Nu är de ju lite äldre och jag antar att de inte blev så hanterade av någon i början när du skriver att du var väldigt liten när du fick dem och att du önskar att de fick en bättre start (man kan aldrig ändra det som hänt bara lära sig av det :) ) så de är helt enkelt lite förvildade, men det går ju alltid jobba på att få dem mer tama även fast de är vuxna. 

Det är inte ditt fel om du som liten hanterade djuren fel det är därför som vuxna alltid har ansvar för djuren när det är någon under 18 som är den som ¨äger¨ djuren.  

Tror inte det har så mycket med miljön att göra är ju inte större skillnad än att ha en sommarbur och en vinterbur, men förstår inte riktigt det med de små burarna kan inte din pappa bara ta hand om dem som du i boxarna? vore väll ändå enklast verkar onödigt stressigt att jaga efter dem varje gång du ska bo hos den 2a föräldern. Tycker du bör testa att börja från 0 med kontakten som om de vore helt nyinflyttade o kan bara ge råd som jag tror på baserade på hur jag gjort med mina kaniner som inte hade så lätt start i livet och var rejält rädda. 

När jag var runt 8 fick jag min 3e kanin, en vit lant (rätt stor ras) från en hemmbyggdsgård där honor och hanar hamnat ihop och förökat sig rejält, den kaninen jag fick var vuxen och helt ohanterad, (mina föräldrar förstod nog inte hur svår och egentligen olämplig till barn denna kanin var, de bara kolla så jag matade honom o hjälpte mig klippa klor) jag kunde absolut inte röra honom i början (fångad med håv) han fick nästan panik av att jag var i buren och gjorde rätt rejäla attacker om han vart trängd, i början försökte jag det vanliga med att låta honom vänja sig vid miljön nåra dagar och sen erbjuda morötter o sånt vilket han aldrig tog före jag gick men tänkte det blir nog bättre… När jag haft honom bara nån månad fick han en ögonsjukdom som behövde behandlas så jag fick ge honom ögondroppar 2ggr per dag i ett par veckor,  vilket inte var lätt, vart tvungen att tränga in honom i ett hörn o sen linda in honom i handduk vilket såklart stressade honom och helt klart störde i att få honom tamare, han var ju en vild liten Rädd kanin som inte förstod att jag inte ville något illa han trodde ju säkert jag bara försökte lura honom närmre så jag kunde äta upp honom. Kom faktiskt att tänka på rädda hästar som inte vill ha med människor att göra och att det kan hjälpa att bara sitta där o ignorera dem. Inom ett år efter att jag bytt taktik kunde jag klappa honom på ryggen o han satt gärna brevid mig efter det gick det lite trögare men vi gjorde hela tiden långsamma framsteg o kunde tillslut ha honom en liten stund i knät och lyfta honom (bara man inte rörde magen) tuvärr så vart han ihjälbiten av en hund som bet sönder nätet på buren (alltid tjockare fyrkantsnät efter det, inte dubbla hönsnät) när jag haft honom 3 eller 3 år annars hade vi nog kommit längre för man kunde ju inte riktigt kalla honom gosig men nästan. 

Är övertygad om att jag lyckades så pass bra ändå med honom tack vare att jag ändrade taktiken där efter ett par månader (vart ju en del onödiga incidenter innan men det gick ju ändra) och inte ställde högre krav på honom än jag trodde han skulle klara utan under flera månader bara  LÅG i buren en stund varje dag och läste ibland bara tyst och ibland högt, sjöng även några gånger, lät inte så vackert men viktigaste är nog att man är där utan att tvinga dem till nått annat än att man får vara där och att jag var på hanns nivå och inte tornade mig över honom, för att skrämmas så lite som möjligt. Tror det är viktigt att invänta ett lite lugnare beteende inan man går och att ge maten när man går så de som belöning får äta i fred (det där med att försöka mata med godis ur hand när de är rädda och funkar absolut inte, de blir bara räddare för att man kommer för nära)

Om det blivit så att de ofta gömmer sig och väntar på att du ska gå skulle jag ta bort stället de gömmer sig på bara när du just är hos dem och ge tillbaka gömstället när du går, så de lär sig att inget ont kommer hända ändå det kanske låter lite taskigt men de kommer observera dig mer i stället för att bara tänka på att gömma sig, så fick jag göra med 2 andra kaniner som blivit misskötta men lite hanterade innan jag fick dem.

När de accepterar att du är där utan att bli rädda så försök komma närmre o närmre alltså att flytta efter men känna av så man inte pressar för mycket, jag vet att det är jättefrestande att försöka klappa (speciellt som du kan klappa men att backa tillbaka lite och bygga en stabilare grund tror jag kan vara bra) men försök sitta eller ligga precis intill ett par gånger är jätte-positivt om de själva kommer fram o helst låta dem sniffa o kanske till o med få upp en tass eller 4 på dig utan att du rör dem (vissa kaniner verkar mest vilja va vid fötterna andra vill sniffa i hårbotten andra överallt) sen när det börjar gå bra ge bara en klapp på ryggen o så är det nog och alltid låta dem va innan de blir stressade av beröringen, råkar de bli stressade vänta tills de lugnar sig o antingen bara gå eller försök igen gäller ju o gå lite på känn då men avsluta så positivt som möjligt och låt dem fortfarande äta i fred. 

När man tycker de är lugnare och det går att gå fram till dem hyfsat lätt då tränar jag lyft, detta kräver att man sätter lite press på dem o de flesta kaniner gillar det inte så mycket i början kaniner är ju trotts allt av naturen höjdrädda men de vänjer sig. Jag tycker det brukar vara lättast att träna stående eftersom det ger dem mindre chans att hoppa iväg men slingra sig kommer de men bara att försöka ha ett stadigt grepp och sätta ner dem när de lugnat sig inte när de slingrar sig, du måste visa att du vet vad du gör så de kan lita på dig, det är faktiskt själva meningen med detta steg (förutom att underlätta skötseln såklart). Försök alltid få till så säkra lyft och nedsättningar som möjligt undvik framförallt att de lyckas hoppa iväg så använd långärmat! Vissa kaniner föredrar att lyftas i nacken och andra med en hand precis bakom frambenen och såklart alltid med stabilt grepp om baken. 

Sen får man ju se lite vad man tror de klarar vissa kommer bara till en viss punkt o man får ju hela tiden försöka avläsa dem men, det kan ju va så att de börjar äta ur handen när de litar mer på dig o då kan man ju börja träna trick eller, kanske går o selträna dem så ni kommer ut o har skoj så men viktigst är ju att man försöker komma till en punkt där man har kul ihop.

Vart ett väldigt långt inlägg men tyckte det var så bra av dig att försöka bonda mer med dina kaniner o inte bara ge upp för att det vore lättare.

#1 tack för svar och det långa meddelandet var inte tråkigt utan mycket intressant och du nämde många bra tips?. Jag borde nog tacka dig för att du tagit din tid och läst mitt och skrivit ett bra svar :)) Jag har testat att vara med dem i flera dagar nu och alla gånger mins 30 minuter med varje och ibland kunde jag sitte med dem i mer än en timme. Jag känner att jag bondat mer med en av dem men att det absolut går frammåt och jag har aldrig varit så sjukt, sjukt glad för jag har alltid tänkt på hur jag ska göra och haft panik över deras ålder och hur lite tid jag tillbringat med dem under alla åren. Nu är det svårt att lämna dem till och med! Tack så hämst mycket för svar, jag ska fortsätta att vara med dem och får väll skriva om jag har mer frågon :D