Jag väcktes på tidigt  på måndag (kl 05.00) den 24 augusti av att min kanin kastades på rygg och sida. Han såg ut att ha ont. 

  Jag googlade symptomen både på engelska och på svenska och det stod att det kan vara GI stasis (tarmmotoriken avstannat) och det gör ont för att det bildas gaser. Kunde ochså vara att det är en tarmpropp och gaserna inte har någonstans att ta vägen, så det gör väldigt ont. 

  På en engelsk veterinärsida stod det att man skulle ge metaclopramide (i Sverige heter det primperan) och smärtstillande typ metacam. Båda läkemedlen hade jag kvar från sista veterinärbesöket i början av maj. 

Så jag gav honom 1 ml (en plastspruta)primperan och 0,65 metacam. Så stod det på receptet från förra gången.

Senare  på måndag så åt han lite basilika och ruccolasallad, han bajsade lite(han såg ut att ha ont för han vände sig 360 grader precis innan bajsade) och drack. När han även började tvätta sitt söta lilla ansikte tänkte jag vilken tur jag hade som hade dessa läkemedlen kvar, för han såg ut att ha blivit bättre efter dem.

   Nästa dag såg han lite mer slö och trött ut, så vi åkte till apoteket och köpte minifom. Det löser upp gaserna. Vi köpte även critical care så att han inte skulle bli hungrig och paraffinolja. Paraffin olja är ochså viktigt hade jag läst när kaninen har trumsjuka.

Han fick både primperan, metacam och senare minifom(10 droppar) och senare  1 msk paraffinolja.

Nu hade jag typ gett allt och var helt 100% säker att han skulle bli bättre. När jag vaknade på  onsdag tidigt och såg att han inte blivit bättre. Han var mer trött och rörde sig knappt. 

  Då åkte vi in till djursjukhuset. Jag lyfte upp honom när han skulle in i reseburen och såg att hans rumpa hade bajs på sig ( så det kunde inte vara en tarmblockering med exempelvis hår eller något trodde jag). 

  Vi kom dit kl 12.15 och 12.20 så undersökte en veterinär honom. sjuksköterskan sa att han var slö och sade att jag skulle hålla en syrgasmask på hans ansikte medan veterinären förberedde sig. 

  Jag berättade för veterinären om hans symptom och sa att det är tydligt att det är något med magen ( gas , tarmstopp eller tarmblockage) och bad dem att göra röntgenbilder så fort som möjligt( röntgen och ultraljud visar gas och dylikt i buken). Sedan så började veterinären palpera (känna på honom) hon sade tydligt att han inte hade något dåligt med magen, det var inte helt bra men inte ens nära på gränsen till allvarligt. Jag sa åt henne att ta röntgenbilder nu ändå  för säkerhets skull och hon började palpera igen och svaret var detsamma. 

Just buken var inte farlig  eller akut enligt henne och därför kunde man vänta med röntgen tills veterinärerna på exotiska avdelningen skulle komma kl 13.00 ( ca 40 minuters väntan)Jag sa åt henne att det kanske inte finns tid att vänta tills dem käkat färdigt men samma svar.

Jag var att jag lät desperat till och med för desperat men denna lilla kaninen hittade jag ute ett år och en månad  sedan och blev helt förälskad i honom. Han var så snäll och låg på soffan när vi kollade på film med oss, han kissade och bajsade bara  kattlådan ( katten var inte här) och tvättade mig som om jag var en kanin. Och jag kände att han var min lilla adopterade bebis. Han ville alltid vara med oss.

  Nu när jag vet vad som tillslut hände tycker jag att jag inte var tillräckligt desperat.

Efter ca 1 timme ringde veterinären från exotiska avdelningen och sa att han var så dålig att vi skulle överväga att avliva honom. Hon sa att han hade en propp i tarmen och magen kunde spricka av all vätska och gas!! Om man skulle operera honom så var han för svag och skulle säkerligen dö under narkosen eller direkt efter sa hon.

  Vi skulle dessutom välja att operera honom eller avliva honom inom en halvtimme, för dem skulle gå hem  snart.

Jag var beredd att göra allt så han inte skulle dö eller han chansen att dö. Hon hade sonderat honom 2 gånger och bara fått ut 20 ml av 200 ml sa hon. Vi åkte dit och jag bad att dem skulle ge Viokase ( heter Pankrease i sverige eller pankrealipase). Det är enzymer från bukspottkörteln som spjälkar protein, amylas som spjälkar kolhydrater, och lipaser som tar bort fett. Viokase tar nämligen bort proppar. Och måste ges tillsammans med paraffinolja för det bränner matstrupen annars.

Hon svarade att det var för sent att ge honom viokase!  Sedan frågade jag om dem ens  hade det och hon svarade NEJ..!? Hon visste inte ens vad det var.

    Hon sade att magen skall spricka närsomhelst. Jag frågade hur hon kunde vara säker och hon sade att hon hade palperat magen och kände detta. Då undrade jag varför den förra veterinären palperade honom 40 minuter innan henne och sade att den var okej och att man kunde vänta med röntgen och allt.

När jag kom tillbaka visste hon plötsligt vad viokase var för då sa hon att det heter pankrease i sverige. Sedan sade hon att dem givit enzymer till honom och sade att sådana finns i critical care! Men jag vet att viokase bränner matstrupen utan parrafin- /mineralolja och critical care ges till alla sjuka eller hungriga djur utan att bränna något. Så det kan inte stämma! Även om det finns några liknande enzymer i critical care så måste dem vara väldigt mycket svagare än Viokase.

 Sedan frågade jag samma veterinär om dem hade tagit röntgenbilder och hon svarade nej. Hur kunde hon då veta att han hade en propp??! Hon sade (ljög vet jag nu efter att ha  pratat med andra veterinärer) att röntgen inte visar varken gas eller något sånt i buken.

Men hon var säker att han skulle spricka snart och jag skulle ge ett svar om varken avlivning eller operation nu eftersom dem skulle sluta snart.

Sedan bad jag henne att ändå göra röntgen och hon insisterade på ultraljud( röntgen har kvar bilder som man kan titta på efter , inte ultraljud). Så hon tog gjorde ultraljud och sade sen på telefon (  5 min efter att vi hade gått) att allt hade spruckit och maginnehållet hade kommit ut.Han låg under narkos.

Herregud! Vad ledsen jag blev. Hon sade att jag skulle ge tillåtelse att avliva honom men jag var så desperat och bad dem att sy. ( kände en människa som blev akut sydd efter att ha spruckit men vet inte alla detaljer om operationen). Sedan kom chefen för avdelningen och sa att jag skulle ge tillåtelse men jag grät helt hysteriskt och var chockad. Det var liksom en dröm och jag kunde inte tro på detta!

Mina tankar flög hela tiden till första veterinären som sade att det var okej med hans mage inget akut precis innan! Vem av dem ljög liksom undrade jag?

Chefen sa sedan att nu går han och kollar och min kanin kommer att vara död 100 %.

Han kom tillbaka och bekräftade detta.

Det känns som om mitt hjärta har blivit sågat itu. Jag kom hem och kunde inte sova och grät hela tiden. Jag sov inte den natten utan somnade bara på dagen på torsdag. Hade inte ätit något alls sedan innan jag åkte till djursjukhuset. Jag kunde fortfarande inte tro på detta. Det var en mardröm. Jag var beredd att ge bort alla mina pengar på att återuppliva honom. Vad som helst!

 Ca 1 månad innan hade han gnagat  på väggen i mitt rum direkt igenom  till gipset. Nu när jag kollade blev jag chockad för det ser ut som en vit kanin (med  två öron och allt som vinkar till mig. Det såg jag aldrig förut, jag såg igenom till gipset men inte vilken form gipset hade. Min kanin var ochså vit med lite svart. När jag visade  andra människor väggen hållde dem ochså med helt till hundra 100%. Jag vet att det låter knäppt men det ser verkligen ut så.

Kan någon svara vad jag gjorde för fel med paraffinet eller minifom gud vet vad?

Varför har dem inte viakose på en såpass stor klinik fattar jag inte. Jag förstår inte varför dem inte gjorde röntgen heller? Varför sade första vet precis innan att hans mage var okej efter att ha palperat honom 2 gånger?? kanske ville dem avliva för att han led och dem vågade inte rädda honom? På exo avdelningen sade dem att dem har en policy som inte låter djur lida onödigt och avlivning måste ske i sådana fall.. Dem ljög att röntgen inte visar något med gas eller tympanism. Hade dem varit kloka så tycker jag faktiskt att dem skulle ha röntgat honom direkt kl 13.00 och kollat för att vara helt 100 % säkra och dessutom gett honom viakose ( som dem inte har!) Skulle jag ha åkt in på måndag tisdag eller skulle det vara samma sak tror ni?

 Glömde att nämna att när jag var i maj hade en släkting råkat trampa på honom och han såg ut att ha haft ont. När vi kom upptäckte dem inget utan sa att det var magen och det  var just då dem gav mig primperan och metacam.

Nästa dag fick jag tillbaka kaninen och när jag kom hem kändes något konstigt på huden ( huden var en smeta som hängde väldigt onaturligt på framtassen och lite på magen.  Vi åkte in och på exo avdelningen sade chefen att det var subkutan vätska som dem hade sprutat in tidigare.

Om ca 1 eller två dagar såg jag att det var helt svart och hårt där det hängde. Jag googlade och såg att det var nekros både på bilderna och genom infon. Den smetiga hängiga huden var ett förstadie till nekros som kallas pyknos. Sedan följs det av karyolys  och karyorrhexi.  Vi åkte direkt. Chefen hade sagt fel och han  erkände att det var nekros. Han sa att det var ofarligt och skulle falla av snart. Han ville inte heller då röntga honom.

Men när jag kom hem jag upptäckte även något litet hårt som man bara kunde känna och inte se som var ganska djupt inne på buken. Jag mejlade dem och dem sade inte att det var något farligt. detta var i maj som sagt.

 Nu när min kanin dog  påminde jag chefen det kanske var hans fel för han sa att nekrosen var ofarlig. Men han sa att det gått för lång tid sedan maj. Kan det vara detta som orsakade mag/ tarmproblemen det var ju inne i buken jag kände detta?

Jag har så många frågor är det någon som vet någonting? Någon liknande händelse kanske?Vad ska jag göra?

Han fick diagnosen akut primär tympanism.

Må du min lilla kanin vara lycklig i alla dina dagar!

Jag älskar dig och förlåt för att jag litade på alla läkemedlen.