Igår kväll till natten till idag så gick underbara Pärlan bort.

Det som hände var att igår när jag kom ut till henne så såg jag att hon byggt bo och det var blod i buren. Jag blev självklart chockad, visste ju inte om att hon var dräktig. Men jag lät henne vara då jag inte vill stressa upp henne. Går och kollar till henne efter någon timma och hon hade fortfarande inte fått ut ungen/ungarna. Jag började då gråta då jag visste att hon inte skulle klara sig och hennes kanin granne Cody visste att något var fel när jag grät och Pärlan inte var pigg. Han klättrade på gallret och gnagde på det. Han skulle ut och han gör aldrig så annars.

Hon avled nog ganska kort efter detta.

Var så jobbigt för mig att se henne ha så ont. Är bara så arg på mig själv att jag inte märkt att något inte stått alldeles rätt till, så det känns som om allt är mitt fel :/

Hon har lämnat ett stort tomrum i mitt hjärta och kommer vara mycket saknad. Har haft henne sen hon var nyfödd och tills igår, hon blev cirka 4,5 år gammal. (Därav förlossnings komplikationerna)