" Och sen fick han bo kvar här, haha
