Min ena hona är likadan. (Ej avelshona). Hon är aggressiv i bur och Hage men väldigt trevlig och rolig utanför hennes revir. Har inga tips? på hur ni ska göra, jag har bara accepterat att hon är som hon är. Hon varit så sen hon var 8 veckor och flyttade till mig. Det är hennes personlighet helt enkelt! :)

#1 ja jag har tänkt likadant: det är sån hon är…jag tar bara på mig handskar o gör det jag ska..men sen är hon ju hur mysig som helst utanför reviret..skönt i allafall att det finns fler med vaktiga honor;)

#2 Tror verkligen inte att vi är ensamma… ;)

Hon var så ibörjan men jag sa ifrån från början så hon har slutat med det, men lite gran ibland vet inte varför?

Ja, jag har som sagt var bara dragit på mig handskar när jag ska göra nåt i reviret och låtit henne attackera, efter ett tag tröttnar hon..tänkt att det inte är hon som bestämmer, fast beteendet är väl en instinkt att skydda det hon anser är hennes..

När jag fick hem min tjej var hon likadan men när hon vant sig vid mig har hon lugnat sig och attackerar endast om hon är stressad eller rädd. Typ om hon tror att man ska plocka upp henne eller då hon precis blivit kastrerad och ska få medicin. Numera tittar hon mest nyfiket på mig för att hålla koll antar jag. Du kanske kan locka ut henne ur buren och fixa när hon inte är i den? Eller hoppar hon in då för att försvara? Jag brukar ändå alltid lägga lite pellets utanför så att hon inte ska hålla på att springa runt i buren. Ger man kaninen mer utrymme brukar de också bli bättre. En bur är ju ganska förståeligt att försvara. Min andra kanin springer lös så han känner nog inte samma behov av att försvara "sitt revir" som är ju hela rummet. Du kanske kan göra det lite mer öppet. En del har sagt att man ska ge ett högljutt "eep" som för att säga att det gör ont. Har dock inte försökt och det känns lite udda när kaninen har som insikt att bitas vilket ju ganska obv gör ont XD

Dom har rätt stort (hon och hanen) och är ute och springer en del i vardagsrummet. Buren och hagen verkar hon betrakta som sitt, men inte resten av ytorna (bara tvättkorgen;) Jag brukar ofta stänga in mig i hagen när jag ska fixa, och låta hon och kompisen vara utanför, vill inte stressa henne i onödan, men jag vet inte vad som är bäst.

Tror din lösning är bäst isf. Du slipper bli attackerad och hon slipper stressa för mycket. Det känns lite som att en bur men en ingång blir ganska logisk att försvara istället för om man haft ett "öppet" område. Vissa honor lär inte ändra sig och då blir det nog bäst att göra som du gör nu. Jag städar en gång per dag och det går väldigt fort också så jobbigt är det ju inte direkt :)

På nåt sätt gillar jag ändå att hon har attityd;). Fast jag är tacksam att hon alltid är go mot sin kompis (hane). Han verkar inte betraktas som något hot eller inkräktare någonstans. Fast jag tror att det är hon som bestämmer, och han tycker att det är ok.

Jag har en jättemysig vaktande hona, Hedda. Hon blir galen om Molly kommer in till henne men själv hoppar hon in till henne…. Men som sagt hon är jättekelsjuk också

# din Hedda liknar min Molly, vaktande men jättemysig och kelsjuk också!

Freja var lite så här i början, tycker inte om när man lyfte henne osv. Är väl ganska vanligt bland honkaniner vad jag vet, att dom morrar lite, tycker inte om så mycket när man just ska ta upp dom, osv. Nu är hon helt fantastisk i sitt temperament, har inte varit med om någon annan kaninhona varit så lugn, tillgiven och tillåtit lyftning. (Förutom hennes ungar, som aldrig varit aggresiva på något sätt)