# Att ge en hjälpande hand... Author: Imasy Jag började fundera lite, efter att ha läst i trådar här inne lite då och då, om kaniner som behöver tas till veterinären. Många gånger räcker det med att lyfta på telefonluren och få tips och råd hur man går tillväga. Men för att få den hjälpen så måste man ju till att börja med ringa och berätta vad som har hänt och vad man ska göra nu. Sorgligare är att jag ser här inne, men likväl på "min egen" sajt hamster, att många föräldrar köper djur till sina barn men räknar inte med att även dessa djur kan bli sjuka med allt vad det innebär. Men så läser jag lite här och var att yngre barn/tonåringar blir tillsagda (ibland på ett väldigt otrevligt sätt)  av andra medlemmar att ringa själv till veterinären.  När de inte ringer kallas de mer eller mindre som djurplågare, de ska inte ha djur, föräldrarna är dumma i huvudet osv. En teori jag har om att denne ägare, som bör ta kontakt med veterinär kanske inte vågar? Kanske är det svårt/jobbigt att ta kontakt med veterinären själv. Vad gör man om föräldrarna vägrar ringa i en ställe? Jag har svårt att tro att saker och ting blir bättre av att man får höra på ett forum att man är en usel djurägare iallafall. Men lite intressant tycker jag ändå att det är att se hur många som lever som de lär ;) **Så min fråga är, har du hjälpt någon att ringa till veterinären som du endast är bekant med över forumet?** ## Comment 1 Author: Zvintos Har inte hjälpt någon på det viset ännu. Men skulle mycket väl kunna göra det. Dock kan det ju vara svårt att beskriva för veterinären exakt vad som är fel, när man inte kan se det själv. Visst får man ju beskrivning utav ägaren, men det brukar alltid komma lite motfrågor. ## Comment 2 Author: [Borttaget] Jag skulle kunna ringa till veterinären om ngn bad mig göra det.^^ ## Comment 3 Author: [Borttaget] Jag svarade alternativ 1. Har aldrig gjort det, men kan tänka mig det tror jag. Sen skulle jag vilja se ett annat alternativ... t.ex. "Nej men jag har ringt åt en vän" - Vela inte svara "Nej inte mitt djur, inte mitt ansvar" och jag vet inte om jag skulle kunna ringa andra här igenom forumet... och precis som #1 så vet man inte exakt när man inte sett djuret, men jag har ringt åt vänner ;) Det är väldigt många som inte tar avsvaret att ringa själva, och det jag inte förstår är att föräldrar ska säga att mans ka vänta hela tiden eller att de inte vill ringa - Ta ansvar för ditt barn och dina handlingar! Föräldern har ju accepterat sitt barn att köpa djur då får h\*n ta och rycka upp sig och hjälpa sitt barn. Jag ringer alltid, alltid själv. Jag vågar och jag förstår mig inte alls på de som inte vågar - Vrf inte våga? Trots allt hjälper man sitt egna djur ;) ## Comment 4 Author: Imasy Jag tänkte att anledningen att man inte ringer själv kan ju vara att man inte törs eller vet hur man ska formulera sig? Vet många som resonerar så att när djuret blir sjukt så kostas det inte på några pengar om det kostar mer än vad en avlivning gör, oavsett om det är den vuxnes egna djur eller barnens djur. ## Comment 5 Author: thexclub Jag anser egentligen att om man skaffar djur ska man kunna ringa veterinär eller om man av olika anledningar inte kan (sjukdom, eller att man tycker det är läskigt) så ska man kunna ordna så någon annan ringer. Men visst, om jag skulle bli ombedd att ringa veterinär när det handlar om ett djur som lider eller mår dåligt så skulle jag ringa. ## Comment 6 Author: southdakota Jag har ringt till veterinären åt min kompis (Vi var 12 då) som inte vågade. ![Tungan ute](http://kanin.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") Skulle kanske kunna göra det åt någon om den bad om hjälp, men det är lättast att ringa själv för då vet man säkert symtomen och kan svara på frågor. ## Comment 7 Author: [Borttaget] Om någon skulle be mig att ringa vetrinären för den inte vågar, så skulle jag självklart göra det, även om det är ägarens ansvar, så skulle jag absolut kunna tänka mig att göra det. Tycker att det är fel att djuret ska lida för att ägaren inte vågar, då känner jag verkligen att jag vill hjälpa, men jag tycker nog allt att om man har skaffat sig ett djur ska man ta ansvaret att ringa vet. ## Comment 8 Author: Kaninisen Bra fråga du ställer. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att kontakta veterinär för  att hjälpa en djurägare. Men jag skulle inte gilla det, inte för att jag  måste ta min tid utan för att den ägaren inte tar sitt ansvar och kontaktar veterinären som ingår vid olyckor om man har djur. Men för djurets skull, jja då skulle jag göra det. ## Comment 9 Author: Imasy Det är ju flera av er som nämner att ägaren inte tar sitt ansvar. Jag skulle nog vilja påstå att det är föräldrarna som inte tar sitt ansvar, men de sitter inte här på forumet. Iställer så är det ju "ägaren" dvs det omyndiga barnet som sitter här och blir nertryckt i skorna. Jag tänkte att det finns ju tex fobi för att prata i telefonen. Är inte drabbad av det själv, men jag vet många med telefonfobi/torgskräck mm som inte vill ringa. Och då pratar jag om vuxna. Kan tänka mig att det är ännu värre för nån som är liten. Som dessutom sitter på ett forum och är desperat efter hjälp, men när föräldrarna slår dövörat till kan jag tänka mig att man griper efter varenda halmstrå att få hjälp till sitt djur, och det är då man hamnar på forumet. Skulle mycket väl kunna tänka mig att ringa själv, och det kostar ite mycket av min tid att hjälpa någon med det lilla. ## Comment 10 Author: Kaninisen #9 Jag vet hur det är att smått ha panik att behöva ringa någon främmande, för jag vet hur svårt det kan vara att komma på rätt saker att säga. Men om min kanin ligger och lider, ska den fortsätta göra det för att jag är rädd? Det är som att hålla en hund inomhus dygnet runt för att jag är rädd för att ramla på en sten utomhus. Då ska man inte skaffa djur. Men jag håller helt med dig att det är många föräldrar som inte sköter sitt ansvar. Som inte lyssnar på barnet när det säger att kaninen måste till veterinären, men egentligen vet jag inte vad man kan göra mot det. Kanin anses ju vara lättare och billigare än ex. hund, vilket det på ett sätt är, men föräldrarna tar väl i lite när de tänker att kaniner är lätta. ## Comment 11 Author: thexclub #9: Sant, "boven" är ju egentligen föräldern om ägaren är under arton. Det är synd att så många föräldrar köper djur till sina barn utan att ens tänka på att de faktiskt är de själva som ska ha huvudansvaret. Samtidigt kan jag tycka att om man är under arton och vet att ens föräldrar inte kommer hjälpa till som mycket som krävs, då ska man nog välja att inte ha kanin, eller åtminstonde inte så många. Det kan ju vara ett väldigt svårt beslut att ta och jag tycker absolut inte att ett barn borde behöva ta det beslutet själv egentligen. ## Comment 12 Author: Emelie-E Jag skulle inte klara av att ringa åt någon annan, av den enda anledningen att jag är en sån som inte vågar ringa själv. Än så länge har det gått bra då jag har haft sjuka djur, då min pojkvän har kunnat ringa. Men den dagen då jag är ensam så vet jag inte alls vad jag ska ta mig till. Bara tanken på att ringa till någon får mig att bli svimfärdig. ## Comment 13 Author: Imasy Jag kan bara gå till mig ajälv, på den tiden jag var omyndig/ liten (iof så fanns knappt internet då ![Skäms](http://kanin.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms")). Men iallfall om min hamster tex vart sjuk, och om mina föräldrar inte skulle bry sig utan tycker den kan självdö ungefär. Jag har inga pengar mer än min veckopeng/månadspeng, och kan omöjligt köra bil eller ta en taxi själv till veterinären. Jag skulle också satt mig på ett forum och bett om hjälp (om som sagt internet funnits ![Flört](http://kanin.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")) men att få höra att jag ska ringa veterinären och jag inte kan/vågar det själv kan jag tänka mig är rätt frustrerande då. Tror väl lite också att smådjur/katt anses vara lite slit och släng och att det inte är nåt man lägger pengar på. Personligen skulle jag aldrig köpa ett djur till min son och sen bara strunta i det om det behövde vård. ## Comment 14 Author: Kaninisen Mina föräldrar skulle aldrig våga ställa sig emot mitt djurs hälsa, de skulle ALDRIG ALDRIG ALDRIG göra det, men jag är en sådan som kämpar för rättvisan och jag hade mycket väl kunnat sätlla mig naken pågatan här utanför och skrikit tills jag fått min vilja igenom (okej inte riktigt kanske men ni förstår vad jag menar ;)). Jag är inte myndig men jag har förstått att det är min skyldighet att ta hand om mitt djur. Men när jag var 8, om någon då hade sagt till mig "om din kanin skadar sig ska du ringa och betala" hade jag säkert nickat på huvudet och lovat att jag skulle det. Som barn lovar man ofta mer än vad man kan så på ett sätt förstår jag alla barn med skadade djur som ligger där i buren och lider. Det är lätt för oss äldre att säga hur fel det är för vi har mer erfarenhet, så jag tycker mycket det är föräldrar som ska ta på sig mer ansvar och inte säga "blir kaninen sjuk betalar du" för det kommer aldrig hända. ## Comment 15 Author: Imasy #14 Ja, det är väl en sak att kräva att barnet betalar spån, mat mm för sin månadspeng om de ska ha sitt djur, tycker inte att det är fel att få lära sig ta ansvar i tidig ålder. Men det måste ju vara inom rimliga gränser utifrån ens förmåga. När jag var lite födde jag upp hamsrar, och de drog in så pass "mycket" pengar att de var självförsörjande. Ibland iallafall ;) Men om jag inte hade några pengar så var det ju bara för päronen att öppna plånboken och köpa mat åt djuren. Men betala veterinären för den fjuttiga veckopeng man hade som liten fanns liksom inte på världskartan.