Och jag som fått för mig att sachsengold är snälla och trygga varelser, kanske får tänka om. Men det är det intrycket man får av dem, trots att jag inte haft någon själv.

Ja, eller så är det fel ras för mig, dvs att vi inte passar ihop.

Det kan ju vara olika inom rasen också, många tycker tex att våra gottisar är nyfikna och framåt (även om vi inte tycker det men vi kan ju ha blivit "bortskämda") och då ska ju ändå gottisar vara en nyfiken ras.

Jag ser skillnad mellan dom olika kaninerna också.

Det finns ju andra raser, kanske svensk päls skulle passa dig (jag tänker dom har ju inte ljusa pälsar för dig som bor på en leråker).

Nu har jag inte träffat nån svensk päls kanin men vad jag förstår ska dom vara ganska lik gotlandskaniner till lynnet (nyfikna och snälla)

#3 Nyfikna är dom, det är bara att de uppfattar mig som läskig. Inte riktigt bra med tanke på att ett visst moment ska ske utan stress.

Det dumma är att det är så svårt att få tag på angoror här. Alla bor så långt bort.

#4 Visst bodde du i Uppsala? Finns angoror här i Gävle.

#5 Gävle är långt när man inte har bil och en kaninätande hund som inte kan vara ensam hemma. Blir runt 2 timmar enkel resa för mig.

#6 Jag kommer pendla Gävle-Uppsala under hela Juni. Kan ställa upp om det behövs :)

Fick du dem som ungar eller vuxna? Jag upplever ofta att hur kaninen växte upp som liten unge speglar hur deras personlighet blir. Kommer dom från en uppfödare med många kaniner som kanske inte pysslade med dem så mycket? Hur bodde de förut, öppet med mycket som händer eller instängda i en lada? Hur bor de nu? Kommer de fram när du kommer för att hälsa på dem eller är de helt skräckslagna? Ibland har jag fått hem vuxna kaniner som har varit som du skrivit, nerviga. Detta har lagt sig efter ett tag men de har aldrig blivit helt trygga som ex. mina uppfödningar. Däremot har deras ungar som de har fått blivit superfina kaniner som inte har tagit efter föräldrarna ett dugg och det tror jag beror på hur de hanteras som små. Jag hanterar alltid mina ungar mycket och därför blir de tama. En vuxen kanin som är nervig tror jag därför kanske inte har blivit så hanterad som liten. Men sen så är det såklart individuellt från kanin till kanin, de finns ju de raser och enskilda exemplar som är mer nerviga än andra. Men jag tror att uppväxten bidrar mycket till hur de blir som vuxna.

Jag har enbart hört bra om rasen men som sagts innan alla passar inte med allt. Tänker mig att stora silver kanske är en passande ras? De är otroligt vackra tycker jag speciellt i viltgrått. Eller New Zeeland Red?

#7 Tack för erbjudandet, ska kolla om det finns någon hona om jag blir av med de jag har. Har inga fler burar. 

#8 Jag fick dom som ungar (hyfsat), men vet inte hur mycket uppfödaren pysslat med dom. Hon har de i burar eller hägn utomhus vad jag vet. 

#9 New Zealand Red är väl ganska svåra att få tag på?

#10 Åh, har faktiskt ingen koll. Kontakta något avelsförbund och fråga? :)