# Dåligt samvete! Author: Hannsi Gud så dåligt samvete jag har! Den här veckan har varit så himla intensiv med mycket med hästeriet så min stackars kanin har kommit lite i skymundan :( Känner mig jättehemsk! Har kanske bara varit med honom ca 1 timme om dagen och han har inte fått vara utomhus (visserligen har det varit dåligt väder också). Han är ju frigående i mitt rum så han har ju inte suttit instängd precis, men fy vad tråkigt han måste haft det min sociale lille plutt :( Känner mig som en hemsk ägare! Har ni kännt någon gång/period/dag att ni har försummat er/era kanin/kaniner? Nu ska jag verkligen gå upp och pussa på honom hela natten! (Pojkvännen kan känna sig bortprioriterad haha ;) ) ## Comment 1 Author: teddybaby Jag har bortprioriterat mina små hamstrar litet nu när jag skaffat kanin alldeles nyligen, så jag vet hur det känns! :( Det kommer ju säkerligen finnas dagar då man kommer hem på kvällen, och kaninen inte fått vara ute ur buren på hela dagen... De dagar jag kommer hem sent så brukar dock min kanin få springa runt tills jag går och lägger mig och då blir det några timmar ändå. :) ## Comment 2 Author: [Borttaget] Jag har dåligt samvete för mina kaniner Gizmo och Fluffen som bor ute. De får inte lika mycket uppmärksamhet som mina frassar som är frigående innekaniner. Diezel och Daisy kan ju umgås med oss precis när de själva vill på ett helt annat sätt... ## Comment 3 Author: flikkan77 Har lite dåligt samvete för mina kaniner som bor ute. Umgås inte alls med dem på samma sätt som kaninen som bor inne. Han bor i tv-rummet och där är vi nästan jämt. Utomhus kaninerna är en hona med unge som föddes i somras så de har varandra, men de är inte alls lika sociala som han som bor inne. Tillbringar helt enkelt inte lika mycket tid med dem, särskilt inte när vädret är dåligt, och det är inget jag är direkt stolt över... ## Comment 4 Author: [Borttaget] #3 Precis samma här. Nu är ju mina utekaniner långhåriga små "monster" som behöver mycket pälsvård så de får rätt mycket gos ändå. Och planen är att de ska få gå tillsammans snart, men man vet ju aldrig om det fungerar som jag vill eftersom Fluffen är en vuxen hona med egen vilja. ## Comment 5 Author: thexclub Jag har vissa perioder ibland då jag inte alls hinner med kaninerna lika mycket som jag önskar,  t.ex när det är mycket i skolan eller så. Oftast går det över ganska snabbt men det är himla jobbigt att känna att man inte kan ge dem lika mycket tid som de förtjänar, även om det bara är under en vecka. ## Comment 6 Author: kaningodis Förstår vad du menar och önskar att fler kände så; syftar på folk som skaffar djur och låter de sitta år efter år i sina små burar. Fast 1 timme om dagen var ju inte så farligt, ibland så hinner jag bara ge de mat och då får jag lite skuldkänslor men då får jag ta igen det någon annan dag då jag har mer tid! När det var varmt ute så stoppade jag ut kaninerna i deras hagar och gjorde läxor samtidigt som jag vaktade dem men nu är det inte så skönt att sitta utomhus i några få plusgrader och göra läxor :P ## Comment 7 Author: Serenity Jag får alltid dåligt samvete på vintern när de inte får vara ute riktigt lika mycket i hagarna och så. Dåligt väder är inte kul :( ## Comment 8 Author: [Borttaget] Ibland händer det att man inte hinner med att pyssla om djuren lika mycket som man vill. Och då kan jag få dåligt samvete. ## Comment 9 Author: hjartelyckanskaniner Känner det väldigt mycket nu! Har fått hem en ny kanin och då är ju den i centrum så man kelar inte lika mycket med de andra som med den. Mitt lilla köttbullshuvud (Sven) är översocial och likaså Glader. Tycker synd om mina bebisar:( Men om någon vecka så kommer de få lika mycket kel för då är lilla Alfred tam:) ## Comment 10 Author: ea-persson Varannan helg då jag är hos mamma brukar jag känna att jag inte har tid till kaninerna.. För mellan fredag eftermiddag och söndag kväll får det bara mat två gånger om dagen Inget kel:( Men det brukar jag ta igen väldig bra efteråt känns det som. Men det är jobbigt då man inte kan va med dom så mycket som man vill. ## Comment 11 Author: lennartsdotter Ja, ibland är det svårt att få det att gå ihop. Först då skolan, sen hästen typ 3 dar i veckan, hunden och kaninen. Planera och prioritera är det som gäller. Och visst får jag dåligt samvete när jag inte hinner med allt, men då tar jag igen det mesta på helgerna. :) ## Comment 12 Author: [Borttaget] Får dåligt samvete iom att mina kaniner bor ute, jag går i skolan till tre, sedan läxor och sedan vill man ju hinna med så mycket gos och uppmärksamhet som möjligt. Dock är det inte så varje dag, bara några gånger i veckan. ## Comment 13 Author: pigelina får oxå dåligt sammvete, mäst för att mina kaniner inte får vara ute mer en 10-20 min per dag i rasthagen och att jag bara kan ta ut dom i sele 1-2 gånger i veckan _(bara en gång med dom som inte följer med på tävling om jags ak tävla)_ hinner bara mysa med om lite vid buren när jag ger mat på vardagar... kommer hem vid 9 ibland när jag är med kompisar, då har mamma oftast redan gett dom mat men jag brukar endå gå ut och kela lite:) Men mörkare årstid = mindre tid med kaninerna känns det som eftersom det är mörkt och kallt och man inte kan ta in dom och mysa ine:( ## Comment 14 Author: jossan84 Djur har egentligen inget behov av mänsklig kontakt, så så länge de har mat, vatten och något att sysselsätta sig med så lider de inte :) EDIT: Dock kan ju djur som är flockdjur eller normalt parlevande må dåligt om de inte har kontalt med den egna arten. ## Comment 15 Author: hjartelyckanskaniner #12 Önskar att jag har dina dagar!;) Jag slutar 16.30 två ggr i veckan och 17.00 på fredagar men kl 15.00 på måndagar och 13.30 på tisdagar. Lite jobbigt att hinna rida, ta hand om kaninerna och göra läxor, särskillt när man går på gynmasiet. ## Comment 16 Author: [Borttaget] #14 Den synen på kaniner tycker jag är så himla tråkig. ![Rynkar på näsan](http://kanin.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan") Skulle du säga samma sak om en katt eller hund? ## Comment 17 Author: Hermelina #14 Jag håller verkligen med #16 på den punkten.. Tråkigt att folk tycker så =( ## Comment 18 Author: flikkan77 Tycker också den synen är tråkig. Min hanne älskar att få uppmärksamhet och bli klappad på. Om jag skulle låtabli att klappa på honom när han är lös i rummet så smånyper han mig i rumpan tills jag klappar på honom. ![Oskyldig](http://kanin.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig") Nu när han bor i en ny bur och är med lite mer så kommer han framskuttandes till gallret så fort han ser mig gå förbi, så nog vill han ha sällskap. ## Comment 19 Author: jossan84 \# 16, 17, 18 Givetvis tycker jag om att umgås med djur och många djur tycker om att umgås med människor, men det jag menar är att de inte har något biologiskt behov av mänsklig kontakt. Så man behöver inte ha dåligt samvete om de inte får det regelbundet. Sen är det klart att får de inte mänsklig kontakt så kan de bli skygga, men här handlar det ju om kortare perioder om jag fattat det rätt. Vi männskor vill gärna ge djuren mänskliga känslor, det finns ett ord för det som jag nu inte minns. Vi måste ju vara medvetna om att vi håller djuren för vår skull och inte för deras, de hade klarat sig utmärkt utan oss. Så det jag gör är att se det ur deras perpektiv, vi fick lära oss det när vi läste etologi, mycket intressant :) Jag kan ju säga att jag tycker mer synd om en kanin som blir runtburen och daltad med varje dag och som måste ha kläder och grejer på sig, det innebär ju en viss stress, än en kanin som mest sitter i sin bur och har allt den behöver och kanske blir daltad med några gånger i veckan, betydligt behagligare i kaninperpektiv :). De är ju inga leksaker direkt. Även om min kanin klättrar på gallret när jag kommer så betyder inte det nödvändigtvis att han vill bli klappad. Han är betingad på mig, matte innebär ofta mat, mat = bra. Så, nej, jag tycker inte att man behöver ha dåligt samvete för att man försummar sin kanin en tid, sålänge den får mat och mår bra :) Det jag skrev i mitt tidigare inlägg är med andra ord inte en syn eller inställning, det är vetenskap. ## Comment 20 Author: [Borttaget] #19 Jag håller inte med i det du säger. För det första så behöver kaniner få mycket motion och aktivering för att må bra. För det andra så har vi kaninerna för vår egen skull precis som du säger. Men vi har valt att ta på oss ansvaret för att kaninen ska må bra och då ingår massor av gos och att man umgås med sin kanin. Att bara sitta i en bur (av minsta tillåtna mått) och äta mat är inget värdigt kaninliv enligt mig. Det finns inga vilda kaniner som sitter i bur och får maten serverad, därför är det vårt ansvar att ge kaninen en miljöberikad miljö att leva i och ge den utlopp för sin energi, upptäckarlusta och sociala personlighet. För kaniner är sociala djur som behöver mycket mer än bara mat för att må riktigt bra. En domesticerad kanin kan inte jämföras med en vild kanin ur alla aspekter. Vi har valt att begränsa kaninens utrymme och vi har valt att göra kaninen till ett husdjur och då kommer ansvaret att ge kaninen ett så bra liv som möjligt. ## Comment 21 Author: flikkan77 #20 Håller helt med dig! ## Comment 22 Author: jossan84 #20 Absolut har vi ansvar för att ge kaninen ett så bra liv som möjligt, men behöver det vara mänsklig kontakt? Kaniner är ju inte flockdjur, de bor helst ensamma, lever i kolonier av praktiska själv och umgås näranära nästan bara under parningen, samt mellan honor och ungar. Vad ägnar en vild kanin sin största tid åt? Födosök. Inte åt att springa, eller kela. Man kan göra deras liv mer intressant genom kasta ut pelletsen i hela buren, det ger sysselsättning och många uppskattar nog det mer än att bli kappad av matte. Sen tror jag att de får stor trygghet i att höra och känna att det finns andra kaniner i närheten, så att de kan varna varandra. Och man behöver ju inte ha dem i minsta tillåtna bur. Nu vill jag ju inte uppmana folk att strunt i sina kaniner och låta dem sitt ensamma. De blir ju helt klart trevligare för OSS att umgås med och de blir säkert mindra stressade om de är vana vid vår kontakt, men hur KANINENS synvinkel är det inte nödvändigt, det finns annat de hellre sysslar med. De domesticerade husdjuren skiljer sig faktiskt mindre från sina vilda släktingar än vad man tror. Man kan inte avla bort instinkter fick vi lära oss på etologin. En lite roligt exempel var när en forskare släppte ut slaktsvin i ett stort hägn utanför sthlm. Dessa har alltså levt i människans beskydd under hundratals år utan inblandning av vildsvin. Efter att de släppts ut dröjde det inte länge förrän de började bete sig som vildsvin. De byggde bon och fick kultingar även på vintern som de byggde ordentliga bon till, de klarade sig utmärkt året runt :) ## Comment 23 Author: [Borttaget] #19 Jag märker direkt på Gizmos humör om jag har låtit honom sitta i buren under en hel dag. Han sitter stilla i buren och ser deprimerad ut. Han vill få springa runt på större ytor. Honan däremot kan man ha i buren utan att behöva känna att hon saknar något. Så man får se lite på hur just den kaninen man har behöver. Så även fast någon sagt det där under en etologikurs så stämmer det inte till 100 %. Förut hade de antagligen klarat sig perfekt utan oss, men nu är "spelreglerna" lite ändrade. Jag har läst en hel del etologiböcker och böcker om djurs beteende allmänt och efter egen erfarenhet så är det mycket som inte stämmer alls. Håller med TereseE helt! ## Comment 24 Author: jossan84 #23 Nej allt går ju inte att läsa sig till i böcker tyvärr. Man får ha lite sunt förnuft. En kanin som är van vid daglig kontakt och får trygghet i det kan säkert känna en viss otrygghet om saker och ting inte är som vanligt, djur är ju "vanedjur" :) Då kan man ju även förstå att en kanin som inte är van vid daglig kontakt och som kanske bara blir klappad en gång i veckan, är van vid det och mår inte dåligt att den mycket lilla mänskliga kontakten. Sen ska man ju vara lite försiktig med att sätta mänsliga känslor på djuren, de kan känna en del grundläggande känslor som glädje, ilska, rädsla, förväntan, en del kan besvisligen även känna sorg, som elefanter. Men man kan inte säga att ett djur är avundsjukt eller längtar efter något som ska hända i framtiden. När jag var yngre tänkte jag som de flesta andra på denna sida, men man fick sig verkligen en tankeställare efter den där kursen. ## Comment 25 Author: [Borttaget] #22 Vi har två franska vädurar (kastrerad hane och hona) som är frigående innekaniner. De trivs jättebra tillsammans och verkligen kräver massor av kontakt med oss också. Så jag kan bara inte hålla med dig i ditt resonemang. Våra frassar leker med varandra och sina leksaker, de hoppar, rejsar och gosar med varandra och oss och de är lyckliga. ![Glad](http://kanin.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") De får också komma ut i sele med koppel, så de får även utlopp för sina naturliga beteenden som att gräva, beta osv. Kaninerna i det vilda ägnar sig åt födosök, javisst. Men inte hittar de all sin föda på ett utrymme som motsvarar säg 100x50x50 cm som är minsta tillåtna mått för en dvärgkanin. Nej, de skuttar och rör sig över större områden. Vi har tagit bort de naturliga fienderna, men behovet att springa fort över större ytor finns fortfarande kvar. Därmed behöver kaniner aktivering, motion och miljöberikning. Kastrerar vi våra kaniner så trivs de flesta jättebra med en kaninkompis, dvs de har en social sida också. Kaniner som inte får någon mänsklig kontakt utan bara får sitta i en bur blir revirbenägna och ofta aggressiva. Jag kan aldrig tro att en aggressiv kanin mår bra. Precis som hundar så tror jag att de hittar på uppgifter, tex att vakta buren i brist på annan aktivering och motion. Sedan finns det mindre sociala individer, men jag tycker inte att alla kaniner ska dras över samma kam och att vi ska låtsas att de har ett superbra liv som burkanin bara de får leta pellets i höet. Precis som #23 säger så har vi ändrat spelreglerna. #23 Håller med dig! Vill inte börja bråka med någon här, men blir så himla ledsen när folk ser på kaniner på det viset som #22 gör. ## Comment 26 Author: Salladshataren Då går jag mot strömmen. Jag håller med jossan84 till 100%. Har också läst etologi... ## Comment 27 Author: jossan84 #25 Resonemangen är inte mitt utan etologernas. Men man lär sig att se saker och ting ur ett annat perspektiv när man sätter sig in i det. Man öppnar upp ögonen för djurens värld kan man säga :) Och jag tror att man kan ge djuren ett bättre liv i fångenskap om man kan se det ur deras djurperpektiv och inte som om de vore små människor. Som sagt så finner djur trygghet i det de är vana med, men det är inget medfött behov, att umgås med människor. Kan inte komma på något bra sätt att formulera mig på egentligen. Känns som att jag bara rör till det. Men kan verkligen rekommendera etologikurserna på SLU för den som är intresserad. Jag förstår inte riktigt hur du menar när du säger att jag ser kaniner 'på det viset'. Jag kan inte se att mina djur skulle må sämre för att jag ser den 'på det viset'. Sålänge jag behandlar dem som kaniner och låter dem vara så mycket kaniner det går så kan jag inte se att de skulle må bättre om jag gosade med dem varje dag. Nu hade ju mina daglig kontakt ändå eftersom jag var där och matade dem och gav dem varsin klapp. I den mån det fanns tid släppte jag ut dem i hagen. De var inte heller aggressiva. Däremot finns det många djur där ute som verkligen inte behandlas som sig bör, tyvärr. ## Comment 28 Author: [Borttaget] #24 Och mitt sunda förnuft säger att för att en kanin ska må bra ska den inte sitta i en bur hela dygnet. I sånna fall ska buren vara riktigt stor. För Gizmo handlar det inte alltför mycket om att få kontakt med oss dagligen. Men han måste få aktivera sig utanför buren dagligen. Visst söker han upp oss också och luktar lite på oss. Men han gillar inte så mycket kel och klappar. Jag sätter inte mänskliga känslor på kaninerna. Jag tittar och ser hur mina och andra kaniner agerar i olika situationer. Även jag har läst lite etologi på skolan och läst på fritiden också för att jag tycker att det är riktigt intressant. Men jag kan ändå inte hålla med om det där synsättet. Jag kan inte ge alltför mycket exempel på just kaniner. Men om man ska tro allt etologin säger om katter så är mina aggressiva eller arga eller i alla fall irriterade väldigt ofta eftersom de piskar med svansen i väldigt många olika situationer. Innekatter kan inte jaga heller tydligen, för det måste de lära sig av sin mamma. Så en katt som aldrig fått lära sig kommer aldrig kunna det. Det är bara två exempel vad man kan få lära sig om man läser lite etologi om katter. Det _kan_ stämma i vissa fall. Men långt ifrån alla. Och visst kan säkert en kanin som bara är van med lite kontakt med människor må helt okej. Men en kanin i en bur som knappt får någon kontakt med människor eller någon annan kanin kan knappast må bra. Och det är knappast ett roligt liv. Men det är min åsikt det. ## Comment 29 Author: flikkan77 #28 Tur att inte mina katter har hört att de inte ska kunna jaga. ![Glad](http://kanin.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Har katter på 9, 6 och 2 år plus en som vi inte vet hur gammal den är. De tre första har varit innekatter i hela sina liv. De två första är även födda som innekatter och attans vad de jagar. Den på 6 år kommer knappt ens in och äter längre men är rund och fin så hon fixar nog sin mat själv! Sen var det visserligen en lite rolig incident med den katten som är 2 år. I höstas, precis när de börjat få gå ut, kom han skuttandes med en svamp i munnen som han sen smet in ett skrymsle där vi inte fick tag på honom och åt upp... Inte lätt att ha varit innekatt och gilla svamp. ![Oskyldig](http://kanin.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig") ## Comment 30 Author: jossan84 #28 Fast det där låter inte som den etologin jag har läst, det med katterna. Ett beteende betyder självklart inte alltid vara tecken på en och samma sak. Och mina både katter som är innekatter, de jagar som sjutton när de får komma ut, sen att de kanske inte har förfinat kunskapen är ju en anna sak :P Personligen tror jag absolut inte att en kanin behöver ha tråkigt för att den bor i bur, bara man ge dem sysselsättning i den form de är menade för. Gnaga på kvistar, leta mat på marken, sitta och mala är något de gärna ägnar sig åt. Sen kanske jag gärna skulle vilja att mina fick mer yta att rör sig på, men jag tor fortfarande inte att de skulle få ut speciellt mycket av att jag umgicks mer med dem. Om jag ser det ut kaninperpektiv och inte mina egna perpektiv. En bra bok på svenska är "Djurens beteende ...och orsakerna till det" av en känd etolog vid namn Per Jensen. Den är lättläst och väldigt intressant, står dock inget om just kaniner i den. ## Comment 31 Author: [Borttaget] #29 Haha jag har hittills inte hört det stämma in på någon innekatt. Jaktinstinkten finns ju mer eller mindre där. #30 Det är nog svårt att ha läst allt i en kurs. Finns ju hur mycket som helst inom etologi. Jag har läst många böcker bara om katters beteenden. Men för att kaninerna ska kunna få en sysselsättning som de behöver måste buren vara rätt så stor. Räcker inte med de vanliga burarna man kan köpa. Okej tack för tipset. Har inte läst den. Ska se om den går att finna på biblioteket. ## Comment 32 Author: Hannsi Okej, jag tänkte dela med mig av mitt synsätt på det här som har bubblat upp till en väldig diskussion. Jag kan till viss del hålla med jossan84 att man inte ska lägga mänskliga apsekter på djur. Jag har en moster som gör det och hennes kanin mår inte bra kan jag säga. Hon gullar och fjollar helt enkelt för mycket med honom, hon tvättar och badar honom, fönar honom flera gånger i månaden och ja... det är helt enkelt inte ett normalt kaninliv. Det märks även på kaninen som är ganska så aggressiv. Hon behandlar honom som om han vore hennes barn och ja, då kan jag hålla med om att det har gått för långt. Däremot håller jag inte med om att djur inte kräver mänsklig kontakt. Givetvis behöver inte en vildkanin mänsklig kontakt, det säger ju sig själv. Men har du en tamkanin som kanske bara sitter i sin bur hela dagarna, då SKA denna få mänsklig kontakt genom aktivering och motion. Annars är det ingen lycklig kanin. Du har tagit ifrån den dess frihet i samma sekund som du tog dig an kaninen och då är det din uppgift att ge kaninen ett så bra liv som möjligt - och ett så bra liv som möjligt är INTE att sitta ensam i en bur och glo hela dagarna. Visst, det är kanske inte just den mänskliga kontakten som är den viktigaste - men hur ska du annars motionera och aktivera din kanin utan att själv vara närvarande? Om det är så att du har kanin jossan84 och du har den i en bur och kanske klappar den nån gång i veckan men ser till att den har mat och vatten, får jag då lov att fråga dig varför du överhuvud taget skaffade kanin? Givetvis misshandlar du inte dina kaniner eller något sådan och det finns absolut mååånga djur som har det myyycket värre. Men egentligen, varför har du kanin om du bara har den i en bur, vad får du själv utav det? ## Comment 33 Author: [Borttaget] #32 Ja det lät som att det gått alldeles för långt. Man ska ju helst inte bada kaniner alls dessutom. ## Comment 34 Author: Eidesdotter Jätteintressant diskussion. Ni andra här har redan sagt i princip allt jag vill säga men jag inflikar ändå lite grann. Jag har också läst en del etologi (om än på egen hand) och har jobbat med djur i djurpark.  jossan84 skrev: **"Det jag skrev i mitt tidigare inlägg är med andra ord inte en syn eller inställning, det är vetenskap."** Men vad man måste komma ihåg är att **vetenskap är inte något absolut! Vetenskap är baserad på syn och inställning!** Det är iakttagelser som gjorts av olika individer som alla är färgade av sina egna tankar och åsikter. Få vetenskapliga experiment är helt objektiva, även resultat i ett labb ska tolkas av en människa, och när det gäller forskning på djurs beteende gäller det i än högre grad! Jag kan ge ett exempel från mitt jobb i djurparken. En forskarstudent skulle utföra ett etologiexperiment i djurparken. Hon skulle ta reda på om fåren på Barnens zoo var mer stressade än fåren som gick kvar i det stora hägnet dit besökarna inte hade tillträde. Jag fann hennes metoder mycket tvivelaktiga och tänkte redan då att ett resultat baserat på hennes experiment inte var något jag skulle våga lita på. Jag tror det tål att sägas igen: vetenskap är inget absolut, det är ingen orubblig sanning. Vore det så skulle vi fortfarande bo på en platt jord och människor med afrikanskt ursprung skulle vara dummare än t.e.x. européer...! För att ta ett par exempel. Som tur är ändras och utvecklas vetenskapen hela tiden. Jag instämmer i jossan84:s grundtanke att djur inte har ett biologiskt behov av mänsklig kontakt. Men som andra redan sagt gäller det i första hand vilda djur. Våra domesticerade keldjur har utöver sina ursprungliga naturliga behov fått några nya. De är bl.a. social kontakt och stimulans. Jag känner mig säker på att det gäller även kaniner trots deras särställning som kolonilevande djur, dvs varken ensamlevande eller flockdjur, utan något mittemellan. Skulle våra kaniner förvildas skulle det behovet försvinna snabbt. Men nu har vi dem hos oss. Vi har begränsat deras liv och tillvaro och då är social kontakt en av de saker vi måste ge dem för att kompensera annat de har berövats. Så tror jag. Och om jag någon gång skulle tvivla är det bara att sätta mig i köket hos min kanin, se honom skutta fram till mig, sätta sig nära och putta in sin nos under min hand. Det betyder att han söker kontakt. Hade jag varit en kanin skulle jag ha slickat på hans nosrygg som svar på kontaktsöket, men eftersom jag är människa så klappar och kliar jag honom där istället. Det beteendet har inget med mat att göra. Det är reserverat för kontakt mellan två kaniner, och jag har blivit surrogatkanin. Hade han haft en kaninkompis tror jag ändå att jag hade fått glädjen att uppleva det beteendet, det är iaf vad jag hört från kaninägare med fler än en kanin. Utan att döma någon vill jag påstå att det är lättare att observera och rätt tolka kaniners beteende om de inte lever i bur, eller i alla fall tillbringar en stor del av sin tid utanför den. ## Comment 35 Author: jossan84 #32 För att svara på frågan varför jag hade kaniner: Jag födde upp kaniner för utställning, "den levande hobby" som är skafs slogan :) Kaniner är inte bara till kel och hoppning. En oerhört rolig hobby där jag främst riktade in mig på färgavel. Jag gullade med dem ibland men absolut inte varje dag. Hade som mest 18 kaniner samtidigt och det är ganska lite för att vara den typen av uppfödare, Det finns ju de som har flera hundra. Kände dock att jag inte vill ha fler än jag orkade med. Det allra viktigaste, att det får mat, vatten och ren bur måste hinnas med. Jag tror absolut inte att kaninerna på något sätt mådde dåligt av att inte bli gullade med varje dag. De var vana vid sitt liv och bodde dessutom ute där de får stimulans i form av ljud och lukter från naturen. När jag släppte ut kaninerna fick de ofta vara ute tillsammans (honorna då). De tyckte säkert att det var spännande och nosade lite på varandra men satt mest i varsitt hörn. =) Just nu har jag inga kaniner alls pga studier. Läser till husdjursagronom och hoppas kunna ge mina framtida djur bästa möjliga liv :) ## Comment 36 Author: Eidesdotter #35 Du påminner mig om en av orsakerna till att jag slutade jobba med djurvård: jag fann det allt svårare att trivas och må bra i en miljö där så många andra intressen än djurens bästa möjliga psykiska välmåga, hamnade främst. Vi kommer nog aldrig att dela syn på husdjur, men jag önskar dig lycka till i din utbildning och hoppas att du håller ditt sinne öppet även för det som inte står i SLU:s kurslitteratur. ## Comment 37 Author: jossan84 #36 Självklart värnar jag om deras psykiska välförmåga. Som sagt försöker jag att ge dem bästa möjliga kaninliv, fast utan att vara vilda då. Och som hela diskussionen gick ut på så tror jag inte att mänsklig kontakt är ett medfött behov som de har :) Eller jag vet att det inte är det. Kan även tillägga att det mesta vi lär oss lär vi oss inte från litteraturen. Alla har ju olika åsikter. Utan att rikta det till någon här så finns det väldigt många djurägare som tror att de ger sina djur bästa möjliga liv, men i själva verket håller dem borta från sina naturliga behov. Jag har själv varit mindre och haft kelkaniner. Hade jag varit medlem på den här sidan då (eller om den ens funnits) så hade jag säkerligen hållit med de flesta här och tänkt att gud vilken känslokall männska som har den synen på djur. Idag vet jag (tycker jag) bättre. Jag anser inte att kelkaniner nödvändigtvis behöver lida (den del tycker säkert om kontakten) men jag tycker att djur ska behandlas som det djur det är och få göra det de är menade till. ## Comment 38 Author: Eidesdotter #37 "djur ska behandlas som det djur det är och få göra det de är ämnade till" håller jag med dig om till 100%. Våra idéer och tankar om vad det innebär skiljer sig dock åt. Och så får det ju självklart lov att vara. Själv har jag aldrig haft kanin som barn. Jag "blev med kanin" som vuxen och har från första början tolkat deras beteende utifrån mina erfarenheter av djur och det jag lärt mig av andra och av litteratur under årens gång. Visst finns det barn (och vuxna!) som behandlar sina djur som leksaker eller förmänskligar dem på olika sätt som inte är till gagn för djuret i fråga, men jag räknar mig inte till dem. Men ett måste du nog hålla med mig om: vi har båda hållit våra kaniner borta från deras naturliga behov. Du genom att ha dem i bur utomhus, jag genom att ha honom frigående inomhus. Förhoppningsvis har de alla mått ganska bra ändå, utifrån de förutsättningar vi gett dem. Men jag vet ju hur en kanin interagerar med "sin" människa, helt frivilligt, om den får möjlighet. Därför känns det naturligt för mig att hålla fast vid min syn på vad en tamkanin behöver eller inte behöver. Men sedan får man ju inte glömma att det är en individfråga också. Alla kaniner är olika. ## Comment 39 Author: [Borttaget] Håller med jossan84 helt och hållet. Jag går djurvårdslinjen på gymnasiet och vi får lära oss exakt det hon säger. Det är vetenskap och inget ni kan säga emot... Men det ni missar är ju att jossan84 inte menar att man inte ska hålla på med kaninen alls. Hon förklarar ju bara hur dom fungerar! ## Comment 40 Author: jossan84 #39 Tack :) ## Comment 41 Author: Eidesdotter #39 **"Det är vetenskap och inget ni kan säga emot..."** Som jag sade tidigare är vetenskap något som är i ständig rörelse och utveckling. Något som är sant idag kan vara historia i morgon. Så har det alltid sett ut och jag tror det lär fortsätta så ett tag till, för än har vi människor inte löst alla mysterier. Och det handlar inte om att säga emot utan att ha olika syn på saker. \*trött\* Eftersom den här tråden blivit till något helt annat än det TS hade tänkt sig föreslår jag att den här diskussionen får en egen tråd, om någon vill fortsätta. Själv har jag sagt vad jag har att säga i frågan. ## Comment 42 Author: [Borttaget] Underbar diskussion där vi alla får lära oss av duktiga uppfödare med kaninfabriker som siktar in sig på färg och utseénde istället för att se sina djur som individer med känslor, personligheter och behov utöver att sitta i en liten bur och få en klapp när det finns tid. Självklart måste man som uppfödare försvara sitt handlande med än det ena än det andra. Ganska skrattretande att du Jossan84 klappar dig själv på huvudet hela tiden och säger hur mycket du mognat och hur du lärt dig mer och är mer vuxen än vi som ser våra kaniner som individer. Har du hört talas om att vara källkritisk och tänka själv? Vetenskap är precis som Eidesdotter säger inget statiskt som man kan använda sig av som fakta. Jag har själv sett före detta burkaniner utvecklas från just burkaniner utan någon större personlighet till att blomma ut och börja upptäcka sin värld och göra glädjeskutt, söka mycket kontakt och helt enkelt vara lyckliga när de fått ett annat boende med stort utrymme och större frihet. Ta dina vetenskapliga "fakta" och sitt och säg hur duktig du är. Jag lämnar den här tråden nu och hoppas att du kan lära dig att tänka om och tänka bättre i framtiden. ## Comment 43 Author: Zvintos _Nu har nog tråden tagit ett sidospår ifrån den ursprungliga frågan. Och med tanke på att tråden riskerar att spåra ur, då det verkar vara svårt att diskutera kaninens behov eller icke behov av dagligt kel utan att det blir personligt låser jag tråden._ _Tänk på att man får lov att ha skilda åsikter och tankar om saker och ting. Och trots att man kanske inte håller med, gäller det ändå att acceptera att andra inte delar ens åsikt, så länge djur (eller människor) uppenbart inte far illa utav det_